Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2008-04-03 16:00
- Jag är inte stolt att behöva tala om för mina medlemmar att deras arbetstid skall öka och att deras semester skall minska.
- ”Svensk polis kan bättre”. Beroende på hur de orden sägs kan de uppfattas som en kränkning eller en utmaning, framhöll Mats Graner, statssekreterare i justitie, i ett anförande inför stämman.
- Det är populärt och bekvämt att skylla på polisen när brottsbekämpningen haltar. Men långt fler samhällsaktörer än vi har ansvar för det, påpekade länspolismästare Carin Götblad som provade sina tankar kring grov, organiserad brottslighet på stämmans deltagare.
Ordinarie årsstämma i polisfacket i Stockholms län hölls den 31 mars och för första gången på länge i Trygg Hansa-huset på Kungsholmen. Konferenslokalen i nedre planet är klassisk mark för polisfackliga möten och många överväldigades av minnen från 1900-talet.
Stefan Eklund inledde med att ge exempel på fackligt arbete som han känner sig stolt att förknippas med som t ex namninsamlingar, löneförhandlingar och arbetsmiljöarbete.
- Jag är inte stolt att behöva tala om för mina medlemmar att deras arbetstid skall öka och att deras semester skall minska, framhöll han däremot. Samtidigt förklarade han att sedan allt nu skrivits under i laga ordning är det fackets skyldighet som avtalspart att respektera det som överenskommits. Inriktningen är att inom ramen för avtalet minska dess skadeverkningar.
- Nu när vi sett avtalet i sin helhet kan vi konstatera att en del saker har blivit bättre än det värsta scenariot som framtonade, underströk Stefan. Här finns bland annat riktade pengar till Stockholm som en extra kompensation förutom kompensationen för den utökade arbetstiden och minskad ob-ersättning.
Avspänt klubbsvingande
Stefan förklarade stämman inledd och övergick till val av stämmoordföranden. På valberedningens förslag utsågs Birgitta Blomqvist och Christer Spjut – Birgitta med förflutet i bl a polisfackets styrelse och Christer som varit stockholmspolis och senare ombudsman och förhandlingschef i Polisförbundet. Ett bra val – jag som skriver dess rader har upplevt en och annan stämma och sällan sett så säkert och samtidigt avspänt klubbsvingande.
Du som vill ta del av besluten och detaljerna i stämmoförhandlingarna bör klicka upp stämmosekreteraren Bruno Thoursies stämmoprotokoll som du naturligtvis har som PDF-fil under den här artikeln.
En ny i styrelsen
I styrelsen för polisfacket i Stockholms län blev det bara en förändring. Eva Andersson hade avböjt omval och efterträddes av Roger Östergren från Länspolisföreningen. Peter Frisell, Emma Cronberg och Charlotte Nichols omvaldes på två år och Peter omvaldes som vice ordförande. Flera konstaterade att valberedningen, sammankallad av Jeanette Sommar, Norrort, under den gångna mandatperioden förankrat sina förslag väl. Stämman följde dem.
Verksamhetsberättelsen presenterades väl i år utan långrandiga föredragningar och resultatet blev en bra debatt på flera punkter. Jeanette Sommar
Till exempel tog Andreas Strand upp bristen på förankring inom Polisförbundet innan man gick med på lönesättande samtal.
- Nu är de införda för kommissarier men i avtalet finns överenskommelser att inspektörer och pa kan undantas. Hur kommer lönesättande samtal att utvidgas i nästa RALS (centrala avtal) in på 2010-talet? Såvitt jag känner till finns inga beslut och ingen förankring kring detta inom förbundet. Lönesättande samtal dyker bara upp.
Emma Cronberg underströk vikten av tillbudsanmälningar t ex när det gäller unform M04 och SPT-fordonen.
- Vi behöver tillbudsanmälningar för att kunna driva arbetsmiljöfrågorna med framgång, förklarade hon.
Både verksamhetsberättelsen och förvaltningsberättelsen lades med godkännande till handlingarna. Årsstämman beviljade styrelsen ansvarsfrihet.
Stämmans gäst var statssekreterare Magnus Graner från
Justitiedepartementet som inbjudits för att presentera regeringens polispolitik. Han gjorde församlingen lite rörd genom att berätta att han läst stämmohandlingarna.
