Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2008-10-16 13:00Kvinnorna spränger 50-procentvallen på
Visst går det framåt! Vid senaste antagningen till Polishögskolan var för första gången mer än 50 procent av de blivande studenterna kvinnor. Och var femte student (19 %) har invandrarbakgrund, uppger TT. Med den utvecklingen är vi väl på väg mot målet att polisen ska vara en ännu tydligare spegel av samhället.
Under torsdagen (16 okt) har Brottsoffermyndigheten fått i uppdrag att fördela medel till forskning och andra kunskapshöjande åtgärder för att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål, meddelar regeringen.
Sammanlagt kommer Brottsoffermyndigheten att fördela 45 miljoner kronor under 2009 och 2010.
- En viktig förutsättning för att vi ska bli bättre på att förebygga våld mot kvinnor är att öka kunskapen om hur vi ska behandla gärningsmännen. Det handlar även om att få fram nya metoder att förebygga förekomsten av prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt metoder för att hjälpa och stödja de personer som är utsatta, säger justitieminister Beatrice Ask
- Det har varit alldeles för mycket tyckande och för lite kunskap i jämställdhetspolitiken. Nu satsar vi på att ta fram de allra bästa metoderna som verkligen ger resultat, säger integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.
Vill du få en länk till regeringens handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor? Klicka HÄR!
till återfall och
Straffnivåutredningen har nyligen överlämnat sitt slutbetänkande Straff i proportion till brottets allvar (SOU 2008:85) till justitieminister Beatrice Ask.
I betänkandet föreslås bland annat följande:
- Straffen för allvarliga våldsbrott skärps genom att domstolen, när den mäter ut straff, särskilt ska beakta om brottet har inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet till person
- Straffskalorna för grov misshandel och för utpressning, grovt brott, ändras
- När straffet bestäms ska rätten ta större hänsyn till om det finns försvårande eller förmildrande omständigheter
- Återfall i brott ska leda till strängare straff på ett mer konsekvent sätt
- I rättegången ska åklagaren alltid lämna ett fullständigt förslag till påföljd för brottet.
Utredningens utgångspunkt har varit att det straff som döms ut för ett brott ska stå i proportion till hur allvarligt brottet är. Straffet ska alltså spegla hur allvarligt samhället ser på brottet.
Sett från denna utgångspunkt anser utredningen att allvarliga våldsbrott ofta leder till för låga straff. Detta gäller i synnerhet grov misshandel, där straffet ofta bestäms nära straffskalans minimum.
Det finns enligt utredningen flera skäl för att bedöma allvarliga våldsbrott strängare än för närvarande. Ett sådant skäl är att acceptansen för våld successivt har minskat i samhället. En ökad ekonomisk välfärd har också lett till att våld utgör ett relativt sett större hot mot den enskildes trygghet jämfört med annan brottslighet. Utredningen förslår därför att det i lagstiftning ska anges att domstolen, när den mäter ut straff, särskilt ska beakta om brottet har riktat sig mot någons liv, hälsa eller trygghet till person.
Straffskalan för grov misshandel är mycket vid, från ett till tio års fängelse. Det kan innebära svårigheter för domstolen att fastställa var på denna skala straffet ska bestämmas. Utredningen förslår därför att straffskalan delas upp i två delar.
Utpressning är ett brott som numera ofta begås inom ramen för den organiserade brottsligheten. Inte sällan förekommer hot om mycket allvarligt våld. Utredningen föreslår att minimistraffet för utpressning som är grov ska höjas till fängelse i ett år för att på så sätt spegla brottets allvar.
Enligt utredningen bör försvårande och förmildrande omständigheter få större betydelse när straffet bestäms, så att straffet i större utsträckning bestäms efter omständigheterna i det enskilda fallet. Utredningen lägger fram förslag till lagändringar som ska leda till detta.
Skärpta straff för återfall i brott förekommer i de flesta rättssystem och torde ha stark förankring i den allmänna uppfattningen om hur påföljdssystemet bör vara konstruerat. Utredningen föreslår därför en lagändring som syftar till att återfall i brott ska leda till straffskärpning på ett mer konsekvent sätt än i dag, när den tilltalade vid upprepade tillfällen har dömts för brott eller när återfall sker i mycket allvarlig brottslighet.
