Publicerat 2012-02-16 18:00SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:

Kritiken mot derbypolisen

väl balanserad i DN-Sporten

DN:s sporttidning gör ett stort block om den omdebatterade händelsen i gångarna vid derbyt i Globen.  Händelsen tas upp i en krönika i dagens (16/2) Blåljus av en polis som var där. Här på Notisblocket bara några synpunkter på publiceringen.

I artikeln om den supporter vars sjuårige son Robin ska ha träffats av ett batongslag ställer journalisten frågan till supportern: Kan du känna att du gjorde något fel?

Det är något av en sensation. I övriga DN händer det i stort sett aldrig att reportern ställer kritiska eller ifrågasättande följdfrågor till personer som säger något negativt om poliser. Även i de fall som sådana följdfrågor känns självklara – det är så uppenbart att den intervjuade på något sätt själv kan ha medverkat i att ingripandet utvecklades som det gjorde. För en allsidig belysning är sådana frågor viktiga. Läsarna är inte dumma. De vill ha möjlighet att själva bilda sig en uppfattning.
 
Detsamma gäller intervjun med kommenderingschefen Christer Nilsson där han förklarade polisens strategi och den aktuella händelsen. Nyanserat och snyggt.  Han fick inte riktigt lika stort spaltutrymme som de kritiska rösterna men bra nära. Det är också en sensation. I övriga DN får Polisen generellt mycket litet utrymme för kommentarer och förklaringar medan de poliskritiska får åtskilliga spalter. Obalansen är påtaglig.

Men det är den alltså inte på sportsidorna.

I skrivande stund (16/1) gick ett inslag på SR P1 Studio 1 där Christian Agdur fick förklara polisens syn på händelsen och en företrädare för Järnkaminerna supportrarnas. Debatten blev lite konstig eftersom Christian bl a tog sikte på Internet-budskapet "Inga poliser på våra läktare" vilket Järnkaminerna sade sig inte stå bakom. Kanske bättre om Black Army fått ta den debatten. Men - som så ofta i Studio 1 - det blev en balanserad diskussion där båda sidor fick utrymme och möjlighet att tala till punkt.

Huvudstadens första

kvinnliga brandman

Stockholms brandförsvar har fått sin första kvinnliga brandman som heter Emelie Berggren, 29, berättar Metro. Själv tycker hon inte att det är något konstigt, vill inte ha uppmärksamhet utan smälta in i jobbet som vem som helst.

Hon lämnar ett jobb som snickare. Har tidigare spelat i hockeylandslaget och varit med i både VM och OS.

Stockholms brandförsvar har jobbat sedan 1990-talet på att rekrytera en kvinna som är lämplig för jobbet och lever upp till de hårda fysiska antagningskraven. Nu har det lyckats. Grattis!

Vakterna liknar poliser

Uppdragsgivarna flyr

Branschorganisationen Sweguard uppger nu, enligt Metro, att även kunderna, som bland annat består av gallerior och butiker, har synpunkter och flyr på grund av de nya uniformerna.

– Det finns aktörer som just nu befinner sig i upphandlingar där man överväger att ta bort ordningsvakter helt och hållet. Kunderna ställer krav på att det ska var stil och profil och att de smälter in i miljön, nu tycker man att uniformerna ser ut som polisernas, säger Mikael Johansson, presstalesman vid Sweguard, i en intervju med Metro.

Ny strategi

mot terrorism

Regeringen har lämnat en uppdaterad nationell strategi mot terrorism till riksdagen. I strategin redogör regeringen för utgångspunkterna och målsättningarna för svensk bekämpning av terrorism.

Efter flera händelser i vår omvärld som självmordsbombningen i Stockholm och terroristattentaten i Norge fanns ett behov av att uppdatera den nationella strategin mot terrorism.

Sveriges förmåga att möta terroristbrottslighet är väl utvecklad. Attentat i Sverige har avvärjts och vi har bistått andra länder med att förhindra attentat. Samtidigt har attentat i vår omvärld, försök till attentat och förändringar i hotbilden belyst behovet av att ständigt utveckla och förbättra förmågan att bekämpa terroristbrottslighet.

Regeringen vill genom strategin samlat beskriva arbetet för att möta hotet från terrorism. Målsättningar och åtgärder beskrivs under tre rubriker:

- förebygga uppkomsten av terrorism

- förhindra terroristattentat

- förbereda för det fall ett attentat inträffar

Inga nya krav på It-samordning

mellan rättsmyndigheterna

I en skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort i rapporten "It-stödet i rättskedjan" (RiR 2011:25).

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens övergripande iakttagelse av problem i samband med utvecklingen av ett effektivt it-stöd i rättskedjan. Under de senaste åren har dock regeringen tagit flera initiativ och vidtagit ett antal åtgärder för att skapa förbättrade förutsättningar för den utvecklingen, inte minst när det gäller arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning.

Konkreta resultat har uppnåtts

Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelser av hur arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning bedrevs under 1996-2009 och av regeringens styrning av arbetet under dessa år. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser av arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning från 2009 och framåt.

Regeringen vill framhålla att under denna relativt korta tid har en projektorganisation skapats för samordning av arbetet vilket har medfört att det har gått från planering till genomförande och att konkreta resultat har uppnåtts.

Utnyttjande av modern teknik

Regeringen avser vidare att inom kort fatta beslut om arbetets fortsatta inriktning för att på så sätt ge myndigheterna möjligheter att mer långsiktigt planera det arbete som behövs för ett effektivt genomförande.

I likhet med Riksrevisionen anser regeringen att det är en viktig förutsättning för att kunna utveckla it-stödet i rättskedjan att myndigheternas registerförfattningar möjliggör ett effektivt utnyttjande av modern teknik. Regeringen har tillsatt en utredning för att göra en allmän översyn av den s.k. registerlagstiftningen och vissa därmed sammanhängande frågor (Ju 2011:11).

Varje myndighet ansvarar för helheten

Regeringen avser att initiera en utredning som ska utreda behovet av författningsändringar inför kommande etapper av arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning. Vidare bereds inom Regeringskansliet förslag till ny lagstiftning för åklagarväsendets personuppgiftsbehandling (SOU 2008:87). Det pågår också inom Regeringskansliet en översyn av den rättsliga regleringen av domstolarnas behandling av personuppgifter.

Huvudregeln i den svenska förvaltningsmodellen är att varje myndighet ansvarar för helheten i sitt uppdrag gentemot regeringen. Myndighetschefen har ett ansvar att se till att de uppgifter myndigheten är ålagd att utföra också genomförs. I det uppdraget ingår t.ex. att myndighetschefen prioriterar och styr verksamheten internt, däribland it-projekt.

Inga krav på ökad samordning

Regeringens styrning av myndigheterna i frågor som rör effektivitet, samverkan och kompetensförsörjning sker normalt på en övergripande nivå. Regeringen följer på sådan nivå myndigheternas arbete och kan vid behov överväga ytterligare åtgärder.

Regeringens bedömning är att det, vid sidan av arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning, för närvarande inte bör ställas krav på ökad samordning och samverkan mellan Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården i frågor som gäller it-stöd.

I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.