- Organisationssverige är unikt, påpekade han. Jag tycker om att läsa sådana här papper och känna det allvar och engagemang som finns nerlagt här. Ni har ett viktigt uppdrag att medverka till utvecklingen av svensk polis.
Och om detta och om alliansens syn på polisen talade han en stund på ett sympatiskt, lågmält sätt. Han var noga med att framhålla att hans kunskaper om polisen inskränkte sig till vad han läst i ämnet och många uppskattade nog att han inte försökte mästra oss vilket var befriande med tanke på vad vi gått igenom under några år.
Noterbart var att han inte ville gå in på några spekulationer kring vem som kan bli ny rikspolischef.
- Samtidigt vill regeringen att det ska vara väldigt klart att tf Bengt Svensson har regeringens fulla förtroende medan han är tf och att Rikspolisstyrelsen är fullt beslutskraftig och fortsätter att driva verksamheten framåt tills den nye chefen kommer, framhöll han.
Han duckade inte heller för kritiken mot pinnjakten.
- Vi inser att det funnits kommunikationssvårigeter mellan Rikspolisstyrelsen och stockholmsmyndigheten på det här området, förklarade Magnus Graner. Men det får inte skymma att det måste finnas en resultatuppföljning när polisen tillförs så stora summor pengar. Samtidigt vill jag verkligen att ni ska förstå att det inte handlar om någon intern effektivitetsmätning. Det handlar om medborgarnas förtroende för polisen. De måste få besked om att polisen är aktiv och att den kommer när medborgarna behöver den.
Statssekreteraren berörde också kontakten med medierna. Hans mening är att polisen kan göra mycket mer för att kommunicera positivt polisarbete till allmänheten via medierna.
Det blev en stund över för frågor. Där kom pinnjakten upp igen.
- Jag är medveten om att den här frågan rymmer en rad olika problem men jag vill ändå sammanfatta den, förklarade Magnus Graner. Lyssna på orden ”Svensk polis kan bättre”. Sagda på ett visst sätt får de er att gå härifrån kränkta och ledsna över att bara få höra misstroende och kritik. Sagda på ett annat ser ni det som en uppmuntran, en utmaning och ni går härifrån fast beslutna att visa för alla att ni visst klarar att bli ännu bättre. Mycket förenklat uttryckt upplevs pinnjakten i det första fallet som trakasserier – i det senare som faktastöd för er yrkesstolthet.
En stämmodeltagare undrade över skillnaden mellan regeringens tal om jättesatsningar på polisen och stockholmsmyndighetens prognoser om jättelika underskott de närmaste åren.
Magnus Graner började tala om svårigheten att bedöma vad 20000 poliser faktiskt kommer att kosta 2010 och vilka problem det kan föda för 2009 och så vidare. Till sist trasslade han in sig och sa avväpnande:
- Svammel, svammel, ni får ursäkta att jag inte har något riktigt bra svar på frågan. Men vi vet i alla fall att det kommer att behövas mer pengar 2009 och 2010.
har stor villa, flera bilar
Efter lunch var det dags för nästa anförande där länspolismästare Carin Götberg delgav stämman sina tankar kring det uppdrag hon har från justitieministern att överväga samhällets insatser mot grov organiserad brottslighet. Hon förklarade att hon hade ett utkast och det ville hon testa på stämman.
- Pengarna styr - den svarta ekonomin går in i den vita, sa länspolismästare Carin Götblad. Hon presenterade i utkast de tankar hon kommer att lägga fram för justitieministern i slutet av april. Carin är en av fem utredare som ska komma med förslag till Beatrice Ask hur den grova organiserade brottsligheten bäst ska bekämpas.
Hon inledde med att visa en ljusbild som beskrev fiktive Karlbergs liv
och leverne. Karlberg är medlem av Hells Angels. Sin främsta kända inkomst har han av sjukskrivning. Han har nyligen köpt en ny stor villa,
han äger flera stora, dyra bilar och dessutom ett antal företag mellan
vilka det forsar fakturor kors och tvärs i syfte att undandra skatt.
