Publicerat 2017-03-31 13:50

Rikspolischefen om anmälningar mot poliser mm

Än en gång har Rikspolischefen hunnit med ett veckobrev där han kommenterar aktuella polisfrågor. Det handlar denna gång om grova brott, om anmälningar mot poliser och om pinnjaktens definitiva död eller återuppståndelse. Allt utifrån egna iakttagelser.

Blåljus fäster sig särskilt vid orden om anmälningar mot poliser. Som bekant är det ett positivt inslag i det i övrigt ganska mediokra löneavtalet, som svensk polis begåvats med, att poliser som anklagas för brott, inte skall bli ekonomiskt lidande om de blir omplacerade under utredningstiden. Ungerfär som att gravida poliser inte skall få sämre anställningsförmåner under graviditeten. Så här skriver Rikspolischefen om rapporten från Särskilda Utredningar:

"Avdelningen för särskilda utredningar, SU, har i veckan publicerat sin årsrapport för 2016. Den visar två viktiga saker. Det första är att anmälningar från ingripandesituationer minskade under förra året. Våra kollegor i ingripandeverksamheten drabbas ofta av motanmälningar och okynnesanmälningar från enskilda som vill hämnas ett polisingripande eller som inte förstått polisens befogenheter. Har någon gjort fel ska det givetvis få konsekvenser, men ofta har vi gjort allt rätt men blir ändå anmälda. Med våra befogenheter att använda våld är det något vi får leva med. Den andra iakttagelsen från SU:s rapport – att anmälningarna om dataintrång ökar – är bekymmersam. Trots varningar i it-systemen och återkommande påminnelser finns det anställda som söker information i polisens register trots att den inte behövs i tjänsten. Det här är naturligtvis helt oacceptabelt. För att upprätthålla allmänhetens förtroende måste vi hantera känslig information på ett professionellt sätt."

Det är ett gemensamt intresse för Polisförbundet och Polismyndigheten att poliser inte blir misstänkta för brott. Det är ägnat att öka allmänhetens förtroende för sina poliser, och dessutom innebär det en kännbar kostnad för Polisförbundet att bekosta medlemmarnas försvar när de blir misstänkta för brott eller underlåtenhet i tjänsten. Även om vi är medvetna om hur lätt det går slentrian i att använda polisens register, när vi använder dem dagligen i tjänsten, gäller det att minnas att de inte får användas för privatare ändamål eller av nyfikenhet.

Rikspolischefen nämner även i sitt veckobrev debatten om vad som styr polisens prioriteringar, och lämnar en liknade analys som vår regionchef Ulf Johansson tidigare gett uttryck för. I slutet av veckobrevet berättar RPC att ett särskilt organ inom Polismyndigheten ska granska verksamheten för att ge underlag för förbättringar. Under 2017 inriktas tillsynen mot utredningsverksamheten och då särskilt fyra områden: ärendebalanser, ärendesamordning, ärendehanteringen i PKC och tillämpningen av reglerna om nedläggning av förundersökning och förundersökningsbegränsning. Blåljus hoppas att tillsynen då även tar personalbristen i beaktande.

När det gäller receptet för att få poliserna att klara av att angripa den grova brottsligheten är det så klart samarbete inom och utom polisen som är nyckeln och som Rikspolischefen skriver:

"Mer resurser till utsatta områden, mer insatser från våra aktionsgrupper i områdena och bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för våra kollegor som arbetar i områdena var några av frågor som vi nu ska arbeta vidare med."

Lovvärda insatser, som dock borde komma alla delar av polisverksamheten till del.

Tommy Hansson