Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2006-04-07 23:236 av 10 poliser anser att polisutbildningen inte motsvarar kraven i polisyrket65 procent av de poliser som har gått den nya polisutbildningen anser att utbildningen bara delvis eller inte alls förberedde dem på yrket som polis. Det visar en färsk undersökning som Polisförbundet presenterar idag.
- Undersökningen bekräftar min uppfattning i de här frågorna, säger Anders Jonsson när Blåljus på fredagskvällen lyckas fånga in honom mellan ett överfallslarm och ett bråk på en pizzeria i Tumba. Anders är adjungerad till styrelsen i polisfacket i Stockholms län och han är ansvarig för den fackliga stödverksamheten på Polishögskolan, PHS, i Solna. När han inte sysslar med det kör han utryckningsbil i Södertörn. Han gick själv på PHS för bara några år sedan.
- Det behövs mera praktiska övningar på PHS, anser Anders. Som bara ett exempel är det mycket lite bilkörning. PHS måste bli bättre på att sy ihop teori och praktik.
- Vi måste överföra mera av beprövad poliserfarenhet till utbildningen på PHS, fortsätter Anders. Det vore bra om vi kunde hitta en form för att få aktiva poliser att medverka mer. Lite äldre, erfarna poliser, som fortfarande är ute på fältet skulle kunna knyta an polisutbildningen till verkligheten på ett bra sätt, det är jag övertygad om.
- Jag stöder helt tanken på att göra polisutbildningen treårig med ett extra halvår på yttre praktik. Men det är inte bara att lägga på ett halvår. Vi måste finna en metod för att göra praktiktiden mera meningsfull. Jag kan tänka mig att man kanske inför ett system där man är ute en tid och jobbar med handledare och sedan går in en kortare tid på PHS igen och nyanserar och utvecklar det man upplevt på fältet. Det kan finnas andra lösningar också.
- Jag förstår att många i undersökningen ondgör sig över att folk kommer in på utbildningen utan att ha klarat alla krav. Jag vill säga att det är nödvändigt att man vid rekryteringen kan se till en helhetsbild. En person kan ha mycket bra resultat i övrigt men missar 15 sekunder på löpningen. Löpning kan man träna upp. Vi får inte tappa sådana personer. Sedan finns det givetvis moment som alla måste klara – som vi inte får göra avkall på.
- Många i undersökningen undrar också över varför alla ska klaras igenom utbildningen. Det är så att PHS ser sig som en utbildningsinstans. Lämpligheten som polis bör myndigheten där vederbörande praktiserar ta ställning till. Men på myndigheterna anser många att ett halvår bara räcker för att göra en grovsållning – att välja bort de helt uppenbart olämpliga. Det är ytterligare ett stark argument för att lägga på ett halvår på utbildningen, slutar Anders.
Polisförbundets ordförande Jan Karlsen anser att det extra halvåret bör fyllas med praktiska moment, och då under praktik ute på polismyndigheterna. Han poängterar dock att teorin är viktig eftersom samhället förändras i allt snabbare takt vilket innebär att kraven på polisyrket ökar:
- Varje enskild polis måste ha en kompetens som är långt bredare än tidigare. Bara det att Sverige gått med i EU ställer nya krav samtidigt som poliserna måste läsa mer om hanteringen av psykisk sjuka, mänskliga rättigheter och lagstiftning, förklarar Jan.
Sammanfattning i punktform
· 392 av Polisförbundets medlemmar som påbörjade polisutbildningen 1998 eller senare och avslutade sin aspiranttjänstgöring för mer än 12 månader sedan intervjuades per telefon under mars 2006.
· 72 % av de intervjuade medlemmarna är nöjda med rekryteringsprocessen till polisutbildningen, 23 % är delvis nöjda och 3 % är missnöjda.
· De personer som uttrycker missnöje med rekryteringsprocessen nämner framför allt att processen är för lång samt att den känns för slumpartad samt att personer som inte uppfyller samtliga krav ändå kan rekryteras.