- Det är bekvämt och populärt att skylla på polisen för en upprörande
situation som den "Karlberg" representerar, tyckte Carin Götblad. Man pekar på vår låga uppklarningsprocent till exempel. Men i verkligheten har hela samhället ansvar för det här. En rad aktörer kan ingripa mot "Karlberg" och göra livet surt för honom. Stundtals gör de inget alls. Men polisen får
hela skulden.
En stor tratt med litet utflöde får symbolisera den grova organiserade brottsligheten. In i tratten kommer mängder av brottslighet som sedan ska pressas igenom det trånga utflödet som visar bilden av polisens
utredningskapacitet. Den är dyr och svår att öka men inflödet skulle kunna minskas drastiskt genom att t ex kommuner, socialförvaltning, skola, näringsliv, försäkringskassa, skatteverk och fackföreningar samverkade och delade information.
- Inte minst måste vi ställa krav på näringslivet att ta sitt ansvar,
hävdar Carin. Hon visar upp en bild som stämmer exakt på en stor, existerande byggentreprenör i stockholmsområdet - allt utom det fingerade namnet "Bygg AB". Bilden visar ett vitt flöde av pengar och ett svart - och
båda flödena är ungefär lika stora.
- Vi behöver en lagstiftning som klargör huvudentreprenörens
ansvar som denne inte ska kunna friskriva sig från genom att skylla på underentreprenörer, påpekar Carin.
Hon förklarade att hon ville prova sitt utkast på den här gruppen av
erfarna poliser och fackliga företrädare.
- Insatsen ska vara så nära brotten som möjligt - jag tror inte på något
svenskt FBI som skulle rycka ut från Rikspolisstyrelsen. Behöver man stöd någonstans borde vi skapa möjligheter för storstädernas polis att lämna
det.
- Jag ser framför mig en liten, vass, lokal styrgrupp och medlemmarna
ska vara de högsta cheferna i respektive organisation med mycket beslutskraft. I toppen ser jag ett kommunalråd eller motsvarande, en polischef, ledaren för områdets viktigaste industri och chefer från skatteverk och försäkringskassa. Styrgruppen träffas kanske två-tre gånger per år och drar upp riktlinjer.
- Från styrgruppen går uppdrag till tillfälliga insatsgrupper. Vi får göra som de kriminella och bilda tillfälliga nätverk för olika jobb. Vilka som ingår i grupperna avgörs av uppdraget. Mot t ex tårtbiten restaurangbranschen medverkar kanske polis, kommun, branschorganisationen, migrations- och skatteverk. Polisens roll begränsas till de områden där bara polis kan agera. På en mängd andra samhällsområden kan andra aktörer göra jobbet.
Carin avslutade med att öppna för frågor och fick bl a en om avkriminalisering.
- Det är en viktigt fråga, underströk hon. Brottmålsprocessen kan i många fall ersättas av kännbara avgifter som kan mätas ut av de samhällsorgan som är direkt berörda. Polisen behöver kanske inte alls blandas in.
Carin följdes ut av en varm applåd. Hon och polisfacket verkar ha klarat ut sina olika roller i gott samförstånd.
Granska fondutdelning
Motion nr 1 hade skrivits av Thomas Hedlin, Citypolisen, och presenterades av honom.
- Jag ifrågasätter om förbundsstyrelsen haft mandat att disponera den pensionsfond som man nu avser att dela ut enligt vissa principer, förklarade han. Jag tycker jag utläser av stadgarna att beslut om fonder ska fattas av representantskapet. Jag vill att juridiska experter ska titta på den här handläggningen.
Det tyckte även styrelsen och stämman höll med.
Motion nr 2 hade samma författare och hans krav nu var inkallande av ett extra representantskap (Polisförbundets högsta beslutande organ med ombud från hela landet). Han ville även att ett misstroende skulle uttalas mot förbundsordförande Jan Karlsen.
- Vi måste rätta till bristerna i förbundet, vi behöver en ny ordförande, hävdade Thomas. Jan Karlsen har blottat sin oförmåga genom att orsaka
att fråga om splittring av förbundet och bildande av storstadsförbund kommit upp, han visar ingen lyhördhet mot medlemmar med avvikande åsikt, han har tvärtom bannlyst vår fackordförande Stefan Eklund och Blåljus redaktör från informationsmöten och han har visat att han saknar insikt om att bra ledarskap innebär att låta alla komma till tals. För att förbundet ska kunna gå framåt behöver vi satsa på företrädare av det slag vi har här i Stockholms län med ett demokratiskt sinnelag.
