Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2010-01-07 20:00SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK 
FRÅN DEN SENASTE TIDEN:
Polisen avlossar allt fler skott. Sedan 2006 har det skett en dramatisk ökning av både antalet varningsskott och skott riktade mot person eller fordon. Det visar statistik från polisen i länen som i landet som Ekot tagit fram.
Under 2009 var det totalt 33 händelser då polisen tvingats avlossa skott i tjänsten, både så kallad verkanseld, det vill säga skott som är riktade mot ett visst mål, och varningsskott. Jämfört med tidigare år så är det här en ordentlig ökning. För tre år sedan sköt polisen i Sverige endast elva skott i samband ingripanden i tjänsten.
Vill du läsa mer och få länkar till inslag och Ekots statistik klickar du HÄR!
Sex medarbetare från Samhall har praktiserat på olika enheter som t ex hittegods och passexpedition inom Polisen i Stockholms län, skriver DN. Det här har fallit så väl ut att försöket ska fortsätta i större skala och beröra 20-25 Samhallsanställda. Syftet är att bana väg för en anställning inom Polisen. Det sammanfaller med Polisens strävan att så långt det är möjligt spegla det samhälle man verkar inom.
ABC visar i ett minnesprogram en rad händelser från 2009. Där får bl a ett kommunalråd i Uppsala säga om länspolismästaren i Uppsala län att denne är ”arrogant” eftersom han inte visat tillräcklig förståelse för det påstådda lidande som vandaliserande ungdomar i Gottsunda utsatts för i samband med polisingripanden (skrapsår och annat visas i bild).
Länspolismästaren i Uppsala län kan inte ge svar på tal – i vår kultur inom svensk polis ingår att man inte under några omständigheter står i uniform och häver förolämpningar över meningsmotståndare. Det är helt enkelt otänkbart.
Författaren Björn Ranelid ska i ett såpaprogram bland anat ha hävdat att Leif GW Persson är ”rasist”. Det får den sistnämnde att fara ut i Expressen och kalla Ranelid ”pappskalle” och ”dum i huvudet”. Som den svenska offentliga samtalskulturen ser ut i dag är ingen förvånad över pajkastningen – att föra ett kultiverat meningsutbyte leder bara till att man klassas som mes. Dessutom återger medierna inte kultiverade samtal – de har inget nyhetsvärde.
Vad innebär det för länspolismästaren i Uppsala? Ja, eftersom oskrivna regler förbjuder honom att ta till verbala råsopar håller han visligen tyst. Men risken är att tystnaden av allmänheten tolkas så att kommunalrådet hade rätt. Vilket är långt ifrån säkert.
Hur tar en statlig myndighet – Polisen - som är en av de främsta företrädarna inom områdena jämlikhet, rätt, rättvisa och trygghet sig fram i dagens svenska medielandskap där endast gapigt tonläge och drummelaktigt språk gäller om man vill bli trodd? Något för den växande skaran informatörer inom verket att bita i?
Länspolismästaren Mats Löfving har haft justitieministerns uppdrag att se över hur rättsväsendets myndigheter och andra aktörer kan effektivisera insatserna för att förhindra att ungdomar utvecklar en vanekriminell livsstil. Utredaren lämnar förslag i syfte att stärka styrningen av samhällets insatser mot ungdomsbrott, men också när det gäller möjligheterna att tidigare upptäcka den som riskerar att bli vanekriminell och att snabbare utreda de brott som unga begår. De åtgärder som föreslås ska kunna genomföras inom ramen för nuvarande myndighetsstruktur och medelsramar samt utgå från den befintliga ansvarsfördelningen mellan berörda aktörer.
Enligt direktiven för uppdraget skulle utredaren föreslå konkreta åtgärder för att avhjälpa de hinder som finns när det gäller myndigheternas arbete med att förebygga ungdoms-brottslighet. De hinder som finns skulle beskrivas och identifieras genom en processkartläggning som visar hur rättsväsendets myndigheter arbetar med ungdomar som riskerar att utveckla en vanekriminell livsstil.