· 35 % av de intervjuade medlemmarna anser att rekryteringsprocessen är för lång, 58 % att den är lagom lång och 3 % att den är för kort.
· 46 % av de intervjuade medlemmarna anser att polisyrket motsvarar den bild som de fick under rekryteringen, 21 % anser delvis det, medan 22 % inte anser att polisyrket motsvarar den bild som de fick under rekryteringen.
· De personer som anser att polisyrket inte motsvarar den bild som de fick under rekryteringen nämner framför allt att de under rekryteringsprocessen fått en romantiserad, inte verklighetsförankrad, bild av polisyrket.
· 36 % av de intervjuade medlemmarna anser att polisutbildningen förberedde dem för de krav som ställs på dem i sitt yrke, 51 % anser att utbildningen delvis gör det, medan 14 % anser att den inte gör det.
· Resultaten av de frågor där medlemmarna fritt får ge förslag på hur polisutbildningen kan förbättras visar tydligt att medlemmarna framför allt vill att polisutbildningen skall bestå av fler praktiska moment, vara mer verklighetsanknuten och att aspirantutbildningen skall förlängas. Bland annat efterfrågar relativt många personer mer träning i vapenteknik och bilkörning samt någon form av praktik förlagd tidigare i utbildningen så att de på ett tidigare stadium får en känsla för vad det innebär att vara polis.
· Många forna studenter anser att pedagogisk kompetens saknas inom lärarkåren samt uttrycker en önskan om att de vill träffa fler "riktiga" poliser istället för teoretiker. En hel del medlemmar anser även att man under utbildningen i stor utsträckning förbiser vardagsbrotten / arbetet för att skapa ordning och trygghet och istället lägger alltför stor tonvikt på "större" utredningar och tung brottslighet.
· Tydligare och regelbundna lämplighetsprövningar är en annan aspekt som många förespråkar.
· 74 % av de intervjuade medlemmarna är nöjda med aspirantutbildningen, 22 % är delvis nöjda och 5 % är missnöjda.
· Klagomålen gällande aspirantutbildningen gäller framför allt att utbildningen är för kort, att kraven på de blivande poliserna ibland är orimligt höga samt att man under utbildningstiden inte får pröva på alla olika moment inom det framtida yrkeslivet.
· 80 % av de intervjuade medlemmarna anser att handledaren på polismyndigheten motsvarade deras förväntningar, 9 % anser det delvis, medan 1 1 % inte anser att handledaren motsvarade förväntningarna.
· Även om de flesta uppger att de är nöjda med handledaren är relativt många kritiska till deras engagemang, kompetens och pedagogiska förmåga.
Du som vill kan läsa hela undersökningen på www.polisforbundet.se. Där kan man bl a se att de poliser som hamnat i storstäderna efter PHS är generellt mera kritiska i sina svar än de från övriga län.
----------------------------------------------------------------------
POLISEN LÖNELEDANDE
Lars Ericson har varit en tid i Sydafrika som representant för svensk polis och SIDA och arbetat vidare med ett projekt som han var med och startade år 2000. Ödet ville att han kom att bli vittne till ett historiskt ögonblick för den sydafrikanska polisen. Så här skriver Lars:
”Jag har varit med om att se historia skrivas inom den Sydafrikanska Poliskåren.
En måndag morgon hämtas jag för att vara med på ett möte där sex personer förutom jag själv deltog . Två från respektive polisfack och två från arbetsgivaren.
Under detta möte sade arbetsgivaren helt oväntat att de var beredda att sluta avtal om ett helt nytt lönesystem för hela Sydafrikanska polisen som totalt har 140 000 anställda. Alla drog efter andan. Vad är det på gång nu?
Arbetsgivaren ville återkomma med själva innehållet efter mötet och presentera en avtalstext efter lunch. Behöver jag säga att mötet blev kort…
På lunchen var facken spända och samtidigt fick jag möjligheten att läsa förslaget till avtalstexten från arbetsgivaren. Jag kunde snabbt konstatera att det var historiska rader som skrevs i förslaget.