Styrelsen hade undersökt möjligheterna att få ett extra repskap inkallat och funnit dem mikroskopiska. Det förutsätter att ett antal förbundsstyrelseledamöter ställer sig bakom kravet. Styrelsen föreslog att motionen skulle anses besvarad.
Stämman däremot beslutade att första att-satsen om ett extra repskap skulle anses besvarad men att-satsen om misstroende mot Jan Karlsen biföll man.
Mot beslutet reserverade sig Norrorts ordförande Fredrik Pahlberg.
- Vi från Norrort instämmer i kritiken mot avtalet, förklarar
Fredrik för Blåljus. Men jag tycker att misstroende är ett för starkt
ord att ta till. En facklig företrädare som t ex Jan Karlsen måste ha
ett utrymme för att begå misstag utan att för den skull drabbas av
misstroendevotum.
Red:s anm: Bidragande till Norrorts ställningstagande är troligen också att i styrelsen där finns Lena Andersson, suppleant i förbundsstyrelsen. Det hade varit att försätta henne i en omöjlig situation att dra in henne i en misstroendeförklaring mot hennes egen förbundsstyrelseordförande.
I motion nr 3 ville chefsföreningen ha en miljöpolicy för polisfacket. Styrelsen instämde i tankegångarna i stort men fann det mera praktiskt att följa den miljöpolicy som redan finns inom myndigheten och ville att motionen skulle anses besvarad. Stämman höll med om det.
Motion nr 4 handlade om klädbidrag till civila spanare. Styrelsen föreslog bifall och motionen antogs av stämman.
Tunnelbanepolisen, här företrädd av Arne Wärn, vill se färre
omplaceringar mot de anställdas vilja och de som ändå måste genomföras borde ske med större hänsyn till den enskilde. Man väckte också på nytt frågan om ett rörlighetsavtal.
Styrelsen beklagade att tunnelbanepolisen skrivit ”anställd” i första att-satsen eftersom polisfacket inte kan ta ansvar för alla inom myndigheten. Annars höll man med om andemeningen. Rörlighetsavtalet har styrelsen kämpat med sedan slutet av 1990-talet och sätter sig snart i den sjätte arbetsgruppen som ska försöka lösa frågan. Styrelsen föreslog att första att-satsen skulle anses besvarad och den andra skulle bifallas och det blev även stämmans beslut.
- På utbildningar brukar man demonstrera SPT-fordonens styrka genom att slå en yxa i ett fönster som naturligtvis inte skadas. Det är bara det att hade man satt yxan i karossen hade den gått rätt igenom, förklarade Arne Wärn och menade sig påvisa behovet av en helt ny typ av SPT-fordon. Styrelsen ansåg att motionen borde anses besvarad och efter försöksvotering befanns att stämman gått på samma linje.
Stämmoförhandlingarna var slut och Stefan Eklund övertog klubban igen och delade ut ett stort antal hederstecken och andra bevis på uppskattning. Den högsta utmärkelsen i polisfacket i Stockholms län, miniatyrstandaret, gick till förre ordföranden Lars Ericson och fackveteranen Christer Spjut.
CC
Fr v: Christer Spjut, Stefan Eklund och Lars Ericson.
Vill du läsa stämmoprotokollet? Klicka HÄR!
Vill du läsa hela Stefan Eklunds anförande? Klicka HÄR!
Kanske verksamhetsberättelsens textdel? Många faktaupppgifter om t ex lön finns med. Klicka HÄR!
Motionerna i sin helhet med styrelsens yttranden? Klicka HÄR!
"Svensk polis kan bättre"
Hur ska det uppfattas?
Årsstämman i polisfacket i Stockholms län uttalade misstroende mot förbundsordföranden Jan Karlsen som högsta ansvarig för det senaste avtalet. Det gäller inte bara innehållet i avtalet utan bland annat den dåliga informationen och den bristande förankringen och behandlingen av dem som kritiserat avtalet. Stefan Eklund, ordförande i polisfacket i Stockholms län, inledde stämman med att berätta om fackligt arbete han är stolt över och fortsatte:
- Jag är inte stolt att behöva tala om för mina medlemmar att deras arbetstid skall öka och att deras semester skall minska.
