Uppdrag Granskning granskar utvisning med förhinder

Människor kan utvisas från Sverige av olika anledningar. När det gäller utvisning på grund av brott gör polisen en verkställighetsutredning för att fastställa vilket land en person ska utvisas till. Denna utredning hanteras av gränspolisen och är i de flesta fall helt okomplicerad. 
– Polisen genomför bland annat utvisningar av personer som inte har rätt att vistas i Sverige och där Migrationsverket lämnat över ärendet till polisen. Dessutom genomför polisen utvisningar av personer som dömts till utvisning för brott som begåtts här i Sverige, säger Patrik Engström som är chef för nationella gränspolissektionen.

Hur många ärenden finns idag gällande verkställigheter för utvisning på grund av dom i brottmål?
– Det finns cirka 700 ärenden. De flesta avtjänar fortfarande sitt fängelsestraff. Men cirka 200 personer är försatta på fri fot eftersom man bedömer att det inte finns risk för att de fortsätter med brottslig verksamhet, eller eftersom det inte kommer gå att verkställa beslutet. Omkring 50 personer hålls, på mycket goda grunder, i förvar. Bland annat just på grund av att de inte uppfyller kraven på de tidigare nämnda riskbedömningarna.
– Av de 200 personer som är dömda till utvisning och befinner sig på fri fot är cirka 50 registrerade som avvikna. De siffrorna inkluderar personer som är dömda till utvisning, och vars ärenden inte preskriberats. Det är med andra ord en ackumulerad siffra och inkluderar ärenden från en lång tid tillbaka.
– Under 2016 har 752 personer, som dömts till utvisning av allmän domstol, verkställts från Sverige. Målsättningen är att verkställa utvisningen samma dag som personen friges, vilket också görs när det är möjligt.

Hur länge kan en person sitta i förvar?
– Målsättningen är att förvarstiden ska vara så kort som möjligt och ingripandet så litet som möjligt. Det krävs synnerliga skäl om förvarstiden ska överstiga två månader. Till exempel att personen inte berättar sin identitet, eller att polisen försökt verkställa personen men att denne gjort motstånd eller varit våldsam så att verkställigheten fått avbrytas. När det gäller personer som är dömda till utvisning finns det finns ingen lagstadgad bortre tidsgräns för förvar, men inriktningen är att verkställa de beslut om utvisning som domstolen har fattat så snart det är möjligt, säger Patrik Engström.

Vilka problem kan uppstå när utvisningar ska genomföras?
– Det kan handla om att en persons identitet är oklar och att identitetsarbetet därför tar tid. Det kan också handla om att mottagarlandet inte tar emot personen, men även andra praktiska omständigheter.

Varför kan inte polisen kommentera detta aktuella ärende som Uppdrag granskning tar upp?
– På grund av den sekretess som ska skydda den förvarstagnes integritet. Dessutom är detta ett pågående ärende där vi avvaktar ett avgörande i Europadomstolen, säger Patrik Engström."

Blåljus noterade att Advokatsamfundets ordförande, Anne Ramberg, som var kritisk till det långa förvarstagandet, med emfas inte ville svara på frågan på hur hon skulle uppskatta att få den förvarstagne som granne. Det kan vi förstå. Hon menade å andra sidan att lagstiftarna borde se över möjligheterna till mer adekvat lagstiftning.

Men en viktigare fråga, enligt Blåljus mening är vad de kvinnor som personen i fråga redan attackerat skulle tycka om att han frigavs i Sverige. Och hur det skulle påverka kvinnors trygghet.

Vi kan konstatera att det finns två problem. Ett att brottslingar i vissa fall kan hållas inlåsta för obestämd tid. Det andra att personer som skall utvisas enligt domstolsbeslut efter brottslighet inte kan verkställas. Vilket som är värst beror nog på betraktarens synvinkel.

Tommy Hansson