Mötet på eftermiddagen inleddes med att arbetsgivaren presenterade sitt förslag. Förlaget gick i korthet ut på att förändra de nuvarande befordringsnivåerna. Detta innebar i det gamla systemet att man ökade lönen med 1 % varje år. Det nya förslaget innebar att grundnivåerna ökade med ca 15 - 25 % och att lönerna därefter ökade med 4 % vart tredje år, utöver de generella löneökningarna.
Detta löneavtal innebar att polisen absolut skulle vara löneledande inom den offentliga sektorn.
Ni som har erfarenhet av förhandlingar vet att en facklig organisation då den får ett erbjudande, hur bra det än månde vara, måste förankra detta. Ett spel följde som någon sällan skådat.
Jag som har både förtroende hos arbetsgivaren och facken kunde gå mellan de olika förhandlingsdelegationerna och lyssna hur de diskuterade. Det var bland det mest fantastiska som jag har varit med om. Tänk er själva att ena sekunden få sitta hos arbetsgivaren och få lyssna till hur de skulle agera för att få till ett avtal, för att i nästa sekund kunna vara inne hos de olika facken för att lyssna hur de resonerade. Det mest fantastiska var att alla visste att jag visste hur den andra sidan resonerade, men ingen begärde att jag skulle ”skvallra”. Snacka om förtroende.
Vi talar om ett avtal för långt över 100000 poliser…
Det som också hör till saken är att detta avtal kommer att skapa heta inrikespolitiska diskussioner. Detta är en lönepolitisk atombomb i Sydafrika. Det mest fantastiska är att jag inte tror att det var en tillfällighet att de presenterade detta då jag var med, kanske, kanske inte.
Jag har sedan länge argumenterat i Sydafrika angående polisernas löner och mot ett, som jag sett det, föråldrat och trögt lönesystem. Samtidigt medverkar jag i ett svenskt projekt via SIDA, Projekt 28, som har sett över lönesystemet inom den Sydafrikanska polisen.
Avtalstexten lämnades över till facken ca 13.00. Ett antal inofficiella kontakter togs mellan de olika delegationerna, Avtalstexter ändrades och nya förslag distribuerades.
Klockan 15.30 träffades parterna igen, och facken begärde då tid till 14.00 dagen därpå.Arbetsgivaren kontrade med att om detta kom till allmän kännedom skulle hela avtalet riskeras. Man kom överens om att träffas igen om en halvtimme.
Timmarna gick och klockan 18.13 träffades man igen. Jag ska inte gå in på vad som hände under dessa timmar men jag måste säga att det var det mest spännande jag varit med om.
Klockan 18.17 så meddelade polisfacken att de var villiga att skriva på . Jag var den enda som hade kamera, så det kändes extra hedrande att få föreviga detta ögonblick.
Efter det att avtalet skrevs på så hölls det högtidliga tal. Från arbetsgivaren riktade man ett mycket personligt tal till Sverige och vår polisorganisation, där man framhöll att vår medverkan varit av mycket stor vikt att de lyckats enas kring ett nytt lönesystem.
Från de fackliga organisationerna framfördes ett likadant budskap och jag måste erkänna att då jag efter dessa tal lämnade byggnaden, där detta avtal skrivits, kände en oerhörd ödmjukhet att få uppleva ett så stort ögonblick i mitt liv. För utomstående kanske det känns mindre, men jag lovar er mig mina vänner, att det var ett av de största ögonblick i mitt liv.
Jag har skrivit på avtal om polislöner i Stockholm som har engagerat mig djupt, och som har givit våra medlemmar, en förhoppningsvis bra framtid. Det enda jag nu önskar, är att arbetsgivaren hemma kunde förstå hur viktiga dessa budskap är - att skapa lönepolitiska stabila grunder för alla.
Från att ha varit en yrkeskategori som jämfördes med sopåkarnas (inget ont om dessa) då jag kom hit första gången är polisyrket nu ett av de mest eftertraktade yrkena inom den offentliga sektorn i Sydafrika.
