Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2007-08-29 22:29
Det här känns så starkt inom mig att jag tänker avstå från att solka mina minnen med att gräva i det som föregått mitt beslut att sluta. Gjort är gjort helt enkelt. Slutsnackat.
Men jag är skyldig er medlemmar en rak förklaring till mitt beslut att sluta i stället för att stanna och ta striden – som med säkerhet blossat upp ytterligare om jag valt att sitta min mandatperiod ut.
Jag har lite senare i livet än många andra fått tre barn (det yngsta är två år) och en fantastisk livskamrat.
De har stått vid min sida i nyligen utkämpade fackliga strider. Jag har inte rätt att utsätta dem för att gå igenom en till med dess nedbrytande konsekvenser. Alla ni som har eller haft småbarn vet precis vad jag menar och ni andra kan säkert väl föreställa er det. Barnen har rätt till en närvarande och hyfsat glad pappa. En hårt pressad pappa försjunken i mobilen när han alls är hemma tar ifrån barnen deras rätt.
Jag har fått uppleva så mycket fantastiskt under nästan 18 år som facklig företrädare på heltid. Jag fick min fackliga skolning på Föreningen Kamraternas föreningsexpedition under början på 1990-talet. Jag var studieansvarig under ett antal år då jag lärde känna minst 500 poliser väl på de kurser jag höll i.
Jag har varit med att om att både ta fram och genomföra den största organisationsförändringen i modern tid inom polisen då Stockholms läns polismyndighet bildades till en myndighet från ett antal mindre myndigheter. Jag hade förmånen att få vara ordförande för polisföreningen Birka i Västerort, den roligaste tid jag haft. Att få möjligheten att bygga upp en förening från början och få vara med om att få förhandla fram grunderna i denna organisation var fantastiskt. Ett mycket gott kamratskap växte fram i den styrelsen även om vi hade våra jobbiga stunder.
Från 1997 har jag varit ordförande för Polisförbundet Stockholms län. Då vi hösten 1997 gjorde vår manifestation i Eriksdalshallen med 1400 poliser närvarande under parollen ”Vi vill göra ett bra jobb, ge oss möjligheten”. Att känna den starka gemenskapen med er då vi träffades där var enormt.
1999 gjorde vi Stockholms centrala delar till en säker plats då nästan 800 poliser samlades i Kungsträdgården under en paroll som skulle fastna ordentligt och som lever än idag: Polis-Trygghet-Demokrati. Det finns inget bättre sätt att uttrycka grunden i det svenska samhället än med de tre orden.
Jag kan lova er att det var en otroligt stolt ordförande som sammanfattade den kvällen med orden ”det var medlemmarna som gjorde det”.
Jag har legat sömnlös inför avtalsrörelser som har varit på väg att kantra åt fel håll. Jag har känt glädjen då vi har kunnat presentera avtal som jag har uppfattat varit positiva för en stor majoritet medlemmar.
Jag har känt frustrationen då jag uppfattat att politikerna inte har lyssnat på oss och inte förstått.
Tiden i Förbundsstyrelsen har lärt mig oerhört mycket. Att få kämpa fram ett försäkringsavtal som jag kände gav våra medlemmar en grundtrygghet i sin arbetssituation var enormt.
Jag har också fått förmånen, hur konstigt det än låter, att få se baksidan av den fattigare delen av världen. Att få arbeta i Sydafrika för bl a SIDA för att stödja afrikanernas polisfackliga rörelse har gett mig ett perspektiv på livet som jag är djupt tacksam för. Jag har varit på platser som en ljushyllt europé inte borde kunna överleva på. Jag har suttit i en lervälling i plåtskjul och delat kokad majsgröt med byäldsten under former som jag aldrig kommer att glömma.
Jag har fått se de tre polisfackliga organisationerna i Sydafrika närma sig varandra för att sedan dela sig igen och därpå återigen närma sig varandra. Jag har blivit utsatt för rånförsök i polishusgaraget, jag har sett nära vänner dö i AIDS, jag har sett 12-åringar i fängelse. Naturligtvis har det påverkat mig oerhört. Men någonstans har det även gett mig näring då jag har kommit tillbaka för att driva våra frågor, hur konstig det än kan låta.
