Publicerat 2011-11-17 19:00

Rikspolisstyrelsen anklagas för diskriminering

Två män från Malmö och en man från Smålandsstenar stämmer med Centrum för rättvisa (CFR) som ombud Rikspolisstyrelsen (RPS) för olaga diskriminering i samband med antagningen till Polishögskolan (PHS).

- Om det har förekommit lagbrott vid antagningen till Polishögskolan är det självklart mycket allvarligt. Genom denna domstolsprövning kan frågetecknen förhoppningsvis rätas ut. Detta är extra angeläget eftersom Diskrimineringsombudsmannen har valt att agera extremt passivt i ärendet, säger Clarence Crafoord, ombud och chef för CFR.

Tog Diskrimineringsombudsmannen anmälan på allvar?

Genom att stämma PHS vill CFR få fram information som PHS hittills vägrat lämna ut och som Diskrimineringsombudsmannen, (DO) inte heller begärt ut.

CFR har under en längre tid uppmärksammat diskrimineringen på PHS. Och i somras erbjöd vi omkring 1500 män som sökt utbildningen men inte kommit in att anmäla förfarandet till DO via ett formulär på vår hemsida. Rekordmånga, över 130 män valde att vända sig till DO.

För några veckor sedan kom beskedet att DO nöjer sig med att inleda en dialog med RPS som ansvarar för de tre polisutbildningarna i Solna, Umeå och Växjö. DO menar att PHS inte omfattas av lagens krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter inom högskolan oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. DO kan därför inte inleda en formell granskning av Polishögskolans antagningsrutiner.

Många av dem som anmälde förfarandet har i kontakter med CFR uppgett att de känt sig svikna av DO och sett beskedet om dialog som en nedläggning av deras ärenden.

Hälften av kvinnorna kom in

För att på allvar komma till rätta med diskrimineringen ställer nu CFR upp som ombud för tre av de kandidater som sökte till PHS vårterminen 2010 då andelen kvinnor och män för tredje gången i rad var 50 procent vardera trots att bara 35 procent av de sökande var kvinnor. Vid en rättslig framgång för dessa tre, kan även de övriga 130 komma i fråga för kompensation - och vem vet hur många som i så fall upplevt sig diskriminerade?

Bättre resultat men mindre chans att komma in?

Clarence Crafoord berättar för SR Ekot att CMR har fått ut uppgifter från Rikspolisstyrelsen som tydligt visar att man har tillämpat både en könskvot och en etnisk kvot. Vi har också fått fram statistik som visar att män gör bättre ifrån sig både vad gäller språkproven och de fysiska proven, men att man i slutändan har en betydligt mindre chans att komma in på utbildningen. Så det finns gott stöd för misstanken om att det har förekommit olaglig diskriminering vid antagningen till Polishögskolan och det är väldigt allvarligt.
 
Transparant urval?

Genom domstolsprocessen öppnas möjligheterna att få ut information om de sökande vilket Rikspolisstyrelsen hittills vägrat att lämna ut. Urvalsprocessen kännetecknas av bristande genomskinlighet eftersom inget underlag lämnas ut som gör det möjligt att jämföra de personer som kom in på utbildningen med dem som nekades plats.

Rikspolisstyrelsen anser inte att några fel har begåtts vid antagningen.

Elisabeth Bjar, HR-direktör vid RPS säger till Ekot:

-Vi är angelägna om att vi ska ha en så tydlig process som möjligt. Det här är möjligtvis ett uttryck för att det finns en besvikelse över att inte komma in på en utbildning. Vi tar in 350 och det är kanske över 6000 som söker, så det kanske finns en besvikelse hos många.

Sakine Madon skriver på Newsmill och hyllar initiativet att stämma Rikspolisstyrelsen.

Maria Ludvigsson kommenterar initiativet i ett SvD ledarstick.

Centrum för rättvisa har tidigare framgångsrikt företrätt kvinnor som
blivit diskriminerade av en mängd olika utbildningar, då de inte kom in
på linjer som juridikutbildning, hälsoutbildare, veterinärutbildning eller sjuksköterskeutbildning trots bättre meriter än män som kom in. Fallet från juristutbildningen på Uppsala universitet drevs ända till Högsta domstolen innan kvinnorna fick rätt. Nyligen företrädde organisationen även en (manlig) brandman som nekades arbete trots utbildning, medan outbildade personer fick arbetet tack vare sin etniska härkomst eller sitt kön. Men där blev det
en lösning i onsdags då Södertörns Brandförsvarsförbund gick med på att
betala ut 100 000 till brandmannen i en förlikning.

Tommy Hansson