Jag är också övertygad om att detta avtal kommer att leda till ett antal spinnoff-effekter inom kåren. Statusen kommer att öka och fler och fler utbildade kommer att söka in till polisen. Avtalet kommer säkert också att minska korruptionen inom kåren.
Det är stort att få har varit med. Och JAG har varit mitt i denna förändring sedan år 2000.
Lars Ericson
Ordförande i polisfacket i Stockholms län”.
----------------------------------------------------------------------
LÖNEFRÅGAN
Du som skrivit en insändare i lönefrågan ska inte förtvivla. Platsbristen idag ger inte möjlighet att ge din insändare det utrymme den förtjänar. Ha tålamod till nästa uppdatering!
----------------------------------------------------------------------
Blåljus uppdateras normalt var tredje dag. Särskilda händelser eller viktiga nyheter kan bryta den periodiciteten.
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 7 april 2006 kl 2355. Den uppdateras igen den 10 april.
----------------------------------------------------------------------
MINNS DU?
Den 8 april 1972 blir den svenske stavhopparen Kjell Isaksson först i världen att i grenen hoppa över fem och en halv meter. 5.54 lyder det nya världsrekordet.
Den 9 april 1940 är en svart dag i Nordens historia. Det nazistiska Tyskland överfaller utan förvarning Danmark och Norge. Danmark faller direkt medan Norge kämpar vidare ytterligare en tid med hopp om hjälp från England och Frankrike. När även Frankrike anfalls av nazisterna dras hjälpen tillbaka och Norge kan inte på egen hand stå emot övermakten. En lång och brutal ockupation drabbar våra två broderländer.
Den 10 april 1960 prästvigs tre kvinnor som blir det första att nå det ämbetet i svenska kyrkan. Den oförsonliga striden om kvinnan som präst pågår som bekant än i dag.
- Undersökningen bekräftar min uppfattning i de här frågorna, säger Anders Jonsson när Blåljus på fredagskvällen lyckas fånga in honom mellan ett överfallslarm och ett bråk på en pizzeria i Tumba. Anders är adjungerad till styrelsen i polisfacket i Stockholms län och han är ansvarig för den fackliga stödverksamheten på Polishögskolan, PHS, i Solna. När han inte sysslar med det kör han utryckningsbil i Södertörn. Han gick själv på PHS för bara några år sedan.
- Det behövs mera praktiska övningar på PHS, anser Anders. Som bara ett exempel är det mycket lite bilkörning. PHS måste bli bättre på att sy ihop teori och praktik.
Praktiktiden mer meningsfull
- Vi måste överföra mera av beprövad poliserfarenhet till utbildningen på PHS, fortsätter Anders. Det vore bra om vi kunde hitta en form för att få aktiva poliser att medverka mer. Lite äldre, erfarna poliser, som fortfarande är ute på fältet skulle kunna knyta an polisutbildningen till verkligheten på ett bra sätt, det är jag övertygad om.
- Jag stöder helt tanken på att göra polisutbildningen treårig med ett extra halvår på yttre praktik. Men det är inte bara att lägga på ett halvår. Vi måste finna en metod för att göra praktiktiden mera meningsfull. Jag kan tänka mig att man kanske inför ett system där man är ute en tid och jobbar med handledare och sedan går in en kortare tid på PHS igen och nyanserar och utvecklar det man upplevt på fältet. Det kan finnas andra lösningar också.
Halvår räcker bara för grovsållning
- Jag förstår att många i undersökningen ondgör sig över att folk kommer in på utbildningen utan att ha klarat alla krav. Jag vill säga att det är nödvändigt att man vid rekryteringen kan se till en helhetsbild. En person kan ha mycket bra resultat i övrigt men missar 15 sekunder på löpningen. Löpning kan man träna upp. Vi får inte tappa sådana personer. Sedan finns det givetvis moment som alla måste klara – som vi inte får göra avkall på.