- ”Svensk polis kan bättre”. Beroende på hur de orden sägs kan de uppfattas som en kränkning eller en utmaning, framhöll Mats Graner, statssekreterare i justitie, i ett anförande inför stämman.
- Det är populärt och bekvämt att skylla på polisen när brottsbekämpningen haltar. Men långt fler samhällsaktörer än vi har ansvar för det, påpekade länspolismästare Carin Götblad som provade sina tankar kring grov, organiserad brottslighet på stämmans deltagare.
Ordinarie årsstämma i polisfacket i Stockholms län hölls den 31 mars och för första gången på länge i Trygg Hansa-huset på Kungsholmen. Konferenslokalen i nedre planet är klassisk mark för polisfackliga möten och många överväldigades av minnen från 1900-talet.
Stefan Eklund inledde med att ge exempel på fackligt arbete som han känner sig stolt att förknippas med som t ex namninsamlingar, löneförhandlingar och arbetsmiljöarbete.
Skyldighet som avtalspart
- Jag är inte stolt att behöva tala om för mina medlemmar att deras arbetstid skall öka och att deras semester skall minska, framhöll han däremot. Samtidigt förklarade han att sedan allt nu skrivits under i laga ordning är det fackets skyldighet som avtalspart att respektera det som överenskommits. Inriktningen är att inom ramen för avtalet minska dess skadeverkningar.- Nu när vi sett avtalet i sin helhet kan vi konstatera att en del saker har blivit bättre än det värsta scenariot som framtonade, underströk Stefan. Här finns bland annat riktade pengar till Stockholm som en extra kompensation förutom kompensationen för den utökade arbetstiden och minskad ob-ersättning.
Avspänt klubbsvingande
Stefan förklarade stämman inledd och övergick till val av stämmoordföranden. På valberedningens förslag utsågs Birgitta Blomqvist och Christer Spjut – Birgitta med förflutet i bl a polisfackets styrelse och Christer som varit stockholmspolis och senare ombudsman och förhandlingschef i Polisförbundet. Ett bra val – jag som skriver dess rader har upplevt en och annan stämma och sällan sett så säkert och samtidigt avspänt klubbsvingande.
Du som vill ta del av besluten och detaljerna i stämmoförhandlingarna bör klicka upp stämmosekreteraren Bruno Thoursies stämmoprotokoll som du naturligtvis har som PDF-fil under den här artikeln.
En ny i styrelsen
I styrelsen för polisfacket i Stockholms län blev det bara en förändring. Eva Andersson hade avböjt omval och efterträddes av Roger Östergren från Länspolisföreningen. Peter Frisell, Emma Cronberg och Charlotte Nichols omvaldes på två år och Peter omvaldes som vice ordförande. Flera konstaterade att valberedningen, sammankallad av Jeanette Sommar, Norrort, under den gångna mandatperioden förankrat sina förslag väl. Stämman följde dem.
Verksamhetsberättelsen presenterades väl i år utan långrandiga föredragningar och resultatet blev en bra debatt på flera punkter. Jeanette Sommar
Samtal utan förankring
Till exempel tog Andreas Strand upp bristen på förankring inom Polisförbundet innan man gick med på lönesättande samtal.
- Nu är de införda för kommissarier men i avtalet finns överenskommelser att inspektörer och pa kan undantas. Hur kommer lönesättande samtal att utvidgas i nästa RALS (centrala avtal) in på 2010-talet? Såvitt jag känner till finns inga beslut och ingen förankring kring detta inom förbundet. Lönesättande samtal dyker bara upp.
Emma Cronberg underströk vikten av tillbudsanmälningar t ex när det gäller unform M04 och SPT-fordonen.
"Vi behöver tillbudsanmälningar"
- Vi behöver tillbudsanmälningar för att kunna driva arbetsmiljöfrågorna med framgång, förklarade hon.
Både verksamhetsberättelsen och förvaltningsberättelsen lades med godkännande till handlingarna. Årsstämman beviljade styrelsen ansvarsfrihet.
