Publicerat 2018-04-16 08:30

Vårbudgeten och polisresurserna

Idag presenterar regeringen sin vårändringsbudget, som är en finslipning av statens finanser inför valet. När det gäller polisens del har förslaget presenterats tidigare och de 200 tillskjutna miljonerna skall räcka till en hel del, som Blåljus konstaterade då. Det är trots allt intressant att se hur viktig polisfrågan är i politikernas retorik.

Regeringen beskriver polissatsningarna i en i övrigt väldigt optimistiskt präglad debattartikel i DN med orden:

"De många initiativen inom #metoo visar att politiken för ett jämställt samhälle måste skärpas. Polisen ska bli bättre på att utreda sexualbrott samtidigt som sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling ska motverkas med stärkta förebyggande åtgärder och ökat stöd till tjej- och kvinnojourer." och "För oss är det grundläggande att bekämpa såväl brottsligheten som dess orsaker och upprätthålla säkerhet och demokrati. Blåljuspersonal ska skyddas och vi ökar resurserna till Polismyndigheten och Tullverket för att Sverige ska vara tryggt och säkert. Narkotika och vapen ska stoppas vid gränsen. Förmågan att ingripa mot organiserad brottslighet ska öka och straffen skärpas."

Föga förvånande är moderaterna inte jätteimponerade, deras ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson säger till DN att polistätheten var högre under Alliansregeringens tid, trots lågkonjunktur, och att när det gäller polisen är det sorgligt att regeringen har vaknat så sent. Gängskjutningarna har blivit nästan vardag, otryggheten för kvinnor är ökande. Man har ju satsat mer på byggsubventioner än på polisen, säger hon till DN och tillägger att regeringen ”har en oförmåga att prioritera”.

Även moderaternas rättspolitiske talesman Tomas Tobé har synpunkter på polissatsningen och säger i ett pressmeddelande:

Vi har en polisbrist i Sverige. Poliserna blir färre samtidigt som befolkningen ökar. Polistätheten är den lägsta på tio år. Den vårbudget som regeringen idag presenterat innehåller inga åtgärder för att lösa polisbristen. Faktum är att regeringen återigen underfinansierar svensk polis. Om man exempelvis granskar Regeringens aviserade satsningar för 10 000 fler polisanställda och jämför med Polisens egna beräkningar så saknas 2,5 miljarder kr redan år 2021.

 

- 60 miljarder i höjda skatter men den lägsta polistätheten på 10 år. Totalt har endast tre procent av regeringens utgiftsökningar under mandatperioden gått till rättsväsendet. Det är uppenbart att Sverige behöver en ny regering för fler poliser, skärpta straff och bättre kontroll i utsatta områden, säger Tomas Tobé. 

 

- Rekordmånga poliser lämnar yrket och för få vill bli polis. Därför behövs en riktad satsning för att höja polislönerna och det är beklagligt att regeringen inte inser det. Utvecklingen har de senaste åren vänt åt fel håll på punkt efter punkt. Utredningsresultaten i viktiga brottskategorier sjunker och utsattheten för allvarliga brott ökar. Ytterst är det regeringen som bär ansvaret för detta, avslutar Tomas Tobé.

Blåljus har ofta påpekat att dagens situation för polisen beror på gamla försyndelser som många partier har del i. Polisbrist uppstår inte från en dag till en annan, och kan heller inte lösas kortsiktigt, även om konkurrenskraftiga löner är det snabbaste sättet att få fler poliser att stanna kvar i yrket i stället för att söka sig till mer lönsamma yrken.

Hur det ser ut för polisen just nu, visar DN i en tredje artikel som visar att polisernas övertidsuttag ökar år från år, tvärtom vad Polismyndighetens ambition varit. Ett visst mått av övertid hör till yrket, särskilt i yttre tjänst där det oväntade alltid händer. Men nu har ett antal grova brott och ständig personalbrist även på utredningsenheter lett till att övertiden ökar överallt.

Polisförbundets ordförande Lena Nitz noterar att det sliter på personalen och det innebär risker för den enskilda polisen och för allmänheten. Polisförbundet har gjort en undersökning som visar att att 61 procent av poliserna jobbat minst två övertidspass per månad de senaste tre månaderna.

Bland dem som är ute på gator och torg, den så kallade blåljuspersonalen, är andelen 87 procent. Då är det värt att tänka på att blåljuspoliserna redan innan har de mest slitsamma schemana med obekväma arbetstider som innebär särskilt stort behov av återhämtning.

 

Lena påpekar vidare att det i praktiken ofta ärpoliserna med de lägsta lönerna som jobbar mest övertid.

 

– Det allra viktigaste för polisen nu är att få stopp på avhoppen och locka in fler genom att höja lönen och förbättra anställningsvillkoren, avslutar hon.

Tommy Hansson

Artikeln är uppdaterad med Tobés kommentar.