Publicerat 2017-01-11 09:40

Rikspolischefen om otrygghet och förtroende

Efter Brås sammanställning av Nationella Trygghets Undersökningen, (NTU) som presenterades som en nyhet under Folk och Försvar i Sälen, har kommentarerna haglat, liksom missförstånden. Ett exempel på missförstånd kan vi läsa i en ledare i Sundsvalls Tidning.

Sofia Mirjamsdotter, ledarskribent på tidningen, skriver bland annat:
"Visserligen är det fler kvinnor än tidigare som uppger att de utsatts för sexuella övergrepp av något slag (allt från ofredande till våldtäkt), men vad betyder det egentligen?

Det betyder inte nödvändigtvis att fler övergrepp begås. Det kan lika gärna ha att göra med hur samtalsklimatet har förändrats, och om en delvis ny syn på innebörden i begreppet sexuellt ofredande. Det är svårt att få klara besked om vad som gäller här. Dels för att vi vet att mörkertalet när det gäller sexuella övergrepp är stort. Anmälningsbenägenheten är liten i förhållande till många andra brott, även om den ökat något på senare år. Dessutom har de senaste årens debatt präglats av fokus på att ta sexuella övergrepp på större allvar, att faktiskt anmäla när de sker och på samtycke. Det skulle alltså kunna vara så att medvetenheten om vad som faktiskt är ett ofredande eller övergrepp har ökat.

Emellertid ger inte undersökningen svar på vilka orsaker som ligger bakom ökningen."

Att undersökningen inte besvarar varför sexualbrotten ökar kraftigt, särskilt för kvinnor i åldern 16-24 år där den är så stor som 9% per år, ökar är korrekt. Men Mirjamsdotter talar anmälningsbenägenhet. Det som gör NTUs siffor särskilt intressanta är att de bygger på intervjuer, dvs inte på polisens anmälningsstatistik som med fog kan ifrågasättas. Men när kvinnors upplevelse att bli utsatta för sexuella övergrepp fördubblas på tre år, bör det tas på allvar och inte förminskas genom att tala om anmäningsbenägenhet. Risken är ju att anmälningsbenägenheten minskar i takt med att förtroendet för att polisen har resurser att ingripa mot gärningsmännen minskar. Men som sagt, det är inte det som NTU mätt.

Brå har i samma NTU-undersökning undersökt förtroendet för polisen.

Polismyndigheten kommenterar Brås presenterade fakta med orden:
"Förtroendet för polisen är fortsatt stabilt,

men otryggheten hos allmänheten ökar. Det visar den Nationella trygghetsundersökningen.

Enligt rikspolischef Dan Eliasson finns det flera faktorer som kan ha bidragit till att andelen som känner sig otrygga i sitt bostadsområde på kvällen har ökat från 15 till 19 procent.

− Vi har haft en orolig omvärld under det senaste året med flyktingströmmar, flera terrordåd i Europa och en allt våldsammare gängbrottslighet. Samtidigt genomgår polisen en stor omorganisation som har skapat stor turbulens och vikande verksamhetsresultat. Det vore konstigt om det inte gjorde avtryck.

Förtroendet fortsatt högt

Förtroendet för polisens sätt att arbeta är dock fortsatt högt. Andelen med stort förtroende har minskat från 65 till 61 procent, men enligt Brå är nedgången från förra året inte statistiskt säkerställd. Under de senaste 10 åren har andelen med högt förtroende för polisen pendlat mellan 59 och 65 procent.

− Det är möjligt att förtroendet kan minska något i kommande NTU-mätning, som snart påbörjas. Det är förväntat att förtroendet minskar något. Så blev det till exempel i Danmark när de gjorde en liknande omorganisation av polisen.

Större delen av omorganisationen genomförd

Enligt rikspolischefen har större delen av omorganisationen nu genomförts. Det gör att polisen nu får mer tid att rikta all kraft mot kärnverksamheten.

− Vi har byggt en starkare organisation och vi blir fler anställda kommande år. Det gör att vi kommer att bli fler poliser närmare medborgarna med större möjligheter att klara upp fler brott. Det skapar förutsättningar för ökad trygghet och ökat förtroende. Men det är självklart inte bara polisen som påverkar detta, säger Dan Eliasson."

Problemet med Polismyndighetens text är att den talar som om siffrorna skulle vara aktuella. Det borde snarare stått "Förtroendet för polisen var fortsatt stabilt i början av 2016." För när det gäller förtroendet för polisen liksom övriga frågor om trygghet och utsatthet för brott, gjordes intervjuerna i NTU mellan januari till början av maj 2016. Det framgår av sidan 14 i rapporten, för den som orkar läsa fakta.

Därför är det välgörande att Polismyndigheten varnar för ett sjunkande förtroende i kommande NTU-rapporter med orden:

"Det är möjligt att förtroendet kan minska något i kommande NTU-mätning, som snart påbörjas"... Blåljus har ju uppmärksammat att två olika undersökningar (från SIFO och INIZIO) som jämfört vårens (eller 2015 års) förtroendesiffror för polisen med höstens/vinterns 2016 tyder på ett närmast extremt förtroenderas!

INIZIOS siffror tyder på att förtroendet för polisen nästan halverats det senaste året, medan de som saknar förtroende blivit dubbelt så många. Sverige brukar anses vara ett samhälle präglat av tillit. Men dessa siffror tyder på att det inte är en självklarhet, tillit måste förtjänas och brister förtroendet kan det vara väldigt svårt att bygga upp det igen!

Eller med andra ord: Förtroendet för polisen har varit stabilt...

Sydsvenskan har förstått NTUs rapport och hur alarmerande läget är, vilket denna ledare beskriver. Slutklämmen är lätt att hålla med om:

"Men människor förväntar sig en polis som kommer när det behövs. Som skyddar, hjälper och ställer tillrätta. Som förebygger brott och lagför dem som begår brott. Alla brott. Som ser till att medborgarna kan röra sig fritt på gator och torg, utan rädsla. I hela Sverige. Även efter mörkrets inbrott.

Det är inte för mycket begärt. Att värna människors liv och säkerhet är statens kanske främsta uppgift.

Om inte så sker lär polisen få se sina förtroendesiffror sjunka ytterligare. Att allmänhetens tålamod börjar tryta är tydligt. Det är en oroande utveckling som inte lär brytas för att en polischefs huvud rullar."

Tommy Hansson

Gilla sidan: