Publicerat 2017-10-27 14:40

Stärkt förmåga mot sexualbrott

Dan Eliasson har ännu en gång tagit sig tid att beskriva  vad som är på agendan på huvudkontoret. Hur ska budgetförstärkningarna användas? Hur ska vi bli bättre på att utreda sexualbrott? Och visst är det viktigt att polisen hjälper till att avslöja unga människors narkotikamissbruk?

Något som slagit mig själv under veckans debatt om sexualbrott, är om det verkligen är så att TV4-profilen, SVT-programledaren och Ledarskribenten på Aftonbladet är Sveriges värsta sexualförbrytare. Det må vara en yrkesskada, men som jag minns mitt arbete som polis, finns det oerhört mycket (ännu?) fulare fiskar att fånga i ute den verklighet där kvinnor kan vara extremt utsatta. Och det är inte heller så att allt händer i media eller på krogen. Även på andra arbetsplatser, ja, tillochmed hos oss själva, kan liknande avarter som nu avslöjas ha förekommit eller förekommer. Med det sagt, är debatten viktig och ställer nya ännu hårdare krav på att polisen fungerar fullt ut, något som även Dan Eliasson berör i sitt veckobrev.

Så här skriver Rikspolischefen denna vecka:

"I onsdags och torsdags hade vi ledningsgruppsmöte i Gävle. Ett bra möte där vi bland annat diskuterade budgeten för åren 2018-2020. Vi kan inte göra allt. Men det blir väsentliga förstärkningar i verksamheten kommande år.

 

Bred dialog förbereds

Förstärkningarna kommer framför allt under 2019 och 2020 när de stora kullarna från polisutbildningen anställs. Sju miljarder i budgetförstärkningar måste ge synliga avtryck i vår verksamhet. På ledningsmötet diskuterade vi formerna för hur vi kan skapa brett deltagande om hur vi ska inrikta verksamheten till 2024. Kommunikationsavdelningen har tagit fram en modell för bred involvering i detta samtal. Modellen förevisades och ska nu prövas i lokalpolisområde Uppsala/Knivsta och efter det eventuellt justeras innan vi rullar ut den i hela landet.

 

Imponerande arbete

Några erfarna utredare från Gävle informerade också ledningsgruppen om operativt polisarbete, bland annat om ett nationellt uppmärksammat människorov och mord. Genom att bakspåra offer och förövare via digitala spår kunde ett brutalt mord med hedersinslag lösas. Sju personer dömdes till livstids fängelse i tingsrätten. Imponerande polisarbete som drar otroligt mycket resurser, inte minst beroende på tolkning och översättning. Lika imponerade blev vi av kollegor från Ljusdal. Genom att följa strategiska personer, göra långtgående förstahandsåtgärder och den enskilda patrullens initiativförmåga och engagemang har våra kollegor kraftigt ökat antal avgjorda egeninitierade ärenden om narkotika, trafik och ordning och säkerhet. Stort engagemang verkar prägla deras arbete.

 

Mer än pinnjakt

Apropå narkotika. Nyligen fick jag ett mejl från en gruppchef på en mindre ort som jag tidigare har träffat vid ett verksamhetsbesök. Polisens arbete mot narkotikan i samhället kritiseras ibland för att vi jagar enkla pinnar för att förbättra vår utredningsstatistik. Gruppchefens områdespoliser har en tid jobbat hårt mot narkotikaanvändningen bland de unga på orten. Resultatet visar varför det är ett viktigt arbetsområde. På bara en vecka påträffades ett tiotal unga i yngre tonåren som testades positivt för narkotika, tre av dem var bara 14 år och två av dem testades positivt för kokain. Det förtjänar att upprepas. Polisens narkotikaarbete spelar en central roll i samhällets arbete för att fånga upp unga i riskzonen och lotsa dem vidare till fortsatta stödinsatser.

 

Sexualbrott i fokus

Vi har nu också presenterat vårt utredningsresultat till och med september. Vi har ett fortsatt positivt resultat sammantaget. Årets trendbrott, från den negativa utveckling som varat sedan 2010, håller i sig. Med tanke på fjolårets svaga sista kvartal bör resultatet kunna förbättras ytterligare till årsskiftet. En positiv utveckling är också att utredningsbalanserna, som ökade under förra hösten, nu har kommit tillbaka nivåerna som rådde efter sommaren 2016. Det mest angelänga områdena att jobba vidare med är brott i nära relationer och sexualbrott. Här har resultaten försämrats i år med undantag för antalet redovisade våldtäktsärenden till åklagare. Nationella operativa ledningsgruppen har fått i uppdrag att ta fram åtgärder, men vi måste också arbeta med frågan på alla nivåer i organisationen. De börjar redan hos de ingripandepoliser och PKC-operatörer med flera som tar emot anmälningarna.

 

Viktig diskussion

Vikten av att stärka vår förmåga mot sexualbrott understryks också av de senaste månadernas samhällsdiskussioner. De visar att sexuella kränkningar och sexualbrott är ett omfattande samhällsproblem. Rättsväsendet har här en viktig roll för att påverka attityder och normbildning i samhället. Sexuella kränkningar ska polisanmälas och utredas noggrant av polisen. Min känsla är att detta samhällsproblem växer. Vi får ett första svar på den frågan i Brottsförbyggande rådets Nationella trygghetsundersökning som presenteras om några veckor.

Dan Eliasson"

Blåljus påminner om att redan i förra årets NTU fanns det väldigt oroande siffror. Notera att NTU inte är anmälda brott, utan upplevda brott. Det vill säga, lagstiftningsfinesser eller anmälningsbenägenhet går det inte att bortförklara resultaten med. Vi förenar oss med Rikspolischefen i väntan på årets undersökning.

Blåljus kan än en gång notera att chefen tar sig tid att informera, ganska utförligt om sina tankar. Det är till och med ganska imponerande, att samtidigt som hans person diskuteras i en interpellationsdebatt i riksdagen, jobbar han för att hålla sina medarbetare, hög som låg, och alla som vill läsa informerade om läget. Vi är även övertygade om att hans besök i polisernas verklighet ger honom en bra grund att fatta beslut på.

Med det sagt, kan vi möjligen ha en synpunkt på vad de sju miljarderna också måste räcka till. Ska vi klara den personalsvacka vi är inne i, måste de även räcka till ett rejält polislönelyft. Visst måste pengarna ge ett synligt avtryck i verksamheten, men de måste även ge poliser möjlighet att ha råd att vara poliser.

Tommy Hansson