Publicerat 2011-12-22 18:30SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:

Brå kartlägger hot

mot förtroendevalda

Brottsförebyggande rådet (Brå)  kommer att på regeringens uppdrag att utveckla en periodiskt återkommande undersökning av brott mot förtroendevalda i deras egenskap av politiker. Undersökningen, som fokuserar på omfattningen och utvecklingen av hot och våld, utgör en av åtgärderna i regeringens handlingsplan mot våldsbejakande extremism som presenterades av demokratiminister Birgitta Ohlsson 9 december i år.

Alla i valmyndighetens register

Undersökningen är unik i sitt slag och omfattar samtliga cirka 15 000 ledamöter i kommunfullmäktige, landstings- eller regionfullmäktige och riksdag som finns i Valmyndighetens register. Undersökningen kommer att genomföras vartannat år, de år som mätning inte utförs finns det möjlighet att genomföra fördjupningsstudier. En första redovisning planeras till slutet av 2012.

Den senaste undersökningen av förtroendevaldas utsatthet genomfördes 2008-2009 av Göteborgs universitet. Där framgick att 10 procent av ledamöter i kommun- och landstingsfullmäktige hade utsatts för trakasserier, hot eller våld. Tidigare har Säkerhetspolisen och Sveriges Kommuner och Landsting genomfört studier av problematiken.

Första undersökningen i sitt slag i världen

- Jag är stolt över att regeringen tagit initiativ till denna återkommande studie. Enligt Brå tycks undersökningen bli den första omfattande och återkommande undersökningen i världen i sitt slag, säger demokratiminister Birgitta Ohlsson.

- Vi behöver få en god bild av hur omfattande brotten mot politiskt förtroendevalda är, vilken karaktär den här typen av brott har och hur utvecklingen ser ut över tid eftersom det kan utgöra ett hot mot demokratin, säger Birgitta Ohlsson.

Barn som bevittnat

våld ska synliggöras

Barn som har bevittnat våld och andra övergrepp i nära relationer ska synliggöras. Därför ger regeringen Brottsoffermyndigheten i uppdrag att genomföra informationsinsatser riktat till poliser och åklagare.

Polis och åklagare ska i förundersökningar om våld i nära relation, genom dokumentation, i högre grad synliggöra barns närvaro vid brottstillfället. Dels för att barnen kan få ut brottsskadeersättning samt få stöd och skydd och dels för att domstolarna senare i brottmålsprocessen ska kunna tillämpa den särskilda straffskärpningsgrunden i brottsbalken.

Många barn upplever våld

- Vi vet att många barn upplever våld inom familjen. Barn som har bevittnat våld utgör därför en riskgrupp, som regeringen vill uppmärksamma, säger justitieminister Beatrice Ask.

- Hemmet ska vara en trygg plats, inte en brottsplats. Att uppmärksamma barn som bevittnar våld av och mot närstående utgör en viktig del i kampen mot mäns våld mot kvinnor, säger jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.

För uppdraget får Brottsoffermyndigheten disponera 2 000 000 kr, varav 1 000 000 kr under 2012 och 1 000 000 kr under 2013.

En delredovisning av uppdraget ska ges in till Regeringskansliet senast den 30 mars 2012. Uppdraget ska vara slutfört och redovisas till Regeringskansliet senast den 30 december 2013.

TCO-studie slår fast:

Tomtemor fixar julen

Jultomten är nog en kvinna hävdar TCO med stöd av en intervjuundersökning som gjorts i början av december. Det tycks vara så att kvinnor oftast bär huvudansvaret för att julkort blir skrivna, mat, granen och julklappar blir köpta, att kolla barnens lucialinnen, insamlingar i skolan, och att städningen blir gjord.

Ulrika Hagström, utredare för jämställdhet vid TCO varnar för mörkertal. Det kan vara värre än vi tror.