Slutligen föreslår utredningen att åklagaren alltid ska ange ett bestämt förslag till påföljd för det eller de brott som omfattas av åtalet. Detta syftar till att ge frågan om påföljd större uppmärksamhet i rättegången. Förslaget förväntas också bidra till en ökad förutsebarhet, både för parterna i rättegången och för allmänheten, och till en större enhetlighet i rättstillämpningen.
Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska börja tillämpas den 1 juli 2010.
Här kan du få länkar till SOU om straffmätning och –skalor. Klicka HÄR!
Vill du se pressträffen filmad? Klicka HÄR!
Ilska mot avtalet finns på andra håll i landet, om du nu inte redan visste det.
Aktuellt om stämningar i
KALMAR - klickaHÄR!
GÄVLE – klicka HÄR!
Nu har remisstiden gått ut för utredningen om Kustbevakningens rättsliga befogenheter. Polisförbundet riktar skarp kritik mot den och utredningen har så stora brister att den inte bör utgöra någon grund till kommande lagändringar .
- Alla medborgare har rätt till samma rättsäkerhet oavsett om man drabbas av brott på land eller inte. Att skapa en illusion av trygghet i skärgården genom att ge långtgående polisiära befogenheter till en myndighet, som idag inte har anställda med rätt utbildning eller uppbyggda rutiner för brottsutredning innebär att medborgarna får en sämre rättssäkerhet när brott begås i denna miljö, säger Polisförbundets ordförande Jan Karlsen.
Enligt utredningen ska en kustbevakare som upptäcker brott ges befogenhet att genomföra en primärutredning. Syftet med primärutredningar är att Polisen ska kunna vidta långgående förstahandsåtgärder på en brottsplats för att bland annat säkra bevisning:
- Det är av avgörande betydelse för en brottsutredning vilka åtgärder som vidtas initialt. Vidtas inte rätt åtgärder kan det få allvarliga konsekvenser för brottsutredningen och stort fokus läggs därför på detta i polisutbildningarna. Med beaktande av den av utredningen föreslagna utbildningsinsatsen framstår det som märkligt att detta ansvar ska läggas på Kustbevakningen.
Polisförbundet anser istället att regeringen i det korta perspektivet ska ge Polisen i uppgift att satsa på sjöpolisorganisationen. En satsning på sjöpolisverksamheten ligger också väl i linje med regeringens mål om att öka polisens synlighet.
- I det långa perspektivet bör de brottsbekämpande delarna inom Polisen och Kustbevakningen slås ihop och föras över till Polisen. Regeringen bör därför tillsätta en ny utredning som ser över detta, avslutar Jan Karlsen.
Vill du läsa Polisförbundets remissvar? Klicka HÄR!
Vill du ta del av sjöpolisens konsekvensbeskrivningar? Klicka HÄR!
Insynsutredningen har på torsdagen (16 okt) överlämnat delbetänkandet Partsinsyn och ny teknik i domstol m.m., SOU 2008:93, till justitieminister Beatrice Ask. Utredningen föreslår bland annat hur parters insyn avseende videoinspelade domstolsförhör med parter och bevispersoner ska regleras.
Utredningen föreslår att det i rättegångsbalken klargörs att en part i ett mål eller ärende i allmän domstol alltid har rätt att genom uppspelning i domstolens lokaler ta del av en ljud- och bildupptagning av ett förhör som hållits i domstol. Sekretess för uppgifter i upptagningen kan inte inskränka den rätten. Enligt förslaget får domstolen i stället - om den finner det lämpligt - på begäran lämna ut en kopia av ljud- och bildupptagningen till parten själv eller till en försvarare, ombud eller annan företrädare för parten. Om det behövs för att eliminera risken för missbruk, får mottagaren av en kopia åläggas straffsanktionerat förbehåll som förbjuder mottagaren att kopiera, sprida eller annars hantera kopian på ett sätt som inte behövs för att ta tillvara partens intressen i målet eller ärendet. En försvarare eller ett ombud kan t.ex. förbjudas att låta sin klient själv hantera kopian eller att med t.ex. en mobiltelefonkamera göra en avbild av ljud- och bildupptagningen. Ett förbehåll kan också innebära krav på att kopian lämnas tillbaka till domstolen sedan målet eller ärendet slutligt avgjorts.
