Publicerat 2015-10-07 17:00

Stockholm 2015 eller London 1830?

Aftonbladet har liksom andra tidningar nu börjat granska problematiken med unga män från nordafrika som flyger under samhällets radar och lever ett destruktivt liv på gatorna i våra större städer. Oisin Cantwell har tidigare varit kritisk mot polisen, när myndigheten inte lyckats återbörda ett par förrymda sådana gossar till LVU-boendet de avvikit från. Då antydde han rent av att det bero på någon slags diskriminering.

Nåväl, nu när Aftonbladet vaknat, något halvår efter händelserna i Malmö i februari då ordningsvakter omhändertog ett marockanskt barn, beskriver Oisin Cantwell i en krönika problematiken på ett sakligare sätt, och noterar att inte ens han själv ser en enkel lösning på det eskalerande problemet med gatubarn i Sverige.

”Rapport avseende brotts aktiva minderåriga utan permanent hemvist och utan vårdnadshavare i Sverige”.

Under den färglösa rubriken ryms en förfärlig berättelse från Polisens undrrättelserotel om en misär som är ovärdig en modern välfärdsstat, skriver Cantwell.

Mellan 500 och 600 kartlagda barn har de senaste åren drivit runt i city och stulit och knarkat: närmare 2 000 brott misstänks de för. Det är de brott där en misstänkt kunnat knytas till brottet. Av de ungdomar som just nu är frihetsberövade är 90 procent gatubarn, enligt polisen.

 I gruppen förekommer även grova våldsbrott. Fyra ensamkommande tonåringar har häktats i Stockholm som misstänkta för att ha våldtagit en ung kvinna och i Göteborg sitter två pojkar inlåsta i väntan på att åtalas för ett rånmord.

Inte heller Cantwell har några svar på hur problemet ska lösas. Men ett intensifierat samarbete mellan berörda myndigheter borde vara en start, skriver han.

En nation som inte ens är i närheten av att uppfylla barnkonventionens artikel om att alla barn har samma rättigheter och lika värde har ingen anledning att känna stolthet, noterar han.

 Cantwell berättar om en rapport som Länsstyrelsen i Stockholm släppte för några år sedan som visade att minst 166 barn var offer för människohandel mellan åren 2009 och 2011. Det torde inte ha blivit färre sedan dess. Pojkar och flickor som säljs som sexslavar, tvingas stjäla, lär sig tigga eller sätts i arbete de är för små för. Det var illa när Charles Dickens beskrev den verkligheten i 1830-talets London. Men det känns nästan värre när beskrivningen stämmer så pass väl in på 2015 års Stockholm...

 

Tommy Hansson