"Det behövs mer pengar
åren 2009 och 2010"
Stämmans gäst var statssekreterare Magnus Graner från
Justitiedepartementet som inbjudits för att presentera regeringens polispolitik. Han gjorde församlingen lite rörd genom att berätta att han läst stämmohandlingarna.- Organisationssverige är unikt, påpekade han. Jag tycker om att läsa sådana här papper och känna det allvar och engagemang som finns nerlagt här. Ni har ett viktigt uppdrag att medverka till utvecklingen av svensk polis.
Och om detta och om alliansens syn på polisen talade han en stund på ett sympatiskt, lågmält sätt. Han var noga med att framhålla att hans kunskaper om polisen inskränkte sig till vad han läst i ämnet och många uppskattade nog att han inte försökte mästra oss vilket var befriande med tanke på vad vi gått igenom under några år.
Inga namn nämndes
Noterbart var att han inte ville gå in på några spekulationer kring vem som kan bli ny rikspolischef.
- Samtidigt vill regeringen att det ska vara väldigt klart att tf Bengt Svensson har regeringens fulla förtroende medan han är tf och att Rikspolisstyrelsen är fullt beslutskraftig och fortsätter att driva verksamheten framåt tills den nye chefen kommer, framhöll han.
Kommunikationssvårigheter
Han duckade inte heller för kritiken mot pinnjakten.
- Vi inser att det funnits kommunikationssvårigeter mellan Rikspolisstyrelsen och stockholmsmyndigheten på det här området, förklarade Magnus Graner. Men det får inte skymma att det måste finnas en resultatuppföljning när polisen tillförs så stora summor pengar. Samtidigt vill jag verkligen att ni ska förstå att det inte handlar om någon intern effektivitetsmätning. Det handlar om medborgarnas förtroende för polisen. De måste få besked om att polisen är aktiv och att den kommer när medborgarna behöver den.
Statssekreteraren berörde också kontakten med medierna. Hans mening är att polisen kan göra mycket mer för att kommunicera positivt polisarbete till allmänheten via medierna.
"Svensk polis kan bättre"
Det blev en stund över för frågor. Där kom pinnjakten upp igen.
- Jag är medveten om att den här frågan rymmer en rad olika problem men jag vill ändå sammanfatta den, förklarade Magnus Graner. Lyssna på orden ”Svensk polis kan bättre”. Sagda på ett visst sätt får de er att gå härifrån kränkta och ledsna över att bara få höra misstroende och kritik. Sagda på ett annat ser ni det som en uppmuntran, en utmaning och ni går härifrån fast beslutna att visa för alla att ni visst klarar att bli ännu bättre. Mycket förenklat uttryckt upplevs pinnjakten i det första fallet som trakasserier – i det senare som faktastöd för er yrkesstolthet.
En stämmodeltagare undrade över skillnaden mellan regeringens tal om jättesatsningar på polisen och stockholmsmyndighetens prognoser om jättelika underskott de närmaste åren.
"Svammel, svammel"
Magnus Graner började tala om svårigheten att bedöma vad 20000 poliser faktiskt kommer att kosta 2010 och vilka problem det kan föda för 2009 och så vidare. Till sist trasslade han in sig och sa avväpnande:
- Svammel, svammel, ni får ursäkta att jag inte har något riktigt bra svar på frågan. Men vi vet i alla fall att det kommer att behövas mer pengar 2009 och 2010.
Sjukskriven HA-medlem
har stor villa, flera bilar
Efter lunch var det dags för nästa anförande där länspolismästare Carin Götberg delgav stämman sina tankar kring det uppdrag hon har från justitieministern att överväga samhällets insatser mot grov organiserad brottslighet. Hon förklarade att hon hade ett utkast och det ville hon testa på stämman. - Pengarna styr - den svarta ekonomin går in i den vita, sa länspolismästare Carin Götblad. Hon presenterade i utkast de tankar hon kommer att lägga fram för justitieministern i slutet av april. Carin är en av fem utredare som ska komma med förslag till Beatrice Ask hur den grova organiserade brottsligheten bäst ska bekämpas.
Hon inledde med att visa en ljusbild som beskrev fiktive Karlbergs liv
och leverne. Karlberg är medlem av Hells Angels. Sin främsta kända inkomst har han av sjukskrivning. Han har nyligen köpt en ny stor villa,
han äger flera stora, dyra bilar och dessutom ett antal företag mellan
vilka det forsar fakturor kors och tvärs i syfte att undandra skatt.