Allt detta hade jag aldrig lyckats genomföra utan ett oerhört stöd från er medlemmar, ni som är grunden för vårt arbete, ni som utför polisarbetet, och även från styrelsemedlemmar.
Under åren har jag personligen mött medlemmar som har varit i kris och som jag har försökt stötta ur djupet av mitt hjärta. Ni är många. En del har det gått jättebra för, en del har haft perioder med ytterligare svårigheter. Ni har tackat mig, men jag vill tacka er för att ni har gett mig styrkan och motivationen att orka fortsätta.
Jag vill tacka alla er som har arbetat nära mig genom åren både internt och externt. Jag har haft många bollplank, ingen nämnd och ingen glömd.
Jag vill tacka er alla för att jag har haft förmånen att få vara er ledare under en lång period.Allt har ett slut och även detta. Men jag hoppas att den fackliga organisationen kommer att kunna visa kraft och fasthet under de ”magra” åren som jag befarar kommer. Inte till följd av min frånvaro utan på grund av de starka krafter som är i rörelse för att inskränka er rätt och era förmåner.
När isiga vindar blåser upp hoppas jag att ni medlemmar, som är den absoluta grunden i organisationen, kommer att stötta era valda företrädare i framtiden som ni stöttat mig.
Sköt om er.
Lars Ericson
Från em 31 augusti f d ordförande
Polisförbundet Stockholms län
. BILDTEXT: Lars Ericson (t h vid bordets kortända) och Gunnar Jonsson (t h om Lars Ericson) informerar om sina beslut att sluta som ordförande respektive ledamot på en träff som styrelsen inbjudit ordförandena i polisföreningarna i länet till.
Ännu
Mitt beslut grundar sig på den, som jag uppfattar den, orena process från delar av styrelsen som föregått Lars Ericsons beslut att avgå. Jag känner att jag helt enkelt inte kan sitta kvar.
Jag tackar för de sju år jag har haft förmånen att få arbeta för er medlemmar först på avdelnings- och sedan förbundsområdesnivå. Självklart kommer jag aldrig att glömma min fackliga tid i Nacka polisförening där jag de tre sista åren satt som ordförande. Det var en både rolig och turbulent tid.
Som sagt, tack för det förtroende ni givit mig att arbeta för er, det har varit den mest lärorika perioden hitintills i mitt yrkesverksamma liv.
Gunnar Jonsson
Polisförbundet Stockholms län
Val på
Lars Ericson har varit länets ordförande i tio år och vi beklagar att han avgår.
Lars har varit en mycket stor tillgång för den fackliga organisationen, särskilt i Stockholms län, och vi riktar här och nu ett stort tack till honom för hans insatser. Vidare avtackning kommer vi ha anledning att återkomma till.
Gunnar Jonsson har på ett hedervärt sätt fullgjort sitt uppdrag som ledamot i styrelsen sedan 2000. Han har på många sätt starkt bidragit till den fackliga verksamheten och vi tackar även honom för hans insatser.
Lena Borg valdes till ledamot i styrelsen i mars 2007 och vi tackar henne för den tid som hon ingått i styrelsen.
Styrelsen önskar Lars, Gunnar och Lena lycka till i framtiden.
Med anledning av den uppkomna situationen har styrelsen fattat beslut om att kalla till en extra stämma. På denna extra stämma, som kommer att hållas den 17 september, ska ny ordförande och nya ledamöter att väljas.
Med fackliga hälsningar
Förbundsområdesstyrelsen
Styrelsen och Blåljusred väljer att avstå från övrigt redaktionellt material i samband med den här uppdateringen den 29 augusti. Den ersätter den ordinarie som skulle gjorts den 30 augusti. Håll utkik efter oss vid nästa uppdatering som inträffar den 6 september om inte behov uppstår tidigare.
På fredag slutar jag som ordförande för Polisförbundet Stockholms län. Jag är stolt när jag ser tillbaka på de fackliga åren. Inte över min egen insats – jag är en vanlig människa med en sådans fel och brister – utan över er medlemmar i polisfacket. Med ert stöd och tack vare era krav har vi lyckats ändra en hel del till det bättre och vi har satt bestående avtryck i Stockholmspolisens historia.