Kortare mellan gärning och påföljd
Goda exempel på rutiner i detta arbete skulle lyftas fram. De åtgärder som föreslås skulle fokusera på ett förbättrat samarbete mellan berörda myndigheter och andra aktörer. Möjligheterna att förkorta tiden mellan brottslig gärning och samhällets reaktion i syfte att stärka rättsväsendets brottsbekämpande roll ska särskilt beaktas.
Utredaren konstaterar nu att det behövs en uthållig kraftsamling mot ungdomsbrotten som omfattar metodutveckling, enhetlighet, samverkan och utvärdering. Det finns starka verksamhetsmässiga och samhällsekonomiska skäl för att denna kraftsamling ska göras på regional nivå. Polisiära ungdomscentrum bör därför inrättas på åtta orter i landet. Framgång förutsätter en nära samverkan mellan polisen och kommunerna vid dessa centrum.
Kömiljard från sjukvården förebild
Ekonomiska styrmedel bör prövas så att rättsväsendet håller de tidsfrister som gäller vid utredningar av ungdomsbrott. Det är rimligt att en del av de resurser som nu tillförs polis och åklagare kommer de lokala verksamheter inom dessa myndigheter till godo som vidtar aktiva åtgärder för att hålla tidsfristerna inom detta prioriterade område. Med den så kallade kömiljarden inom sjukvården som förebild bör därför en viss del av de resursförstärkningar som beräknas bli tillförda de lokala organisationerna år 2010 hållas inne och istället bli fördelade senare och då i förhållande till hur tidsfristerna hållits.
För att öka möjligheterna till en tidigare upptäckt av den som riskerar att bli vanekriminell föreslår utredaren bland annat åtgärder för att underlätta samverkan mellan polisen, socialtjänsten och skolan.
Polis, ej åklagare, leder förundersökning
En snabbare utredning av ungdomsbrott kan enligt utredarens förslag åstadkommas genom att oftare än i dag utreda och avdöma ungdomsbrotten på den ort där den unge bor och genom att polisen, och inte åklagaren, leder förundersökningarna angående dessa brott i betydligt fler fall än i dag. Slutligen bör polisen reagera snabbare än i dag när unga begår vissa brott, främst sådana som enligt forskningen ofta leder till en kriminell livsstil.
Regeringen har nyligen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om bland annat en ny lag som innebär att ytterligare åtgärder kan vidtas för att förebygga terrorism.
Förslagen i propositionen innebär bland annat att det införs en ny lag, lag om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet. Lagrådet har granskat lagförslagen och inte haft något att invända mot dem. Regeringen föreslår även att Sverige ska tillträda Europarådets konvention om förebyggande av terrorism.
Vill du ha en länk till Proposition 2009/10:78: Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism klickar du HÄR!
Regeringen har nyligen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om bland annat en nedre promillegräns för sjöfylleri.
Förslagen i propositionen innebär bland annat att straffansvaret för sjöfylleri utvidgas genom att det införs en fast, nedre gräns på 0,2 promille alkohol i blodet eller motsvarande alkoholkoncentration i utandningsluften. Straffansvaret föreslås gälla den som framför ett fartyg eller i övrigt på ett fartyg fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss, förutsatt att fartyget antingen med motordrift kan framföras med en hastighet om minst 15 knop eller har ett skrov med en största längd av minst tio meter. Lagrådet har granskat lagförslagen och inte haft något att invända.
Vill du läsa vad Blåljus skrev om detta den 3 dec klickar du HÄR!
Vill du ha en länk till Proposition 2009/10:76: En nedre promillegräns för sjöfylleri klickar du HÄR!
