Publicerat 2012-06-28 18:00Sten Heckscher:

Hemlig rumsavlyssning

vid fler brott än idag

Gör reglerna om buggning och preventiva tvångsmedel permanenta. Det föreslår regeringens utredare Sten Heckscher i betänkandet rörande den framtida regleringen Hemliga tvångsmedel mot allvarliga brott, SOU 2012:44, som han på torsdagen (28/6) lämnade till justitieminister Beatrice Ask.

Utredningen har utvärderat tre tillfälliga lagar om hemliga tvångsmedel. Syftet har också varit att ta slutlig ställning till hur en framtida reglering av hemliga tvångsmedel för särskilt allvarlig brottslighet bör utformas.

Främst s k buggning

De lagar som har utvärderats rör främst hemlig rumsavlyssning - s.k. buggning - samt vissa fall av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning. Två av lagarna rör användning av tvångsmedlen under förundersökning för att utreda brott. Den tredje rör användningen av hemliga tvångsmedel för att förhindra brott (s.k. preventiva tvångsmedel).

Utredningen har i samarbete med Brottsförebyggande rådet (Brå) gjort en omfattande kartläggning av Polisens och Tullens tillämpning av tvångsmedlen. Resultaten av kartläggningen redovisas i detalj i betänkandet.

Begränsat antal fall

Utredningen konstaterar att hemliga tvångsmedel enligt de aktuella lagarna har använts i ett begränsat antal fall. Hemlig rumsavlyssning har förekommit främst vid misstankar om allvarliga organiserade brott. I övrigt har de kartlagda tvångsmedlen riktats främst mot sådana brott som bekämpas inom Säkerhetspolisens område, t.ex. terroristbrott och spioneri.

Vid hemliga tvångsmedel ställs intresset av en effektiv brottsbekämpning mot den grundlagsskyddade rättigheten till personlig integritet. Utredningen bedömer att tvångsmedlen har medfört beaktansvärd nytta för att utreda respektive förhindra brott. Samtidigt konstaterar utredningen att tvångsmedlen i enskilda fall lett till att en hel del personlig information samlats in och medfört integritetsintrång.

Utredningens förslag

En rimlig balans mellan effektivitets- och integritetsintressena medför att tvångsmedlen fortsatt bör få användas:

- Reglerna om de aktuella hemliga tvångsmedlen bör göras permanenta. Vissa ändringar bör dock ske av tvångsmedlens tillämpningsområden.

- Hemlig rumsavlyssning bör få ske vid något fler brott än i dag. Tvångsmedlet bör dock fortsatt begränsas till mycket allvarliga eller svårutredda brott. Som huvudregel bör krävas att straffminimum eller förväntat straffvärde är fängelse fyra år eller mer. Dessutom bör buggning tillåtas mot spioneri och s.k. statsstyrt företagsspioneri.

- Katalogen över brott inom Säkerhetspolisens område som ska ge möjlighet till de övriga hemliga tvångsmedlen bör enhetligas, och vara densamma oavsett om tvångsmedlen används för att utreda eller förhindra brott. Brottet olovlig kårverksamhet bör inte längre kunna ge hemliga tvångsmedel.

- De rättsliga förutsättningarna för preventiva tvångsmedel bör tydligare knytas till de riskbedömningar som i praktiken ligger till grund för att dessa tvångsmedel begärs. För beslut om sådana tvångsmedel bör krävas bl.a. att det finns en påtaglig risk för viss brottslig verksamhet, t.ex. terroristbrott eller spioneri.

Lagändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2014