Publicerat 2004-08-27 00:05Den 2 april 2003 – nästan ett år efter en händelse i Rinkeby – dömdes polismannen Göran Ström av Stockholms tingsrätt till dagsböter för ringa misshandel. Vi inom polisen blev upprörda och förbannade. Vi trodde nämligen att Göran dömts för att han använt våld för att förhindra att den han misstänkte var en rattfylla på motorcykel fortsatte sin färd ut i trafiken. Vi tyckte ju att Göran gjort allt rätt. Han hade, som man ska, använt sin beväpning – batongen – och slagit några slag på den misstänktes arm. Denne fick några blåmärken. Inget orimligt våld med tanke på vad som stod på spel – risken för oskyldiga trafikanter att möta en rattfylla på vägarna.

När man nu, drygt ett år efter domen, börjar rota i ärendet inför dess behandling i Högsta domstolen, HD, visar det sig att vi alla trodde fel. Göran har inte dömts för detta. Ingen – varken inom medierna eller i våra egna led – som upprörts över domen har hittills tagit sig tid att läsa den. Låt oss titta på det avgörande avsnittet i tingsrättens dom (Blåljus har tagit bort delar av den andre partens efternamn):

”Göran Ström har varit något svävande ifråga om vilket tjänsteingripande det i förhållande till Senol Ö varit fråga om. Närmast till hands ligger hans uppgift att avsikten med ingripandet skulle ha varit att kontrollera motorcykeln samt hindra Ö från att köra iväg utan hjälm på huvudet. Ström tycks sålunda ha ingripit med stöd av 10 § första stycket femte punkten polislagen vari anges att sådant våld som angetts ovan får användas när polisman med laga stöd skall stoppa ett fordon.

Enligt tingsrättens mening har emellertid omständigheterna i det här fallet inte varit sådana att det varit försvarligt att använda ens det våld som sålunda förekommit, även om samtliga polismän kom att uppleva situationen redan från början som spänd och hotfull. Inte heller har omständigheterna vid det här tillfället varit sådana att Göran Ström svårligen kunnat besinna sig i förhållande till Ö, varför inte heller den ansvarsfrihetsgrund som finns enligt 24 kap. 6 § brottsbalken kan vara aktuell. Göran Ström skall således dömas för misshandel i förhållande till Senol Ö.”

Inte en stavelse om rattfylleri! Av någon orsak har tingsrätten inte tagit med det i sin bedömning. All upprördhet runt domen  har helt enkelt skjutit på fel mål. Men det betyder inte att det saknas grund för upprördhet. Det är bara en annan grund. Du som vill läsa domen hittar den under ”Notiser” här till vänster med rubriken ”Domen mot Göran”.

Kort om domen: Gissningsvis har tingsrätten grubblat över proportionalitetsprincipen. Står det i rimlig proportion till brottet att köra utan hjälm att slå med batong för att hindra det? Ö var ju identifierad (Göran visste vem han var) och kunde lagföras i efterhand. Tingsrätten har svarat nej på frågan. Flera skulle troligen hålla med om det.

Men nu var det i Görans ögon inte alls det saken gällde. Han såg framför sig en motorcyklist som han misstänkte var drogpåverkad. Och just det har Göran också skrivit i sin anmälan som upprättades direkt efter händelsen. Det var grunden till ingripandet. Och det kan vem som helst förvissa sig om genom att läsa anmälan som ingår som en del av förundersökningen. Anmälan hittar du under ”Notiser” här till vänster med rubriken ”Görans anmälan”. Det här med rattfylleri är inte en efterhandskonstruktion av Göran. Det är dokumenterat i anmälan och i en PM i direkt anslutning till händelsen.

Hade tingsrätten uppfattat eller brytt sig om att misstanken gällde rattfylleri hade den troligen inte ansett att ett eller ett par slag på armen med batongen var något oproportionerligt våld. Göran hade frikänts.

Men tingsrätten får vid dom bara ta ställning till det som framkommit vid huvudförhandlingen (muntlighetsprincipen). Den bör inte bläddra i  några papper. Vad kom då fram under rättegången? Det vet vi inte med säkerhet. Gun Lombach som handlägger  ärendet vid HD säger till Blåljus att banden från tingsrätten inte finns längre. Någon har troligen slarvat bort dem.

Två personer bör, förutom Göran själv, ha berättat för tingsrätten om Görans misstankar om rattfylleri:

PERSON ETT. Chefsåklagare Christer Ekelund vid polismålsenheten i Stockholm, åklagare i ärendet. Andemeningen i rättegångsbalken är att åklagaren ska dra fram både det som talar den tilltalades nackdel och det som talar till hans fördel. Att helt utelämna eller snabbt vifta bort att Göran i sin anmälan angett misstanke om rattfylleri är knappast etiskt av en åklagare.