FRÅN DEN SENASTE TIDEN:
Vanligare att
svenska poliser skjuter
Polisen avlossar allt fler skott. Sedan 2006 har det skett en dramatisk ökning av både antalet varningsskott och skott riktade mot person eller fordon. Det visar statistik från polisen i länen som i landet som Ekot tagit fram.
Under 2009 var det totalt 33 händelser då polisen tvingats avlossa skott i tjänsten, både så kallad verkanseld, det vill säga skott som är riktade mot ett visst mål, och varningsskott. Jämfört med tidigare år så är det här en ordentlig ökning. För tre år sedan sköt polisen i Sverige endast elva skott i samband ingripanden i tjänsten.
Vill du läsa mer och få länkar till inslag och Ekots statistik klickar du HÄR!
Medarbetare från Samhall
får civilanställning vid Polisen
Sex medarbetare från Samhall har praktiserat på olika enheter som t ex hittegods och passexpedition inom Polisen i Stockholms län, skriver DN. Det här har fallit så väl ut att försöket ska fortsätta i större skala och beröra 20-25 Samhallsanställda. Syftet är att bana väg för en anställning inom Polisen. Det sammanfaller med Polisens strävan att så långt det är möjligt spegla det samhälle man verkar inom.
Vår moderna
samtalskultur
ABC visar i ett minnesprogram en rad händelser från 2009. Där får bl a ett kommunalråd i Uppsala säga om länspolismästaren i Uppsala län att denne är ”arrogant” eftersom han inte visat tillräcklig förståelse för det påstådda lidande som vandaliserande ungdomar i Gottsunda utsatts för i samband med polisingripanden (skrapsår och annat visas i bild).
Länspolismästaren i Uppsala län kan inte ge svar på tal – i vår kultur inom svensk polis ingår att man inte under några omständigheter står i uniform och häver förolämpningar över meningsmotståndare. Det är helt enkelt otänkbart.
Författaren Björn Ranelid ska i ett såpaprogram bland anat ha hävdat att Leif GW Persson är ”rasist”. Det får den sistnämnde att fara ut i Expressen och kalla Ranelid ”pappskalle” och ”dum i huvudet”. Som den svenska offentliga samtalskulturen ser ut i dag är ingen förvånad över pajkastningen – att föra ett kultiverat meningsutbyte leder bara till att man klassas som mes. Dessutom återger medierna inte kultiverade samtal – de har inget nyhetsvärde.
Vad innebär det för länspolismästaren i Uppsala? Ja, eftersom oskrivna regler förbjuder honom att ta till verbala råsopar håller han visligen tyst. Men risken är att tystnaden av allmänheten tolkas så att kommunalrådet hade rätt. Vilket är långt ifrån säkert.
Hur tar en statlig myndighet – Polisen - som är en av de främsta företrädarna inom områdena jämlikhet, rätt, rättvisa och trygghet sig fram i dagens svenska medielandskap där endast gapigt tonläge och drummelaktigt språk gäller om man vill bli trodd? Något för den växande skaran informatörer inom verket att bita i?
”Kömiljard” till utredningar
av ungdomsbrottslighet?
Länspolismästaren Mats Löfving har haft justitieministerns uppdrag att se över hur rättsväsendets myndigheter och andra aktörer kan effektivisera insatserna för att förhindra att ungdomar utvecklar en vanekriminell livsstil. Utredaren lämnar förslag i syfte att stärka styrningen av samhällets insatser mot ungdomsbrott, men också när det gäller möjligheterna att tidigare upptäcka den som riskerar att bli vanekriminell och att snabbare utreda de brott som unga begår. De åtgärder som föreslås ska kunna genomföras inom ramen för nuvarande myndighetsstruktur och medelsramar samt utgå från den befintliga ansvarsfördelningen mellan berörda aktörer.
Enligt direktiven för uppdraget skulle utredaren föreslå konkreta åtgärder för att avhjälpa de hinder som finns när det gäller myndigheternas arbete med att förebygga ungdoms-brottslighet. De hinder som finns skulle beskrivas och identifieras genom en processkartläggning som visar hur rättsväsendets myndigheter arbetar med ungdomar som riskerar att utveckla en vanekriminell livsstil.