Hela samhället har ansvar
- Det är bekvämt och populärt att skylla på polisen för en upprörande
situation som den "Karlberg" representerar, tyckte Carin Götblad. Man pekar på vår låga uppklarningsprocent till exempel. Men i verkligheten har hela samhället ansvar för det här. En rad aktörer kan ingripa mot "Karlberg" och göra livet surt för honom. Stundtals gör de inget alls. Men polisen får
hela skulden.
En stor tratt med litet utflöde får symbolisera den grova organiserade brottsligheten. In i tratten kommer mängder av brottslighet som sedan ska pressas igenom det trånga utflödet som visar bilden av polisens utredningskapacitet. Den är dyr och svår att öka men inflödet skulle kunna minskas drastiskt genom att t ex kommuner, socialförvaltning, skola, näringsliv, försäkringskassa, skatteverk och fackföreningar samverkade och delade information.
Vitt och svart - lika stora flöden
- Inte minst måste vi ställa krav på näringslivet att ta sitt ansvar,
hävdar Carin. Hon visar upp en bild som stämmer exakt på en stor, existerande byggentreprenör i stockholmsområdet - allt utom det fingerade namnet "Bygg AB". Bilden visar ett vitt flöde av pengar och ett svart - och
båda flödena är ungefär lika stora.
- Vi behöver en lagstiftning som klargör huvudentreprenörens
ansvar som denne inte ska kunna friskriva sig från genom att skylla på underentreprenörer, påpekar Carin.
Hon förklarade att hon ville prova sitt utkast på den här gruppen av
erfarna poliser och fackliga företrädare.
Jag tror inte på svenskt FBI
- Insatsen ska vara så nära brotten som möjligt - jag tror inte på något
svenskt FBI som skulle rycka ut från Rikspolisstyrelsen. Behöver man stöd någonstans borde vi skapa möjligheter för storstädernas polis att lämna
det.
- Jag ser framför mig en liten, vass, lokal styrgrupp och medlemmarna
ska vara de högsta cheferna i respektive organisation med mycket beslutskraft. I toppen ser jag ett kommunalråd eller motsvarande, en polischef, ledaren för områdets viktigaste industri och chefer från skatteverk och försäkringskassa. Styrgruppen träffas kanske två-tre gånger per år och drar upp riktlinjer.
- Från styrgruppen går uppdrag till tillfälliga insatsgrupper. Vi får göra som de kriminella och bilda tillfälliga nätverk för olika jobb. Vilka som ingår i grupperna avgörs av uppdraget. Mot t ex tårtbiten restaurangbranschen medverkar kanske polis, kommun, branschorganisationen, migrations- och skatteverk. Polisens roll begränsas till de områden där bara polis kan agera. På en mängd andra samhällsområden kan andra aktörer göra jobbet.
Avgifter kan ersätta brottsprocess
Carin avslutade med att öppna för frågor och fick bl a en om avkriminalisering.
- Det är en viktigt fråga, underströk hon. Brottmålsprocessen kan i många fall ersättas av kännbara avgifter som kan mätas ut av de samhällsorgan som är direkt berörda. Polisen behöver kanske inte alls blandas in.
Carin följdes ut av en varm applåd. Hon och polisfacket verkar ha klarat ut sina olika roller i gott samförstånd.
Granska fondutdelning
Motion nr 1 hade skrivits av Thomas Hedlin, Citypolisen, och presenterades av honom.
- Jag ifrågasätter om förbundsstyrelsen haft mandat att disponera den pensionsfond som man nu avser att dela ut enligt vissa principer, förklarade han. Jag tycker jag utläser av stadgarna att beslut om fonder ska fattas av representantskapet. Jag vill att juridiska experter ska titta på den här handläggningen.Det tyckte även styrelsen och stämman höll med.
Blottat oförmåga
Motion nr 2 hade samma författare och hans krav nu var inkallande av ett extra representantskap (Polisförbundets högsta beslutande organ med ombud från hela landet). Han ville även att ett misstroende skulle uttalas mot förbundsordförande Jan Karlsen.
