Publicerat 2010-01-14 20:00SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:

Resningsförfarandet

i brottmål oljas lite

Förundersökningsutredningen har nyligen överlämnat delbetänkandet Resningsförfarandet i brottmål - återupptagande av förundersökning och rätt till biträde (SOU 2009:98) till justitieminister Beatrice Ask.I delbetänkandet behandlas två frågor kring resning i brottmål. Den ena gäller under vilka förutsättningar en tidigare förundersökning ska tas upp på nytt med anledning av att en fråga om resning har kommit upp. Den andra frågan gäller om parterna i det tidigare brottmålet ska ha rätt till rättsligt biträde i resningsärendet.

Osäkert om det allmännas utredningsresurser

När en fråga om resning aktualiseras kan det finnas behov av utredningsåtgärder, till exempel att hålla nya förhör med målsäganden eller att genomföra tekniska undersökningar. För att en åklagare ska få vidta sådana åtgärder måste den tidigare förundersökningen först tas upp på nytt. I dag saknas bestämmelser om vad som krävs för att återuppta en förundersökning i resningssyfte.

Det är därför svårt för den enskilde resningssökanden att veta när han eller hon kan få del av det allmännas utredningsresurser. Utredningen föreslår att förutsättningarna för att i ett resningsärende ta upp en förundersökning på nytt ska regleras i lag. Utredningen anser vidare att kraven nu är för höga enligt praxis för att ta upp en förundersökning på nytt i samband med resning. I den föreslagna bestämmelsen sätts därför kraven lägre än enligt nuvarande praxis. Härigenom skapas ett större utrymme för att återuppta en förundersökning i resningssyfte.

Rätt till offentlig försvarare

Den dömde och övriga parter i det tidigare brottmålet har i dag inte någon författningsreglerad rätt till biträde i samband med ett resningsförfarande i brottmål. Utredningen föreslår nu att det införs en rätt för den tidigare tilltalade att få en offentlig försvarare utsedd när en fråga om resning aktualiseras. Förslaget innebär att en offentlig försvarare ska kunna förordnas om förundersökningen har tagits upp på nytt eller domstolen bedömer att det finns skäl för ett sådant återupptagande och det finns behov av rättslig hjälp. Likaså ska ett brottsoffer kunna få ett målsägandebiträde utsett åt sig i ett resningsärende.

Vill du ha en länk till webbutsändning från pressträffen och/eller till SOU:n?  Klicka då HÄR!

Kvinnorna framåt inom rättsväsendet

Första  som leder Högsta Domstolen

Kvinnorna flyttar fram positionerna inom rättsväsendet. Marianne Lundius blir ny ordförande i Högsta domstolen och erövrar därmed ett av de mest prestigefyllda jobben inom den svenska juridiken. Hon är den första kvinnan på det uppdraget.

Marianne Lundius anställdes efter tingstjänstgöring 1978 på Lagerlöf & Leman Advokatbyrå där hon arbetade som biträdande jurist och advokat fram till 1998 då hon utnämndes till justitieråd.

Marianne Lundius har flera offentliga uppdrag. Hon är vice ordförande i Fideikommissnämnden, ersättare för ordföranden i Oljekrisnämnden och ersättare i Prövningsnämnden för stöd till kreditinstitut. Hon har även ett flertal andra uppdrag, bland annat som vice ordförande i Stockholmsbörsens disciplinnämnd och vice ordförande i Aktiemarknadsnämnden.

Integritet och effektivitet

i polisens brottsbekämpande verksamhet

Propositionen innehåller förslag till en ny lag om behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet. Lagen ska ersätta den nuvarande polisdatalagen (1998:622). Lagen ska gälla i stället för personuppgiftslagen (1998:204) och innehålla hänvisningar till de bestämmelser i personuppgiftslagen som ska vara tillämpliga i polisens brottsbekämpande verksamhet.

Syftet med den nya lagen är att ge polisen möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt i sin brottsbekämpande verksamhet och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid sådan behandling. En utgångspunkt är att skapa en teknikneutral och flexibel reglering som ger ramarna för polisens personuppgiftsbehandling utan att i detalj reglera formerna för behandlingen.

Kommer till rätta med olika problem

Genom den nya lagen kommer man till rätta med olika problem som den nuvarande regleringen har visat sig ge upphov till, bl.a. när det gäller möjligheterna att behandla personuppgifter för att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet. Den nya lagen skapar också förutsättningar för ett bättre samarbete mellan de brottsbekämpande myndigheterna genom utökade möjligheter till informationsutbyte.

Lagen reglerar, med några få undantag, all behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet vid Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna och Ekobrottsmyndigheten. Personuppgiftsbehandling i sådan verksamhet som inte är brottsbekämpande, exempelvis hanteringen av förvaltningsärenden, omfattas inte av lagförslaget utan regleras liksom nu av personuppgiftslagen.

Särskild lag för spaningsregister

Polisen ska få behandla personuppgifter om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller beivra brott eller fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden. Särskilda bestämmelser föreslås för sådan behandling som sker hos Säkerhetspolisen. För behandling av personuppgifter som fler än ett fåtal personer har åtkomst till (gemensamt tillgängliga uppgifter) föreslås olika begränsande bestämmelser för att värna den personliga integriteten. Ett fåtal register föreslås regleras särskilt i den nya lagen, bl.a. register över DNA-profiler och penningtvättsregister. Vidare föreslås en särskild lag som reglerar polisens allmänna spaningsregister.

Den externa tillsynen över polisens behandling av personuppgifter förstärks. Både Datainspektionen och Säkerhets- och integritetsskydds-nämnden ska utöva sådan tillsyn.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2012.

Vill du ha länkar till diverse dokument om integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet då klickar du HÄR!