- Det ligger det nära till hands att man i vissa fall svarar att man delar ansvaret med en annan även om den andra tar huvudansvaret, säger Ulrika Hagström. De allra flesta som lever i en relation säger att de vill leva jämställt, men det inte lika vanligt att man faktiskt gör det.

Nya lagar

vid årsskiftet

För rattfyllerister införs ett system med alkolås i stället för att körkortet dras in. Det är en av de många nya lagar som träder i kraft nästa söndag den 1 januari 2012, berättar TT i en artikel.

Smicker ger ingång

till polisläckor ur FU

Tidningsutgivarna skulle kunna ha läst Blåljus artikel  innan de skrev sitt svar till DN Debatt.  Argument och slutsatser sammanfaller – meddelarskyddet måste finnas kvar för att ge möjlighet att tipsa om missförhållanden i FU. Tidningsutgivarna förnekar att tipspengarna skulle vara mutor – i en lustig vändning beskrivs de som ”expertarvoden".

I sitt månads-e-brev ger Olle Wästberg, för många år sedan chefredaktör på Expressen, en intressant bakgrund. Särskilt det här om att kriminalreportrarna får läckorna att känna sig betydelsefulla är träffsäkert:

”Det ska sägas att det är 17 år sedan jag var chefredaktör för Expressen. Men min erfarenhet därifrån var att tidningen inte direkt mutade polis och åklagare; det hela var mer subtilt. Duktiga kriminalreportrar byggde under lång tid upp relationer och förtroenden med personer inom rättsväsendet. Det kunde vara mindre gåvor av olika slag inblandade, men också en förmåga att få personerna att känna sig betydelsefulla. Dessa relationer och förtroenden kunde i en annan situation leda till att reportern fick läckor från rättsväsendet.”

Regeringen och S

överens om signalspaning

Regeringen och Socialdemokraterna är i en ramöverenskommelse överens  om Säkerhetspolisens och Rikskriminalpolisens möjligheter att inrikta signalspaning.

- För regeringen har det varit viktigt med en bred uppgörelse över blockgränsen. Efter samtal med Socialdemokraterna är vi  nu överens om inriktningen för den kommande propositionen, säger justitieminister Beatrice Ask.

Överenskommelsen mellan regeringen och Socialdemokraterna syftar till att stärka Sveriges totala förmåga att förebygga och förhindra terrorism och sådan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen. Till grund ligger den departementsskrivelse om signalspaning som regeringen remitterade förra veckan. Lagförslaget i detalj, kommer att utformas med beaktande av remissynpunkterna.

Regeringen och Socialdemokraterna är också överens om att en parlamentarisk integritetskommission ska tillsättas. Bakgrunden är bland annat att teknikutvecklingen har lett till nya och utvecklade kommunikationsformer mellan bland annat enskilda och företag.

Som långsam och

illa organiserad

beskrivs Polisen i en signerad ledare i DN. Omdömet bygger på en rapport från Riksrevisionen som undersökt hur man ska hantera brottmål effektivt. Rapporten från Riksrevisionen är högintressant läsning. Blåljus rekommenderar  bland mycket annat avsnittet om organisationskulturer från sid 105 och framåt. Hand upp den inom Polisen som inte känner sig mer eller mindre träffad av beskrivningen.

Ökad säkerhet i domstol

I en lagrådsremiss lämnas förslag som har till syfte att stärka säkerheten i domstolarna och skapa förutsättningar för alla som besöker eller verkar i en domstol att känna sig trygga och säkra där.

Regeringen föreslår en ny och enhetlig reglering av förutsättningarna för säkerhetskontroll i domstol. Uppdelningen mellan allmän och särskild säkerhetskontroll tas bort. Säkerhetskontroll i domstol får genomföras om en sådan kontroll behövs för att begränsa risken för att det i en domstols lokaler eller i andra lokaler som används vid domstolsförhandling begås brott som innebär allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. Ett beslut om säkerhetskontroll ska avse viss tid, dock längst tre månader, eller en viss förhandling.