- Vi måste rätta till bristerna i förbundet, vi behöver en ny ordförande, hävdade Thomas. Jan Karlsen har blottat sin oförmåga genom att orsaka
att fråga om splittring av förbundet och bildande av storstadsförbund kommit upp, han visar ingen lyhördhet mot medlemmar med avvikande åsikt, han har tvärtom bannlyst vår fackordförande Stefan Eklund och Blåljus redaktör från informationsmöten och han har visat att han saknar insikt om att bra ledarskap innebär att låta alla komma till tals. För att förbundet ska kunna gå framåt behöver vi satsa på företrädare av det slag vi har här i Stockholms län med ett demokratiskt sinnelag. Styrelsen hade undersökt möjligheterna att få ett extra repskap inkallat och funnit dem mikroskopiska. Det förutsätter att ett antal förbundsstyrelseledamöter ställer sig bakom kravet. Styrelsen föreslog att motionen skulle anses besvarad.
Instämmer i avtalskritik
Stämman däremot beslutade att första att-satsen om ett extra repskap skulle anses besvarad men att-satsen om misstroende mot Jan Karlsen biföll man.
Mot beslutet reserverade sig Norrorts ordförande Fredrik Pahlberg.
- Vi från Norrort instämmer i kritiken mot avtalet, förklarar
Fredrik för Blåljus. Men jag tycker att misstroende är ett för starkt
ord att ta till. En facklig företrädare som t ex Jan Karlsen måste ha
ett utrymme för att begå misstag utan att för den skull drabbas av
misstroendevotum.
Red:s anm: Bidragande till Norrorts ställningstagande är troligen också att i styrelsen där finns Lena Andersson, suppleant i förbundsstyrelsen. Det hade varit att försätta henne i en omöjlig situation att dra in henne i en misstroendeförklaring mot hennes egen förbundsstyrelseordförande.
I motion nr 3 ville chefsföreningen ha en miljöpolicy för polisfacket. Styrelsen instämde i tankegångarna i stort men fann det mera praktiskt att följa den miljöpolicy som redan finns inom myndigheten och ville att motionen skulle anses besvarad. Stämman höll med om det.
Krav på rörlighetsavtal
Motion nr 4 handlade om klädbidrag till civila spanare. Styrelsen föreslog bifall och motionen antogs av stämman.
Tunnelbanepolisen, här företrädd av Arne Wärn, vill se färre
omplaceringar mot de anställdas vilja och de som ändå måste genomföras borde ske med större hänsyn till den enskilde. Man väckte också på nytt frågan om ett rörlighetsavtal.Styrelsen beklagade att tunnelbanepolisen skrivit ”anställd” i första att-satsen eftersom polisfacket inte kan ta ansvar för alla inom myndigheten. Annars höll man med om andemeningen. Rörlighetsavtalet har styrelsen kämpat med sedan slutet av 1990-talet och sätter sig snart i den sjätte arbetsgruppen som ska försöka lösa frågan. Styrelsen föreslog att första att-satsen skulle anses besvarad och den andra skulle bifallas och det blev även stämmans beslut.
Yxa genom karossen
- På utbildningar brukar man demonstrera SPT-fordonens styrka genom att slå en yxa i ett fönster som naturligtvis inte skadas. Det är bara det att hade man satt yxan i karossen hade den gått rätt igenom, förklarade Arne Wärn och menade sig påvisa behovet av en helt ny typ av SPT-fordon. Styrelsen ansåg att motionen borde anses besvarad och efter försöksvotering befanns att stämman gått på samma linje.
Stämmoförhandlingarna var slut och Stefan Eklund övertog klubban igen och delade ut ett stort antal hederstecken och andra bevis på uppskattning. Den högsta utmärkelsen i polisfacket i Stockholms län, miniatyrstandaret, gick till förre ordföranden Lars Ericson och fackveteranen Christer Spjut.
CC
Fr v: Christer Spjut, Stefan Eklund och Lars Ericson.
Vill du läsa stämmoprotokollet? Klicka HÄR!
Vill du läsa hela Stefan Eklunds anförande? Klicka HÄR!
Kanske verksamhetsberättelsens textdel? Många faktaupppgifter om t ex lön finns med. Klicka HÄR!
Motionerna i sin helhet med styrelsens yttranden? Klicka HÄR!
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september