- Många i undersökningen undrar också över varför alla ska klaras igenom utbildningen. Det är så att PHS ser sig som en utbildningsinstans. Lämpligheten som polis bör myndigheten där vederbörande praktiserar ta ställning till. Men på myndigheterna anser många att ett halvår bara räcker för att göra en grovsållning – att välja bort de helt uppenbart olämpliga. Det är ytterligare ett stark argument för att lägga på ett halvår på utbildningen, slutar Anders.
EU ställer nya krav
Polisförbundets ordförande Jan Karlsen anser att det extra halvåret bör fyllas med praktiska moment, och då under praktik ute på polismyndigheterna. Han poängterar dock att teorin är viktig eftersom samhället förändras i allt snabbare takt vilket innebär att kraven på polisyrket ökar:
- Varje enskild polis måste ha en kompetens som är långt bredare än tidigare. Bara det att Sverige gått med i EU ställer nya krav samtidigt som poliserna måste läsa mer om hanteringen av psykisk sjuka, mänskliga rättigheter och lagstiftning, förklarar Jan.
Sammanfattning i punktform
av intervjuundersökningen:
Bakgrund
· 392 av Polisförbundets medlemmar som påbörjade polisutbildningen 1998 eller senare och avslutade sin aspiranttjänstgöring för mer än 12 månader sedan intervjuades per telefon under mars 2006.
Rekryteringen till polisutbildningen
· 72 % av de intervjuade medlemmarna är nöjda med rekryteringsprocessen till polisutbildningen, 23 % är delvis nöjda och 3 % är missnöjda.
· De personer som uttrycker missnöje med rekryteringsprocessen nämner framför allt att processen är för lång samt att den känns för slumpartad samt att personer som inte uppfyller samtliga krav ändå kan rekryteras.
· 35 % av de intervjuade medlemmarna anser att rekryteringsprocessen är för lång, 58 % att den är lagom lång och 3 % att den är för kort.
· 46 % av de intervjuade medlemmarna anser att polisyrket motsvarar den bild som de fick under rekryteringen, 21 % anser delvis det, medan 22 % inte anser att polisyrket motsvarar den bild som de fick under rekryteringen.
· De personer som anser att polisyrket inte motsvarar den bild som de fick under rekryteringen nämner framför allt att de under rekryteringsprocessen fått en romantiserad, inte verklighetsförankrad, bild av polisyrket.
Syn på polisutbildningen
· 36 % av de intervjuade medlemmarna anser att polisutbildningen förberedde dem för de krav som ställs på dem i sitt yrke, 51 % anser att utbildningen delvis gör det, medan 14 % anser att den inte gör det.
· Resultaten av de frågor där medlemmarna fritt får ge förslag på hur polisutbildningen kan förbättras visar tydligt att medlemmarna framför allt vill att polisutbildningen skall bestå av fler praktiska moment, vara mer verklighetsanknuten och att aspirantutbildningen skall förlängas. Bland annat efterfrågar relativt många personer mer träning i vapenteknik och bilkörning samt någon form av praktik förlagd tidigare i utbildningen så att de på ett tidigare stadium får en känsla för vad det innebär att vara polis.
· Många forna studenter anser att pedagogisk kompetens saknas inom lärarkåren samt uttrycker en önskan om att de vill träffa fler "riktiga" poliser istället för teoretiker. En hel del medlemmar anser även att man under utbildningen i stor utsträckning förbiser vardagsbrotten / arbetet för att skapa ordning och trygghet och istället lägger alltför stor tonvikt på "större" utredningar och tung brottslighet.
· Tydligare och regelbundna lämplighetsprövningar är en annan aspekt som många förespråkar.
Syn på aspirantutbildningen
· 74 % av de intervjuade medlemmarna är nöjda med aspirantutbildningen, 22 % är delvis nöjda och 5 % är missnöjda.
· Klagomålen gällande aspirantutbildningen gäller framför allt att utbildningen är för kort, att kraven på de blivande poliserna ibland är orimligt höga samt att man under utbildningstiden inte får pröva på alla olika moment inom det framtida yrkeslivet.