Utredningen föreslår också vissa ändringar i 12 kap. 4 § sekretesslagen som reglerar förutsättningarna för sekretess för uppgifter i domar och andra domstolsbeslut. Förslagen innebär bland annat att eventuell sekretess för en misstänkts eller en målsägandes identitet inte upphör bara för att en domstol beslutar att förordna en offentlig försvarare eller ett målsägandebiträde.
Vill du ha en länk till SOU:n? Klicka HÄR!
Här kan Blåljus inte underlåta en kommentar utifrån red:s egna dystra erfarenheter. Det straffsanktionerade förbehållet som nämns i texten ovan är betydelselöst om den som har kopian i sin besittning lämnar den till en journalist för publicering. Där tar grundlagen över sekretesslagen och domstolen är enligt samma grundlag förhindrad att ens efterforska hur kopian kommit i mediernas händer. Medierna kan för övrigt vara en hemsida med ansvarig utgivare som också har grundlagens skydd. Detta skriver jag utan att ha hunnit läsa SOU:n. Kanske har de förutsett problemet. I så fall ber jag om ursäkt och tar tillbaka. Men om inte är det svårt att förstå hur jurister kunnat missa detta. Här lever de som hörs i domstol verkligen farligt om detta blir verklighet.
Enda vägen för domstolen är – som skedde nyligen – att låta en part som har rätt att ta del av inspelningen komma till domstolen och ta del av den där – gärna med domstolspersonal närvarande så att inspelningen inte kopieras med de metoder som idag står var man till buds.CC
Kvinnorna spränger 50-procentvallen på
Polishögskolan. Straffskalorna för grov misshandel och för utpressning, grovt brott, ändras enligt nytt utredningsförslag. Mycket pengar satsas på forskning om mäns våld mot kvinnor. Och utredningen om Kustbevakningens befogenheter är så briställig, anser Polisförbundet, att den inte kan användas. Om detta och lite annat ur Blåljus notisblock från den gångna tiden.
50 procent kvinnor
i nästa PHS-kull
Visst går det framåt! Vid senaste antagningen till Polishögskolan var för första gången mer än 50 procent av de blivande studenterna kvinnor. Och var femte student (19 %) har invandrarbakgrund, uppger TT. Med den utvecklingen är vi väl på väg mot målet att polisen ska vara en ännu tydligare spegel av samhället.
45 miljoner till forskning
om mäns våld mot kvinnor
Under torsdagen (16 okt) har Brottsoffermyndigheten fått i uppdrag att fördela medel till forskning och andra kunskapshöjande åtgärder för att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål, meddelar regeringen.
Sammanlagt kommer Brottsoffermyndigheten att fördela 45 miljoner kronor under 2009 och 2010.
- En viktig förutsättning för att vi ska bli bättre på att förebygga våld mot kvinnor är att öka kunskapen om hur vi ska behandla gärningsmännen. Det handlar även om att få fram nya metoder att förebygga förekomsten av prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt metoder för att hjälpa och stödja de personer som är utsatta, säger justitieminister Beatrice Ask
- Det har varit alldeles för mycket tyckande och för lite kunskap i jämställdhetspolitiken. Nu satsar vi på att ta fram de allra bästa metoderna som verkligen ger resultat, säger integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.
Vill du få en länk till regeringens handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor? Klicka HÄR!
Straff i proportion
till återfall och
brottets allvar
Straffnivåutredningen har nyligen överlämnat sitt slutbetänkande Straff i proportion till brottets allvar (SOU 2008:85) till justitieminister Beatrice Ask.
I betänkandet föreslås bland annat följande:
- Straffen för allvarliga våldsbrott skärps genom att domstolen, när den mäter ut straff, särskilt ska beakta om brottet har inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv, hälsa eller trygghet till person
- Straffskalorna för grov misshandel och för utpressning, grovt brott, ändras
- När straffet bestäms ska rätten ta större hänsyn till om det finns försvårande eller förmildrande omständigheter
- Återfall i brott ska leda till strängare straff på ett mer konsekvent sätt
- I rättegången ska åklagaren alltid lämna ett fullständigt förslag till påföljd för brottet.