Samråd med polismyndighet

Säkerhetskontroll beslutas av domstolens chef eller någon annan lagfaren domare som han eller hon har delegerat beslutanderätten till. Ska säkerhetskontroll ske med anledning av en viss förhandling, får den även beslutas av rätten. Innan säkerhetskontroll beslutas ska samråd ske med polismyndigheten och, om kontroll ska ske med anledning av en viss förhandling i brottmål, med åklagaren. Samråd behöver dock inte ske om det är uppenbart obehövligt.

En säkerhetskontroll genomförs, efter närmare anvisningar av polismyndigheten, av en ordningsvakt under ledning av en polisman eller av en polisman. Vid kontrollen ska kroppsvisitation och undersökning av väskor och andra föremål i första hand ske genom användande av metalldetektor eller annan liknande anordning. Möjligheten att lämna okontrollerade väskor och andra föremål för förvaring tas bort.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2012.

”Rikspolisstyrelsens

skadekatastrof”

”Ingen annan statlig myndighet, kommunal verksamhet eller företag skulle tillåta en sådan utbred förstörelse på fordonssidan och lidande bland personal som Rikspolisstyrelsen. Inget blir bättre av sig självt. Samtidigt som polisen förstör sina fordon genom polisbilsolyckor så tvingas man inom hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och funktionshinderområdet till kraftiga besparingar. Det är nu hög tid för ansvariga politiker att reagera med kraft.”

Det här skriver Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin, Umeå universitet, i ett debattinlägg. Vi publicerar det inte eftersom Jörgen skickar sina inlägg till mängder av medier. Men har du händelsevis inte tagit del a hans tankar i ämnet finns de HÄR.

Blåljus kan inte underlåta att till läsarnas och Jörgen Lundälvs upplysning berätta  om en artikel i DN där det framgår att polisbilsåkande inte riktigt är som att dagligen tuffa till och från jobbet i pärlan.

Sveriges tillträde till överenskommelser

inom FN om bekämpande av terrorism

I en promemoria föreslås att Sverige ska tillträda:
- den internationella konventionen för bekämpande av nukleär terrorism
- 2005 års protokoll till konventionen för bekämpande av brott mot sjöfartens säkerhet (protokollet till SUA-konventionen), och
- 2005 års protokoll till SUA-konventionens protokoll om bekämpande av brott mot säkerheten för fasta plattfor-mar belägna på kontinentalsockeln (protokollet till platt-formsprotokollet).

Bestämmelserna i konventionen för bekämpande av nukleär terrorism bedöms inte kräva några lagändringar. Däremot lämnas förslag till en ändring i lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, som innebär att straffansvaret enligt denna lag ska vara tillämpligt även i förhållande till sådan brottslighet som avses i artikel 2 i konventionen.

Som en följd av förslaget att Sverige ska tillträda protokollet till SUA-konventionen föreslås tillägg i lagen (1991:453) om tillstånd till ingripande mot svenskt fartyg. De kompletterande bestämmelserna innebär dels att en annan stat ska kunna få tillstånd att borda ett svenskt fartyg utanför svenskt territorium i enlighet med konventionen och dess protokoll, dels att svenska staten under vissa förutsättningar ska svara för skada i samband med sådana tillstånd. Bestämmelserna i protokollet till plattformsprotokollet bedöms inte kräva några lagändringar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013



LITE STOCKHOLMIANA:

Stockholms historia

grävs fram vid Grand Hotel

I samband med att Strömkajen i centrala Stockholm renoveras har Sjöhistoriska museets marinarkeologer gjort ett stort antal välbevarade fynd. Utgrävningen vid Grand Hotel har frilagt flera skeppsvrak men också åtskilliga delar spännande Stockholmshistoria.

Kungsgatan under ett sekel

Kungsgatan i Stockholm är sinnebilden av den moderna storstadsavenyn med nöjen och neonljus som blänker i regnvåt asfalt. I ett praktverk med över 350 bilder berättas den fascinerande historien om hur Kungsgatan sprängdes fram genom rullstensåsen - och blev landets mest kända gata.