Publicerat 2004-08-25 23:58Poliser måste finnas i verkligheten – inte bara på papperet. Varning för att straffa oss för våra förhandlingsframgångar. Några sensommarreflektioner från vår ordförande i länets polisfack Lars Ericson som tittat på frågor och svar i Blåljus under sommaren:

Så var sommaren slut och det var dags att ta nya tag med alla de arbetsuppgifter som väntar i olika former.

Sommaren har kanske inte varit den bästa ur väderperspektiv men jag hoppas att du har lyckats ladda batterierna och kan känna en viss form av längtan att få ta tag i arbetsuppgifterna som väntar.

Det kanske kan vara intressant att göra en återblick på de frågeställningar som har varit aktuella på sommarens Blåljus under några veckor och vilka svaren blev.

En frågeställning var om polisen får tillräckliga anslag av regeringen.

91 personer röstade och 85 % svarade nej. Även om detta inte kan användas som någon säkerställd statistik så är det ändå anmärkningsvärda siffror. Även om alla som svarade var poliser så visar det till viss del den frustration som idag finns inom poliskåren. Jag vet att man inte skall underskatta den frustrationen och jag är förvånad att vi fortfarande ”står” upp. Min önskan är att vi får se mer verkstad istället för ord från de ansvariga. Det finns hopp med tanke på de löften som givits, men jag vill väldigt gärna också se att dessa löften omvandlas till verklighet.

En annan fråga som inte kan gå oförmärkt förbi är att 79 % av 81 röstande tror att den senaste anslagstilldelningen till Stockholm från RPS är en bestraffning för avtalsrörelsen 2003.

Någon kan naturligtvis säga att denna uppfattning är frukten av fackets propaganda, men jag tror inte att det är så lätt att värja sig mot denna uppfattning. Det borde vara en tankeställare i kvadrat om jag satt på den andra sidan av bordet. Det borde få mig att fundera på hur jag ska återfå förtroendet både från personalen och inför framtida förhandlingar. Om nu ”någon” tror att man med detta sätt ska skrämma oss till tystnad och försiktighet så tänk om! Om vi inte hade anledning att kavla upp skjortärmarna förr så har vi det nu. Jag ser fram emot förhandlingarna som redan har startat vad det gäller lönerörelsen hösten 2004.

Red:s anm: Läs gärna länken ”Facken missnöjda medstatliga avtalsrörelsen” under ”Länkar” och ”Aktuella artiklar av intresse”.
<br<Den ekonomi som vi idag har att hantera gör inte att vi kommer att bli flera inom överskådlig framtid. Vi håller på att titta på de siffror som är mellanskillnaden mellan poliser på pappret och poliser i verkligheten. Det kan finnas mycket intressanta jämförelsetal att konstatera om man ser på hur det har varit och hur det är. Jag hoppas att vi snart kan återkomma till en redovisning av dessa jämförelsetal och kanske också ett försök till analys.

Nu har ju någon i diskussionsforumet hävdat att detta bara är facklig propaganda med den sifferexercisen som redovisats. Tyvärr så är det inte så.

Ur både medborgarperspektiv och fackligt perspektiv så måste de poliser som faktiskt är i tjänst vara de som är intressanta, inte de som finns på ett papper.

Till sist så vill jag att du som läser detta skänker en tanke till Ulf Grapes anhöriga, kollegor och vänner.

Det kommer att vara en svår väg att gå vidare, och ingen kommer att glömma det grymma, hänsynslösa våld som Ulf utsattes för.

  På fredag klockan 13 är det begravningsgudstjänst i Hedemora kyrka för vår kollega. Stockholms läns polisförbund kommer att närvara.

---------------------------------------------------

Red. vill gärna instämma i Lars ord om Ulf Grape. Stanna upp ett tag i utryckningsbilen, i utredningsrummet, på hojen, ute på gatan på fredag klockan 13 och tänk en stund på att polishat och urskillningslöst våld kan drabba även en erfaren och duktig polis som en blixt från klar himmel. Får den insikten fäste kan  det Ulf offrat kännas något mindre meningslöst.

---------------------------------------------------

LÄS VÅR FÖRHANDLINGSANSVARIGE STEFAN EKLUNDS ARTIKEL OM DE PÅGÅENDE LÖNEFÖRHANDLINGARNA UNDER ”NOTISER”!

---------------------------------------------------

Läst just idag:

”Om arbete vore något bra skulle de rika behålla allt arbete för sig själva och inte låta dig utföra det”.

Sagt av en textilarbeterska i romanen ”Split images” av amerikanen Elmore Leonard.

---------------------------------------------------

KÄNNER NÅGON IGEN SIG?

