Rpc om prioriteringar, våldtäktsutredningar, polislöner och brott

Rikspolischefen, Dan Eliasson skräder inte orden när kriminella riktar in sig på polisers anhöriga. Han beskriver sin oerhörda vrede och manar till total uppslutning - i hela polisorganisationen. Men han kommenterar även polisens prioriteringar och hur polisen ska kraftsamla med tillskjutna medel. Och hur ska lönerna fördelas mellan landsbygd och storstäder?

Så här skriver högste chefen om händelser och debatt under veckan som gått i sitt veckobrev:

"Inom sporten sägs ofta att man både vinner och förlorar som ett lag. I andra sammanhang är det en för alla och alla för en. Polisens verksamhetsidé understryker att det är tillsammans som vi blir framgångsrika. De här ställs på sin spets när polisen attackeras. Det hände på nytt denna vecka när en familjemedlem till en kollega utsattes.

Jag känner en oerhörd vrede när sådant här händer. För mig och för hela organisationen finns bara ett förhållningssätt: Total uppslutning. Både på det personliga planet som kollegor och som arbetsgivare måste vi ställa upp med allt stöd som kan behövas. Låt mig vara kristallklar i denna fråga. Alla anställda ska känna att myndigheten sluter upp när någon ger sig på oss.

Vi måste bli bättre på att utreda våldtäkterna

I veckan har det varit mycket diskussioner om vår förmåga och våra prioriteringar kring våldtäkter. Det är uppenbart att vi måste förstärka insatserna mot denna allvarliga brottslighet. En våldtäkt är inte bara ett grovt brott utan en av de grövsta kränkningarna man kan utsättas för. Vi måste göra allt vi kan för de brottsutsatta. Därför måste rättsväsendets reaktion vara snabbare och tydligare.

I det offentliga samtalet framstod det på sina håll som att alla anmälningar läggs på hög utan åtgärd. Så är det inte. Vi har löst fler våldtäkter i år jämfört med samma period i fjol. Samtidigt har antalet anmälningar ökat ännu mer, vilket har gjort att utredningsbalanserna har ökat. Vår analys pekar mot en positiv utveckling för utredningsbalanserna framöver. Men det gäller inte våldtäkterna. Och det är självklart något vi måste åtgärda omedelbart.

Fler måste utreda

En viktig orsak till denna utveckling är att trycket på vår verksamhet är större än kanske någonsin. Vi har bland annat sett en kraftig ökning av svårutredda mord. Vi lade redan för ett år sedan fram ett åtgärdspaket för att stärka utredningsverksamheten och det har gett vissa resultat. Men arbetet måste intensifieras. Vi får nu också extra hjälp av de nya resurser till polisen som regeringen har aviserat. Vi behöver också följa upp att kärnverksamheten har de resurser som krävs. Oavsett allt detta måste vi vara snabbare att möta brottstrenderna. Jag och ledningsgruppen ska nu fortsätta att noggrant följa upp att utvecklingen går åt rätt håll. Jag ska också ta en diskussion med riksåklagaren om hur vi tillsammans med åklagarna kan utveckla effektiviteten vid utredningar av sexualbrott. Till sist vill jag vara tydlig med att alla ni som sliter hårt med att utreda dessa grova brott gör ett fantastiskt arbete. Men ni behöver få fler kollegor för att kunna lösa ert uppdrag. Det ska vi ändra på!

Hur ska tillskottet användas?

Det finns också fler behov än sexualbrotten och det dödliga våldet. Det visade sig när jag i måndags träffade medarbetarforum, den grupp som tidigare kallades reformsstödsgruppen. Vi diskuterade hur vi på bästa sätt ska använda det kommande resurstillskottet. Det blev ett bra samtal som tydliggjorde att vi måste ha flera perspektiv i åtanke. Här finns ett långsiktigt perspektiv med balansen mellan vår kärnverksamhet (brottsförebyggande, ingripande och utredande verksamhet) och nationella stödavdelningar. Vi har också ett kortare perspektiv med satsningar på operativt mer angelägna områden, här finns naturligvis gängmorden och våldtäkterna med som en viktig del. Frågan är hur olika delar av verksamheten ska använda resurstillskottet, givet de övergripande prioriteringar som redan har slagits fast? Ledningsgruppen ska diskutera den frågan den 27 september. Medarbetarforums medskick blir ett viktigt bidrag i den diskussionen.

Prioriteringar måste göras

Svårigheten att göra prioriteringar blev också tydlig i veckan när jag besökte Kiruna. Jag träffade först kollegor som arbetade med att utreda trafikbrotten från våra automatiserade trafikkameror, men också de som arbetar med uppbörd av böter och utdrag ur belastningsregistret. Jag fick också höra hur vi hanterade den svåra flygolyckan i Kebnekaise år 2012.

Kiruna erbjöd också några timmar i radiobil med Magnus och Frida. Denna gång innehöll inte kvällsturen några riktigt utmanande uppdrag. Däremot blev det ett bra samtal om svårigheterna med polisverksamhet och avstånd i glesbygd.

Just balansen mellan landsbygd och storstad blir en viktig fråga när vi ska diskutera hur vi ska satsa de nya medel som regeringen har aviserat. En annan fråga handlar om balansen mellan ytterligare personalförstärkningar, utöver de vi redan beslutat om, och våra anställningsvillkor och vår arbetsmiljö. Vi ska vara varsamma när saker ställs mot varandra, men prioriteringar måste göras. Samtidigt har vi ett stort samhällsuppdrag och det finns många olika förväntningar på polisen. Vi behöver därför fortsätta den interna dialogen om hur polisens prioriteringar ska se ut."

Blåljus kan i stort bara hålla med. Prioriteringar är nödvändiga, både av personal, brottsutredningar och andra satsningar, men de blir lite enklare med rimligare resurser. Det behövs poliser i hela Sverige, och poliserna ska ha råd att leva på sin lön i hela landet.

Tommy Hansson