Kortare mellan gärning och påföljd
Goda exempel på rutiner i detta arbete skulle lyftas fram. De åtgärder som föreslås skulle fokusera på ett förbättrat samarbete mellan berörda myndigheter och andra aktörer. Möjligheterna att förkorta tiden mellan brottslig gärning och samhällets reaktion i syfte att stärka rättsväsendets brottsbekämpande roll ska särskilt beaktas.
Utredaren konstaterar nu att det behövs en uthållig kraftsamling mot ungdomsbrotten som omfattar metodutveckling, enhetlighet, samverkan och utvärdering. Det finns starka verksamhetsmässiga och samhällsekonomiska skäl för att denna kraftsamling ska göras på regional nivå. Polisiära ungdomscentrum bör därför inrättas på åtta orter i landet. Framgång förutsätter en nära samverkan mellan polisen och kommunerna vid dessa centrum.
Kömiljard från sjukvården förebild
Ekonomiska styrmedel bör prövas så att rättsväsendet håller de tidsfrister som gäller vid utredningar av ungdomsbrott. Det är rimligt att en del av de resurser som nu tillförs polis och åklagare kommer de lokala verksamheter inom dessa myndigheter till godo som vidtar aktiva åtgärder för att hålla tidsfristerna inom detta prioriterade område. Med den så kallade kömiljarden inom sjukvården som förebild bör därför en viss del av de resursförstärkningar som beräknas bli tillförda de lokala organisationerna år 2010 hållas inne och istället bli fördelade senare och då i förhållande till hur tidsfristerna hållits.
För att öka möjligheterna till en tidigare upptäckt av den som riskerar att bli vanekriminell föreslår utredaren bland annat åtgärder för att underlätta samverkan mellan polisen, socialtjänsten och skolan.
Polis, ej åklagare, leder förundersökning
En snabbare utredning av ungdomsbrott kan enligt utredarens förslag åstadkommas genom att oftare än i dag utreda och avdöma ungdomsbrotten på den ort där den unge bor och genom att polisen, och inte åklagaren, leder förundersökningarna angående dessa brott i betydligt fler fall än i dag. Slutligen bör polisen reagera snabbare än i dag när unga begår vissa brott, främst sådana som enligt forskningen ofta leder till en kriminell livsstil.
Straffrättsliga åtgärder
till förebyggande av terrorism
Regeringen har nyligen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om bland annat en ny lag som innebär att ytterligare åtgärder kan vidtas för att förebygga terrorism.
Förslagen i propositionen innebär bland annat att det införs en ny lag, lag om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet. Lagrådet har granskat lagförslagen och inte haft något att invända mot dem. Regeringen föreslår även att Sverige ska tillträda Europarådets konvention om förebyggande av terrorism.
Vill du ha en länk till Proposition 2009/10:78: Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism klickar du HÄR!
En nedre promillegräns
för sjöfylleri
Regeringen har nyligen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om bland annat en nedre promillegräns för sjöfylleri.
Förslagen i propositionen innebär bland annat att straffansvaret för sjöfylleri utvidgas genom att det införs en fast, nedre gräns på 0,2 promille alkohol i blodet eller motsvarande alkoholkoncentration i utandningsluften. Straffansvaret föreslås gälla den som framför ett fartyg eller i övrigt på ett fartyg fullgör en uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss, förutsatt att fartyget antingen med motordrift kan framföras med en hastighet om minst 15 knop eller har ett skrov med en största längd av minst tio meter. Lagrådet har granskat lagförslagen och inte haft något att invända.
Vill du läsa vad Blåljus skrev om detta den 3 dec klickar du HÄR!
Vill du ha en länk till Proposition 2009/10:76: En nedre promillegräns för sjöfylleri klickar du HÄR!
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september