Det här känns så starkt inom mig att jag tänker avstå från att solka mina minnen med att gräva i det som föregått mitt beslut att sluta. Gjort är gjort helt enkelt. Slutsnackat.
Barn lite senare i livet
Men jag är skyldig er medlemmar en rak förklaring till mitt beslut att sluta i stället för att stanna och ta striden – som med säkerhet blossat upp ytterligare om jag valt att sitta min mandatperiod ut.
Jag har lite senare i livet än många andra fått tre barn (det yngsta är två år) och en fantastisk livskamrat.
De har stått vid min sida i nyligen utkämpade fackliga strider. Jag har inte rätt att utsätta dem för att gå igenom en till med dess nedbrytande konsekvenser. Alla ni som har eller haft småbarn vet precis vad jag menar och ni andra kan säkert väl föreställa er det. Barnen har rätt till en närvarande och hyfsat glad pappa. En hårt pressad pappa försjunken i mobilen när han alls är hemma tar ifrån barnen deras rätt.
Birka – den roligaste tid jag haft
Jag har fått uppleva så mycket fantastiskt under nästan 18 år som facklig företrädare på heltid. Jag fick min fackliga skolning på Föreningen Kamraternas föreningsexpedition under början på 1990-talet. Jag var studieansvarig under ett antal år då jag lärde känna minst 500 poliser väl på de kurser jag höll i.
Jag har varit med att om att både ta fram och genomföra den största organisationsförändringen i modern tid inom polisen då Stockholms läns polismyndighet bildades till en myndighet från ett antal mindre myndigheter. Jag hade förmånen att få vara ordförande för polisföreningen Birka i Västerort, den roligaste tid jag haft. Att få möjligheten att bygga upp en förening från början och få vara med om att få förhandla fram grunderna i denna organisation var fantastiskt. Ett mycket gott kamratskap växte fram i den styrelsen även om vi hade våra jobbiga stunder.
800 poliser i Kungsträdgården
Från 1997 har jag varit ordförande för Polisförbundet Stockholms län. Då vi hösten 1997 gjorde vår manifestation i Eriksdalshallen med 1400 poliser närvarande under parollen ”Vi vill göra ett bra jobb, ge oss möjligheten”. Att känna den starka gemenskapen med er då vi träffades där var enormt.
1999 gjorde vi Stockholms centrala delar till en säker plats då nästan 800 poliser samlades i Kungsträdgården under en paroll som skulle fastna ordentligt och som lever än idag: Polis-Trygghet-Demokrati. Det finns inget bättre sätt att uttrycka grunden i det svenska samhället än med de tre orden.
Jag kan lova er att det var en otroligt stolt ordförande som sammanfattade den kvällen med orden ”det var medlemmarna som gjorde det”.
Lärt mig oerhört mycket
Jag har legat sömnlös inför avtalsrörelser som har varit på väg att kantra åt fel håll. Jag har känt glädjen då vi har kunnat presentera avtal som jag har uppfattat varit positiva för en stor majoritet medlemmar.
Jag har känt frustrationen då jag uppfattat att politikerna inte har lyssnat på oss och inte förstått.
Tiden i Förbundsstyrelsen har lärt mig oerhört mycket. Att få kämpa fram ett försäkringsavtal som jag kände gav våra medlemmar en grundtrygghet i sin arbetssituation var enormt.
I en lervälling i plåtskjul
Jag har också fått förmånen, hur konstigt det än låter, att få se baksidan av den fattigare delen av världen. Att få arbeta i Sydafrika för bl a SIDA för att stödja afrikanernas polisfackliga rörelse har gett mig ett perspektiv på livet som jag är djupt tacksam för. Jag har varit på platser som en ljushyllt europé inte borde kunna överleva på. Jag har suttit i en lervälling i plåtskjul och delat kokad majsgröt med byäldsten under former som jag aldrig kommer att glömma.
Jag har fått se de tre polisfackliga organisationerna i Sydafrika närma sig varandra för att sedan dela sig igen och därpå återigen närma sig varandra. Jag har blivit utsatt för rånförsök i polishusgaraget, jag har sett nära vänner dö i AIDS, jag har sett 12-åringar i fängelse. Naturligtvis har det påverkat mig oerhört. Men någonstans har det även gett mig näring då jag har kommit tillbaka för att driva våra frågor, hur konstig det än kan låta.
