Jag har i ett antal artiklar försökt att visa hur framför allt domstolarna saboterar polisens kamp mot återfallsförbrytarna genom att vägra att häkta och genom att fälla domar som är ett missbruk av gällande lagstiftning.
De undersökta rättsfallen visar att det är en total kollaps och att domstolarna gjort återfallsförbrytarna i princip straffimmuna.
Jag fortsätter att kontinuerligt granska de domar som meddelas för återfallsförbrytarna och nyligen kom ännu ett upprörande exempel - en dom från den 4 maj vid Stockholms tingsrätt. Hela situationen är uppenbart på väg åt fel håll.
Den dömde är i detta fall en av de absolut värsta återfallsförbrytarna. Han är 32 år gammal och förekommer i totalt 42 avsnitt i belastningsregistret. Polisens K-diarium visar att han har registrerats för brottsmisstankar i 15 ärenden under år 2015 och i 18 ärenden under 2016. Av dessa har dock bara sju gått till åtal. Resten har lagts ner.
Brotten har begåtts över hela Storstockholm - bland annat Tyresö, Handen, Segeltorp, Stockholm, Hägersten, Spånga, Farsta, Danderyd, Lidingö, Solna, Skogås, Johanneshov, Sundbyberg, Täby, Brottby.
Vid många av dessa händelser har han utsatt andra trafikanter, bland annat föräldrar och barn samt poliser, för direkt livsfara då han alltid har försökt att ”skaka av sig” poliserna.
Trots det har tingsrätten vägrat häktning vid minst två tillfällen bara under 2016 och i övriga fall har åklagaren inte ens försökt med häktning.
Domen vid Stocksholms tingsrätt blev skyddstillsyn med behandlingsplan i stället för fängelse 1 år och 6 månader. Häktningen hävs och den dömde skall initialt överföras till behandlingshem.
Han döms för bland annat grov vårdslöshet i trafik vid tre tillfällen, nio fall av olovligt brukande (framfört stulna bilar), grovt rattfylleri och grov olovlig körning vid fyra tillfällen, narkotikabrott vid fyra tillfällen och stöld, försök till stöld och vapenbrott under ett knappt halvår – från oktober 2015 till mars 2016.
Han greps den 6 mars då han, drogad och i en bil stulen från Arlanda, vansinneskörde på fel sida av Roslagsvägen de två milen från Vallentuna till Gärdestunneln där han krockade.
När han greps hade han pistol och två patroner och hade under färden utsatt bilisterna för livsfara och skadat bilar som försökt väja.
Den 26 februari skulle han också "hjälpa" en kvinna som fått punktering på Lidingö. Det slutade med att han körde iväg med hennes Audi där bland annat handsväskan låg. Audin anträffades framför den stulna lastbil full med stöldgods där mannen låg och sov på en parkeringsplats samma natt. I lastbilen fanns datorer som hade stulits vid inbrott. Det fanns också gods från Karolinska.
Mannen greps men blev frigiven vid häktningsförhandlingen trots många pågående ärenden och trots att han hade blivit fri vid häktningsförhandlingar vid två tillfällen kort tidigare.
Om en ostraffad person hade gripits
under samma omständigheter som 32-åringen, men utan vapen och med
giltigt körkort, hade straffet med största sannolikhet blivit ett
ovillkorligt fängelsestraff. Straffskalan bara för grov
vårdslöshet eller grovt rattfylleri är fängelse upp till två år.
Vapenbrottet hade uppenbarligen ingen inverkan på straffet. Domstolens skrivning "Straffvärdet av de brott som han gjort sig skyldig till utgör inte något hinder mot icke frihetsberövande påföljd” är ytterst provocerande. Så här går det till och det finns hundratals liknande fall...
Anders Bergstedt
Fotnot: Medan texten väntade på publicering på DJ, har 32-årongen nästan genast avvikit från behandlingshemmet och blir nu föremål för åtgärder från Frivården och Övervakningsnämnden.