· 80 % av de intervjuade medlemmarna anser att handledaren på polismyndigheten motsvarade deras förväntningar, 9 % anser det delvis, medan 1 1 % inte anser att handledaren motsvarade förväntningarna.
· Även om de flesta uppger att de är nöjda med handledaren är relativt många kritiska till deras engagemang, kompetens och pedagogiska förmåga.
Du som vill kan läsa hela undersökningen på www.polisforbundet.se. Där kan man bl a se att de poliser som hamnat i storstäderna efter PHS är generellt mera kritiska i sina svar än de från övriga län.
----------------------------------------------------------------------
Sydafrika:
POLISEN LÖNELEDANDE
INOM DET OFFENTLIGA
EFTER HISTORISKT AVTAL
Lars Ericson har varit en tid i Sydafrika som representant för svensk polis och SIDA och arbetat vidare med ett projekt som han var med och startade år 2000. Ödet ville att han kom att bli vittne till ett historiskt ögonblick för den sydafrikanska polisen. Så här skriver Lars:
”Jag har varit med om att se historia skrivas inom den Sydafrikanska Poliskåren.
En måndag morgon hämtas jag för att vara med på ett möte där sex personer förutom jag själv deltog . Två från respektive polisfack och två från arbetsgivaren.
Under detta möte sade arbetsgivaren helt oväntat att de var beredda att sluta avtal om ett helt nytt lönesystem för hela Sydafrikanska polisen som totalt har 140 000 anställda. Alla drog efter andan. Vad är det på gång nu?
Historiska rader i förslaget
Arbetsgivaren ville återkomma med själva innehållet efter mötet och presentera en avtalstext efter lunch. Behöver jag säga att mötet blev kort…
På lunchen var facken spända och samtidigt fick jag möjligheten att läsa förslaget till avtalstexten från arbetsgivaren. Jag kunde snabbt konstatera att det var historiska rader som skrevs i förslaget.
Mötet på eftermiddagen inleddes med att arbetsgivaren presenterade sitt förslag. Förlaget gick i korthet ut på att förändra de nuvarande befordringsnivåerna. Detta innebar i det gamla systemet att man ökade lönen med 1 % varje år. Det nya förslaget innebar att grundnivåerna ökade med ca 15 - 25 % och att lönerna därefter ökade med 4 % vart tredje år, utöver de generella löneökningarna.
Ingen begärde något ”skvaller”
Detta löneavtal innebar att polisen absolut skulle vara löneledande inom den offentliga sektorn.
Ni som har erfarenhet av förhandlingar vet att en facklig organisation då den får ett erbjudande, hur bra det än månde vara, måste förankra detta. Ett spel följde som någon sällan skådat.
Jag som har både förtroende hos arbetsgivaren och facken kunde gå mellan de olika förhandlingsdelegationerna och lyssna hur de diskuterade. Det var bland det mest fantastiska som jag har varit med om. Tänk er själva att ena sekunden få sitta hos arbetsgivaren och få lyssna till hur de skulle agera för att få till ett avtal, för att i nästa sekund kunna vara inne hos de olika facken för att lyssna hur de resonerade. Det mest fantastiska var att alla visste att jag visste hur den andra sidan resonerade, men ingen begärde att jag skulle ”skvallra”. Snacka om förtroende.
En lönepolitisk atombomb
Vi talar om ett avtal för långt över 100000 poliser…
Det som också hör till saken är att detta avtal kommer att skapa heta inrikespolitiska diskussioner. Detta är en lönepolitisk atombomb i Sydafrika. Det mest fantastiska är att jag inte tror att det var en tillfällighet att de presenterade detta då jag var med, kanske, kanske inte.
Jag har sedan länge argumenterat i Sydafrika angående polisernas löner och mot ett, som jag sett det, föråldrat och trögt lönesystem. Samtidigt medverkar jag i ett svenskt projekt via SIDA, Projekt 28, som har sett över lönesystemet inom den Sydafrikanska polisen.