Ni har gett mig styrkan
Allt detta hade jag aldrig lyckats genomföra utan ett oerhört stöd från er medlemmar, ni som är grunden för vårt arbete, ni som utför polisarbetet, och även från styrelsemedlemmar.
Under åren har jag personligen mött medlemmar som har varit i kris och som jag har försökt stötta ur djupet av mitt hjärta. Ni är många. En del har det gått jättebra för, en del har haft perioder med ytterligare svårigheter. Ni har tackat mig, men jag vill tacka er för att ni har gett mig styrkan och motivationen att orka fortsätta.
Jag vill tacka alla er som har arbetat nära mig genom åren både internt och externt. Jag har haft många bollplank, ingen nämnd och ingen glömd.
Stötta era valda företrädare
Jag vill tacka er alla för att jag har haft förmånen att få vara er ledare under en lång period.Allt har ett slut och även detta. Men jag hoppas att den fackliga organisationen kommer att kunna visa kraft och fasthet under de ”magra” åren som jag befarar kommer. Inte till följd av min frånvaro utan på grund av de starka krafter som är i rörelse för att inskränka er rätt och era förmåner.
När isiga vindar blåser upp hoppas jag att ni medlemmar, som är den absoluta grunden i organisationen, kommer att stötta era valda företrädare i framtiden som ni stöttat mig.
Sköt om er.
Lars Ericson
Från em 31 augusti f d ordförande
Polisförbundet Stockholms län
. BILDTEXT: Lars Ericson (t h vid bordets kortända) och Gunnar Jonsson (t h om Lars Ericson) informerar om sina beslut att sluta som ordförande respektive ledamot på en träff som styrelsen inbjudit ordförandena i polisföreningarna i länet till.
Ännu
ett tack
Som en följd av att vår ordförande slutar på fredag slutar även jag.
Mitt beslut grundar sig på den, som jag uppfattar den, orena process från delar av styrelsen som föregått Lars Ericsons beslut att avgå. Jag känner att jag helt enkelt inte kan sitta kvar.
Jag tackar för de sju år jag har haft förmånen att få arbeta för er medlemmar först på avdelnings- och sedan förbundsområdesnivå. Självklart kommer jag aldrig att glömma min fackliga tid i Nacka polisförening där jag de tre sista åren satt som ordförande. Det var en både rolig och turbulent tid.
Som sagt, tack för det förtroende ni givit mig att arbeta för er, det har varit den mest lärorika perioden hitintills i mitt yrkesverksamma liv.
Gunnar Jonsson
Polisförbundet Stockholms län
Val på
extrastämma
17 september
Förbundsområdesordföranden Lars Ericson och två ledamöter, Gunnar Jonsson och Lena Borg, lämnar sina uppdrag.
Lars Ericson har varit länets ordförande i tio år och vi beklagar att han avgår.
Lars har varit en mycket stor tillgång för den fackliga organisationen, särskilt i Stockholms län, och vi riktar här och nu ett stort tack till honom för hans insatser. Vidare avtackning kommer vi ha anledning att återkomma till.
Gunnar Jonsson har på ett hedervärt sätt fullgjort sitt uppdrag som ledamot i styrelsen sedan 2000. Han har på många sätt starkt bidragit till den fackliga verksamheten och vi tackar även honom för hans insatser.
Lena Borg valdes till ledamot i styrelsen i mars 2007 och vi tackar henne för den tid som hon ingått i styrelsen.
Styrelsen önskar Lars, Gunnar och Lena lycka till i framtiden.
Med anledning av den uppkomna situationen har styrelsen fattat beslut om att kalla till en extra stämma. På denna extra stämma, som kommer att hållas den 17 september, ska ny ordförande och nya ledamöter att väljas.
Med fackliga hälsningar
Förbundsområdesstyrelsen
Styrelsen och Blåljusred väljer att avstå från övrigt redaktionellt material i samband med den här uppdateringen den 29 augusti. Den ersätter den ordinarie som skulle gjorts den 30 augusti. Håll utkik efter oss vid nästa uppdatering som inträffar den 6 september om inte behov uppstår tidigare.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september