Den amerikanske psykologen Paul Babiak testade ett hundratal chefer på USA-företag och hittade åtta psykopater.


Problemet är att människor med psykopatologiska drag ofta har egenskaper som är eftersökta när företag eller andra organisationer letar efter chefsämnen: charm, karisma, verbal förmåga, oräddhet, förmåga att fatta svåra beslut, och så vidare.

Vi tenderar att se på dessa egenskaper som positiva. Och vi tror ofta att människor med talets gåva har visioner, säger Babiak.

-Men psykopater är bara ute efter makt. Och de kan klättra högt när de använder sina talanger och sin högt utvecklade manipulativa förmåga. Av de åtta personer jag identifierade har alla utom en klättrat uppåt i sina respektive organisationer.

Han betonar att personer av det här slaget alltid gör mer skada än nytta i det långa loppet. De tänker aldrig på företagets och de anställdas bästa, bara på sig själva.

-De söker efter spänning, och de älskar att leka med människor. De saknar empati och tycker om att trampa på folk. Om de kunde avslöjas på ett tidigt stadium vore mycket vunnet, säger Babiak.

---------------------------------------------------

Vad finns i medierna av särskilt intresse för poliser utöver den vardagliga brottsrapporteringen? Du behöver inte surfa runt bland en lång rad sajter för att ta reda på det. Blåljus.nu gör jobbet åt dig på avdelningen ”Aktuella artiklar av intresse” under rubriken ”Länkar” på den grå linjen ovan. Använd Blåljus.nu för att kolla vad som är på gång!

---------------------------------------------------

HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 25 aug 2004 kl 2300.

Den 23 augusti 1973 steg Jan Erik Olsson in på Sveriges Kreditbanks huvudkontor vid Norrmalmstorg. Efter skottlossning tog han fyra banktjänstemän som gisslan i ett bankvalv. Han begärde bl a tre miljoner kr och att den för bl a grovt rån dömde och internerade Clark Olofsson skulle föras till valvet. Efter regeringsbeslut fördes Olofsson till banken och förenades genom polismästarens försorg med Olsson och gisslan. Den 28 augusti gav Olsson upp efter att gas sprutats in i bankvalvet. Tingsrätten dömde Olsson för bl.a. människorov, försök till grov utpressning, grovt rån och grov misshandel. Olofsson dömdes för medhjälp till de två förstnämnda brotten. Senare frikändes dock Olofsson av hovrätten. Den ende som fysiskt skadades vid händelsen var polismannen Olle Abrahamsson som genom ett borrhål sköts i handen av Olsson. Norrmalmstorgsdramat är ett av de brott i Sverige som blivit internationellt kända. Relationen mellan gärningsmännen och deras gisslan har gett upphov till uttrycket Norrmalmstorgssyndromet (internationellt känt som The Stockholm Syndrome). Det innebär att personer i en gisslansituation upplever risken att bli skadade av polisens motåtgärder som ett större hot mot sin egen säkerhet än de kriminella handlingar som de utsätts för av gärningsmännen. I många länder har erfarenheterna från Norrmalmstorg legat till grund för utformningen av polisiär taktik i gisslansituationer.

Du som är inflyttad i Stockholm kanske någon gång känt dig lite vilsen – inte upplevt stadens nerv och puls och känsla. Det finns ett botemedel – Per Anders Fogelströms (1917-1998) monumentala serie historiska romaner med Stockholm som huvudperson. Den 26 augusti 1960 kom den första i serien -  ”Mina drömmars stad”. Sedan följde ”Barn av sin stad”, ”Minns du den stad”, ”I en förvandlad stad” och slutligen 1968 ”Stad i världen”. Underbara böcker! Den som läst dem kan dessutom Stockholm. Finns numera i pocket. ”Vävarnas barn” (1981), förlagd till 1700-talets stockholmsproletariat, inledde ännu en svit historiska romaner av Per Anders Fogelström. Genom ”Krigens barn” (1985) och ”Vita bergens barn” (1987) blev romanserierna sammanknutna till en mäktig krönika från Stockholm under tvåhundra år. ”Mödrar och söner” (1991) handlar om livet på Kungsholmen 1887-1917, medan ”Hem, till sist” (1993) är en självbiografisk roman om Södergrabben Per Anders. En tidning (dessvärre avsomnad) utgiven av polisfacket i Stockholm hette ”Kamraternas Föreningsnytt”. I den hade vi en gång en tävling där första pris var att besöka Per Anders i hans hem på Fjällgatan och sedan äta middag med honom på Gyldene Freden. De lyckliga som var med glömmer det säkert aldrig.
Gilla sidan:
TIPSA FRAGA















wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Krimkassan


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994