Avtalstexten lämnades över till facken ca 13.00. Ett antal inofficiella kontakter togs mellan de olika delegationerna, Avtalstexter ändrades och nya förslag distribuerades.
Klockan 15.30 träffades parterna igen, och facken begärde då tid till 14.00 dagen därpå.Arbetsgivaren kontrade med att om detta kom till allmän kännedom skulle hela avtalet riskeras. Man kom överens om att träffas igen om en halvtimme.
Ett personligt tal till Sverige
Timmarna gick och klockan 18.13 träffades man igen. Jag ska inte gå in på vad som hände under dessa timmar men jag måste säga att det var det mest spännande jag varit med om.
Klockan 18.17 så meddelade polisfacken att de var villiga att skriva på . Jag var den enda som hade kamera, så det kändes extra hedrande att få föreviga detta ögonblick.
Efter det att avtalet skrevs på så hölls det högtidliga tal. Från arbetsgivaren riktade man ett mycket personligt tal till Sverige och vår polisorganisation, där man framhöll att vår medverkan varit av mycket stor vikt att de lyckats enas kring ett nytt lönesystem.
Jämfördes med sopåkarna
Från de fackliga organisationerna framfördes ett likadant budskap och jag måste erkänna att då jag efter dessa tal lämnade byggnaden, där detta avtal skrivits, kände en oerhörd ödmjukhet att få uppleva ett så stort ögonblick i mitt liv. För utomstående kanske det känns mindre, men jag lovar er mig mina vänner, att det var ett av de största ögonblick i mitt liv.
Jag har skrivit på avtal om polislöner i Stockholm som har engagerat mig djupt, och som har givit våra medlemmar, en förhoppningsvis bra framtid. Det enda jag nu önskar, är att arbetsgivaren hemma kunde förstå hur viktiga dessa budskap är - att skapa lönepolitiska stabila grunder för alla.
Statusen kommer att öka
Från att ha varit en yrkeskategori som jämfördes med sopåkarnas (inget ont om dessa) då jag kom hit första gången är polisyrket nu ett av de mest eftertraktade yrkena inom den offentliga sektorn i Sydafrika.
Jag är också övertygad om att detta avtal kommer att leda till ett antal spinnoff-effekter inom kåren. Statusen kommer att öka och fler och fler utbildade kommer att söka in till polisen. Avtalet kommer säkert också att minska korruptionen inom kåren.
Det är stort att få har varit med. Och JAG har varit mitt i denna förändring sedan år 2000.
Lars Ericson
Ordförande i polisfacket i Stockholms län”.
----------------------------------------------------------------------
LÖNEFRÅGAN
KOMMER
Du som skrivit en insändare i lönefrågan ska inte förtvivla. Platsbristen idag ger inte möjlighet att ge din insändare det utrymme den förtjänar. Ha tålamod till nästa uppdatering!
----------------------------------------------------------------------
Blåljus uppdateras normalt var tredje dag. Särskilda händelser eller viktiga nyheter kan bryta den periodiciteten.
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 7 april 2006 kl 2355. Den uppdateras igen den 10 april.
----------------------------------------------------------------------
MINNS DU?
Den 8 april 1972 blir den svenske stavhopparen Kjell Isaksson först i världen att i grenen hoppa över fem och en halv meter. 5.54 lyder det nya världsrekordet.
Den 9 april 1940 är en svart dag i Nordens historia. Det nazistiska Tyskland överfaller utan förvarning Danmark och Norge. Danmark faller direkt medan Norge kämpar vidare ytterligare en tid med hopp om hjälp från England och Frankrike. När även Frankrike anfalls av nazisterna dras hjälpen tillbaka och Norge kan inte på egen hand stå emot övermakten. En lång och brutal ockupation drabbar våra två broderländer.
Den 10 april 1960 prästvigs tre kvinnor som blir det första att nå det ämbetet i svenska kyrkan. Den oförsonliga striden om kvinnan som präst pågår som bekant än i dag.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september