Utredningens utgångspunkt har varit att det straff som döms ut för ett brott ska stå i proportion till hur allvarligt brottet är. Straffet ska alltså spegla hur allvarligt samhället ser på brottet.
Sett från denna utgångspunkt anser utredningen att allvarliga våldsbrott ofta leder till för låga straff. Detta gäller i synnerhet grov misshandel, där straffet ofta bestäms nära straffskalans minimum.
Det finns enligt utredningen flera skäl för att bedöma allvarliga våldsbrott strängare än för närvarande. Ett sådant skäl är att acceptansen för våld successivt har minskat i samhället. En ökad ekonomisk välfärd har också lett till att våld utgör ett relativt sett större hot mot den enskildes trygghet jämfört med annan brottslighet. Utredningen förslår därför att det i lagstiftning ska anges att domstolen, när den mäter ut straff, särskilt ska beakta om brottet har riktat sig mot någons liv, hälsa eller trygghet till person.
Straffskalan för grov misshandel är mycket vid, från ett till tio års fängelse. Det kan innebära svårigheter för domstolen att fastställa var på denna skala straffet ska bestämmas. Utredningen förslår därför att straffskalan delas upp i två delar.
Utpressning är ett brott som numera ofta begås inom ramen för den organiserade brottsligheten. Inte sällan förekommer hot om mycket allvarligt våld. Utredningen föreslår att minimistraffet för utpressning som är grov ska höjas till fängelse i ett år för att på så sätt spegla brottets allvar.
Enligt utredningen bör försvårande och förmildrande omständigheter få större betydelse när straffet bestäms, så att straffet i större utsträckning bestäms efter omständigheterna i det enskilda fallet. Utredningen lägger fram förslag till lagändringar som ska leda till detta.
Skärpta straff för återfall i brott förekommer i de flesta rättssystem och torde ha stark förankring i den allmänna uppfattningen om hur påföljdssystemet bör vara konstruerat. Utredningen föreslår därför en lagändring som syftar till att återfall i brott ska leda till straffskärpning på ett mer konsekvent sätt än i dag, när den tilltalade vid upprepade tillfällen har dömts för brott eller när återfall sker i mycket allvarlig brottslighet.
Slutligen föreslår utredningen att åklagaren alltid ska ange ett bestämt förslag till påföljd för det eller de brott som omfattas av åtalet. Detta syftar till att ge frågan om påföljd större uppmärksamhet i rättegången. Förslaget förväntas också bidra till en ökad förutsebarhet, både för parterna i rättegången och för allmänheten, och till en större enhetlighet i rättstillämpningen.
Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska börja tillämpas den 1 juli 2010.
Här kan du få länkar till SOU om straffmätning och –skalor. Klicka HÄR!
Vill du se pressträffen filmad? Klicka HÄR!
Utbredd ilska
mot arbetstidsavtal
än i Stockholms länIlska mot avtalet finns på andra håll i landet, om du nu inte redan visste det.
Aktuellt om stämningar i
KALMAR - klickaHÄR!
GÄVLE – klicka HÄR!
”Utredning om
Kustbevakning
är oanvändbar”
Nu har remisstiden gått ut för utredningen om Kustbevakningens rättsliga befogenheter. Polisförbundet riktar skarp kritik mot den och utredningen har så stora brister att den inte bör utgöra någon grund till kommande lagändringar .
- Alla medborgare har rätt till samma rättsäkerhet oavsett om man drabbas av brott på land eller inte. Att skapa en illusion av trygghet i skärgården genom att ge långtgående polisiära befogenheter till en myndighet, som idag inte har anställda med rätt utbildning eller uppbyggda rutiner för brottsutredning innebär att medborgarna får en sämre rättssäkerhet när brott begås i denna miljö, säger Polisförbundets ordförande Jan Karlsen.
