Publicerat 2012-05-10 19:30

Olika problembilder för olika verksamheter

Vid seminariet förklarade Annett Olofsson de ganska stora skillnaderna mellan att vara offentliganställd och att vara privatanställd när det kommer till lojalitetspliktens styrka gentemot den grundlagsskyddade yttrandefriheten.

Det märktes tydligt när de fackliga kamraterna från Vårdförbundet och Farmaciförbundet gav exempel på privatiserade verksamheter där deras medlemmar och fackliga förtroendemäns yttrandefrihet beskurits. I något fall hade till och med en arbetsgivare hävdat, att en facklig företrädare inte skulle ha rätt att ens träffa sina kollegor i offentlig sektor...

Där gick arbetsgivaren så klart för långt, särskilt som fackliga förtroendemän generellt har större skydd mot inskränkningar i yttrandefriheten än andra.

Annett gick dessutom igenom ett antal domar från Arbetsdomstolen, varav flera rörde polisers yttrandefrihet. Hon betonade även att beträffade den offentligt anställda finns det ett repressalieförbud som innebär att det är "otillåtet för en myndighet att vidta någon åtgärd gentemot en arbetstagare som utnyttjat sin yttrande- eller meddelarfrihet".

Beträffande repressalieförbudet framgår av TCO-skriften nedan att
"En överträdelse av det så kallade repressalieförbudet inom statlig verksamhet kan, om den har skett i samband med myndighetsutövning mot den anställde, utgöra ett straffbart tjänstefel."

Justitiekanslern har i ett ganska färskt beslut gjort en gedigen genomgång av gällande rätt beträffande repressalieförbudet.

 Seminariet gick även igenom de begränsningar, som brottsbalk och annan lagstiftning sätter för yttrandefriheten, vilket utgör den ganska vida ram inom vilken offentliga myndigheter får tåla att medarbetarna rör sig.

Ett annat rättsfall som berördes var den facebookande rektorn, det gällde i och för sig en privat skola, (blåljus har skrivit om det här) men även i privat verksamhet finns ett visst skydd för den enskildes yttrandefrihet utanför arbetet:

AD konstaterar att innehållet på rektorns facebooksida lett till att
skolan fått negativ uppmärksamhet i media med risker för skolans
anseende. AD menar dock att en negativ mediarapportering i sig normalt
inte kan läggas till grund för beslut om att säga upp en
anställd. ”Utgångspunkten för bedömningen av om saklig grund för
uppsägning föreligger är nämligen den anställdes eget agerande och inte
om detta uppmärksammats i massmedia eller hur det framställs där.”

Totalt var det en mycket givande kväll, med många bra och klargörande diskussioner om allt från "whistleblowers" till företagshemligheter. Flera av Polisförbundets deltagare vid seminariet är även med i Förbundsområde Stockholms rättshjälpsnätverk.

För den som vill fördjupa sig i gränserna för yttrandefriheten i förhållande till anställningsavtalet har TCO givit ut en skrift i ämnet.

Tommy Hansson