Christer Ekelund säger till Blåljus att han inte närmare vill kommentera ärendet. Han säger att han står för vad han sagt och gjort och i övrigt hänvisar han till domen.

Frågor man skulle vilja ha svar på är om Christer Ekelund har nämnt rattfyllerimisstanken vid huvudförhandlingen? Man skulle också vilja höra om han hade ett intresse av att undanhålla den informationen för att få Göran fälld? Och får i så fall en åklagare göra så?

Eftersom Ekelund inte vill kommentera händelsen tvingas vi att fundera lite själva. Om en misstänkt lämnar en i och för sig rimlig förklaring till ett beteende vet varje åklagare att han måste godta den eller också visa inför tingsrätten att den förklaringen inte håller. Och ska man visa att en erfaren polis uppgifter om misstanke om rattfylleri är ogrundade så måste man ha mycket bra på fötter. Har man inte det kanske man väljer att helt ignorera eller vifta bort förklaringen. Det kan vanligt folk kanske göra. Men inte en åklagare.

PERSON TVÅ. Advokat Bengt H Nilsson, Stockholm,  som var Görans försvarare. Även han ska som advokat medverka till sakens allsidiga belysning men huvuduppgiften är förstås att dra fram så mycket som möjligt som talar till klientens fördel.

  Bengt H Nilsson säger till Blåljus att han är övertygad om att uppgiften om att Göran Ström misstänkte rattfylleri fanns med i processmaterialet eftersom det var en mycket viktig sak att framhålla som skäl till ingripandet. Han säger också att rätten bara kan bortse från de uppgifter den tilltalade lämnar vid huvudförhandlingen om de framstår som uppenbart orimliga. I det här fallet var Görans uppgifter om misstankarna om rattfylleri högst rimliga – de var i själva verket en vettig och näraliggande förklaring till ingripandet.

Tingsrätten har alltså fått en förklaring från den tilltalade. Den var rimlig. Hade åklagaren försökt visa att förklaringen var falsk eller orimlig borde rätten i domen ha fört ett resonemang om detta. Rätten skulle sedan kommit fram till om Görans förklaring skulle godtas eller om man skulle följa åklagarens linje och anse den orimlig. I stället har rätten valt att helt strunta i Görans uppgifter. Det framgår kristallklart av domen vilket var och en kan förvissa sig om! Därmed har man frångått en grundläggande rättsprincip. Den tilltalade ska inte bevisa sin oskuld – åklagaren ska styrka dennes skuld.

Rättegångsfel? Troligen. Men det lär inte

kunna styrkas att vare sig åklagaren eller rätten handlat fel eftersom banden så praktiskt är försvunna. Hoppet står till att HD beslutar prövningstillstånd i hovrätten för Göran Ström och att man där behandlar ärendet mera seriöst.

Hovrätten har tidigare avslagit en begäran om prövning eftersom Göran bara dömts till böter. Sådana ärenden behöver inte hovrätten pröva. Riksåklagaren ska yttra sig till HD senast den 1 september. Det yttrandet återkommer Blåljus utförligt till.

- Det har varit en otroligt tung tid, säger Göran till Blåljus. Jag vet ju att jag gjorde rätt enligt boken och att bli dömd i det läget skakar ju om en ordentligt. Jag blev enormt lättad när beskedet från HD kom. Det innebar i alla fall en öppning.

- Ansvarsnämnden uttalade ju före tingsrättsdomen att man skulle avskeda dig om du dömdes för misshandel. Ser du inte en risk i ditt överklagande? Nämligen att hovrätten dömer dig för misshandel i stället för ringa misshandel?

- Jag har inte tänkt i de banorna, jag tycker inte att jag tar någon risk. Jag har förhindrat en misstänkt rattfyllas färd och jag har inte använt något övervåld och det har åklagaren inte heller påstått. Han har talat om ett slag med batongen och hur många poliser har inte slagit ett slag med batongen för att stoppa en rattfylla som försöker sticka?

Göran Ström har redan tidigare själv valt att framträda med sitt namn. Blåljus tänker följa Görans ärende hela vägen och fortlöpande rapportera här hur det fortskrider.

---------------------------------------------------

LÄS VÅR FÖRHANDLINGSANSVARIGE STEFAN EKLUNDS ARTIKEL OM DE PÅGÅENDE LÖNEFÖRHANDLINGARNA UNDER ”NOTISER”!

---------------------------------------------------

Läst nyligen:

”Om arbete vore något bra skulle de rika behålla allt arbete för sig själva och inte låta dig utföra det”.