Enligt utredningen ska en kustbevakare som upptäcker brott ges befogenhet att genomföra en primärutredning. Syftet med primärutredningar är att Polisen ska kunna vidta långgående förstahandsåtgärder på en brottsplats för att bland annat säkra bevisning:
- Det är av avgörande betydelse för en brottsutredning vilka åtgärder som vidtas initialt. Vidtas inte rätt åtgärder kan det få allvarliga konsekvenser för brottsutredningen och stort fokus läggs därför på detta i polisutbildningarna. Med beaktande av den av utredningen föreslagna utbildningsinsatsen framstår det som märkligt att detta ansvar ska läggas på Kustbevakningen.
Polisförbundet anser istället att regeringen i det korta perspektivet ska ge Polisen i uppgift att satsa på sjöpolisorganisationen. En satsning på sjöpolisverksamheten ligger också väl i linje med regeringens mål om att öka polisens synlighet.
- I det långa perspektivet bör de brottsbekämpande delarna inom Polisen och Kustbevakningen slås ihop och föras över till Polisen. Regeringen bör därför tillsätta en ny utredning som ser över detta, avslutar Jan Karlsen.
Vill du läsa Polisförbundets remissvar? Klicka HÄR!
Vill du ta del av sjöpolisens konsekvensbeskrivningar? Klicka HÄR!
Videoinspelade
domstolsförhör
Insynsutredningen har på torsdagen (16 okt) överlämnat delbetänkandet Partsinsyn och ny teknik i domstol m.m., SOU 2008:93, till justitieminister Beatrice Ask. Utredningen föreslår bland annat hur parters insyn avseende videoinspelade domstolsförhör med parter och bevispersoner ska regleras.
Utredningen föreslår att det i rättegångsbalken klargörs att en part i ett mål eller ärende i allmän domstol alltid har rätt att genom uppspelning i domstolens lokaler ta del av en ljud- och bildupptagning av ett förhör som hållits i domstol. Sekretess för uppgifter i upptagningen kan inte inskränka den rätten. Enligt förslaget får domstolen i stället - om den finner det lämpligt - på begäran lämna ut en kopia av ljud- och bildupptagningen till parten själv eller till en försvarare, ombud eller annan företrädare för parten. Om det behövs för att eliminera risken för missbruk, får mottagaren av en kopia åläggas straffsanktionerat förbehåll som förbjuder mottagaren att kopiera, sprida eller annars hantera kopian på ett sätt som inte behövs för att ta tillvara partens intressen i målet eller ärendet. En försvarare eller ett ombud kan t.ex. förbjudas att låta sin klient själv hantera kopian eller att med t.ex. en mobiltelefonkamera göra en avbild av ljud- och bildupptagningen. Ett förbehåll kan också innebära krav på att kopian lämnas tillbaka till domstolen sedan målet eller ärendet slutligt avgjorts.
Utredningen föreslår också vissa ändringar i 12 kap. 4 § sekretesslagen som reglerar förutsättningarna för sekretess för uppgifter i domar och andra domstolsbeslut. Förslagen innebär bland annat att eventuell sekretess för en misstänkts eller en målsägandes identitet inte upphör bara för att en domstol beslutar att förordna en offentlig försvarare eller ett målsägandebiträde.
Vill du ha en länk till SOU:n? Klicka HÄR!
Har utredningen gjort
en allvarlig miss?
Hörda lever farligt!
Här kan Blåljus inte underlåta en kommentar utifrån red:s egna dystra erfarenheter. Det straffsanktionerade förbehållet som nämns i texten ovan är betydelselöst om den som har kopian i sin besittning lämnar den till en journalist för publicering. Där tar grundlagen över sekretesslagen och domstolen är enligt samma grundlag förhindrad att ens efterforska hur kopian kommit i mediernas händer. Medierna kan för övrigt vara en hemsida med ansvarig utgivare som också har grundlagens skydd. Detta skriver jag utan att ha hunnit läsa SOU:n. Kanske har de förutsett problemet. I så fall ber jag om ursäkt och tar tillbaka. Men om inte är det svårt att förstå hur jurister kunnat missa detta. Här lever de som hörs i domstol verkligen farligt om detta blir verklighet.
Enda vägen för domstolen är – som skedde nyligen – att låta en part som har rätt att ta del av inspelningen komma till domstolen och ta del av den där – gärna med domstolspersonal närvarande så att inspelningen inte kopieras med de metoder som idag står var man till buds.CC
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september