Sagt av en textilarbeterska i romanen ”Split images” av amerikanen Elmore Leonard.

---------------------------------------------------

KÄNNER NÅGON IGEN SIG?

Den amerikanske psykologen Paul Babiak testade ett hundratal chefer på USA-företag och hittade åtta psykopater.

Problemet är att människor med psykopatologiska drag ofta har egenskaper som är eftersökta när företag eller andra organisationer letar efter chefsämnen: charm, karisma, verbal förmåga, oräddhet, förmåga att fatta svåra beslut, och så vidare.

Vi tenderar att se på dessa egenskaper som positiva. Och vi tror ofta att människor med talets gåva har visioner, säger Babiak.

-Men psykopater är bara ute efter makt. Och de kan klättra högt när de använder sina talanger och sin högt utvecklade manipulativa förmåga. Av de åtta personer jag identifierade har alla utom en klättrat uppåt i sina respektive organisationer.

Han betonar att personer av det här slaget alltid gör mer skada än nytta i det långa loppet. De tänker aldrig på företagets och de anställdas bästa, bara på sig själva.

-De söker efter spänning, och de älskar att leka med människor. De saknar empati och tycker om att trampa på folk. Om de kunde avslöjas på ett tidigt stadium vore mycket vunnet, säger Babiak.

---------------------------------------------------

Vad finns i medierna av särskilt intresse för poliser utöver den vardagliga brottsrapporteringen? Du behöver inte surfa runt bland en lång rad sajter för att ta reda på det. Blåljus.nu gör jobbet åt dig på avdelningen ”Aktuella artiklar av intresse” under rubriken ”Länkar” på den grå linjen ovan. Använd Blåljus.nu för att kolla vad som är på gång!

---------------------------------------------------

HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 26 aug 2004 kl 2315.

Den 23 augusti 1973 steg Jan Erik Olsson in på Sveriges Kreditbanks huvudkontor vid Norrmalmstorg. Efter skottlossning tog han fyra banktjänstemän som gisslan i ett bankvalv. Han begärde bl a tre miljoner kr och att den för bl a grovt rån dömde och internerade Clark Olofsson skulle föras till valvet. Efter regeringsbeslut fördes Olofsson till banken och förenades genom polismästarens försorg med Olsson och gisslan. Den 28 augusti gav Olsson upp efter att gas sprutats in i bankvalvet. Tingsrätten dömde Olsson för bl.a. människorov, försök till grov utpressning, grovt rån och grov misshandel. Olofsson dömdes för medhjälp till de två förstnämnda brotten. Senare frikändes dock Olofsson av hovrätten. Den ende som fysiskt skadades vid händelsen var polismannen Olle Abrahamsson som genom ett borrhål sköts i handen av Olsson. Norrmalmstorgsdramat är ett av de brott i Sverige som blivit internationellt kända. Relationen mellan gärningsmännen och deras gisslan har gett upphov till uttrycket Norrmalmstorgssyndromet (internationellt känt som The Stockholm Syndrome). Det innebär att personer i en gisslansituation upplever risken att bli skadade av polisens motåtgärder som ett större hot mot sin egen säkerhet än de kriminella handlingar som de utsätts för av gärningsmännen. I många länder har erfarenheterna från Norrmalmstorg legat till grund för utformningen av polisiär taktik i gisslansituationer.

Vid folkomröstningen i rusdrycksförbudsfrågan vinner förbudsmotståndarna den 27 augusti 1922 med knapp majoritet. Förbud blir det nu inte men väl ransonering i form av den till sist rentav folkkära motboken. Ett tidigt uttryck för alkoholpolitik, samhällets reglering av tillverkning, handel och försäljning av alkoholdrycker. Alkoholpolitikens syfte är att förebygga de skador som alkoholkonsumtionen orsakar. När den genomsnittliga alkoholförbrukningen stiger tenderar alkoholskadorna att öka i snabbare takt. Under 1980-talet ställde sig Sverige bakom ett av Världshälsoorganisationen (WHO) antaget mål för alkoholpolitiken att minska alkoholkonsumtionen med minst 25 % under perioden 1980-2000. Som en konsekvens av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen (EU) har betydande omläggningar av den svenska alkoholpolitiken som bekant genomförts. Den 27 augusti 1939 flög ett jetplan för första gången någonsin. Det hette Heinkel 178. Ernst Heinkel var en tysk flygplanstillverkare. Jetplanet konstruerade han ihop med motoringenjören Hans Pabst von Ohain. Heinkelföretaget försvann av naturliga skäl 1945 men reaktiverades 1953. Är numera en del av EADS, European Aeronautic Defence and Space Company.