Publicerat 2016-10-20 09:40

Polistidningen om Polisutbildningen

Polisernas egen tidning, Polistidningen som startades redan 1903 har nu i dagarna tre granskat olika aspekter av polisrekrytering, polisutbildning och hur vi kan få fram tillräckligt många, tillräckligt bra poliser. Nästa nummer kommer att landa i Polisförbundets medlemmars brevlådor runt den 27 oktober. Det ser vi så klart fram emot, men till dess finns tre mycket intressanta artiklar att läsa på nätet.

Den första handlar om hur 6584 sökanden inte räckte till att fylla de 550 platserna på Polishögskolornas hösttermin. Som vanligt har Polistidningen spaltat upp vilka moment som satte krokben för de förhoppningsfulla. Ett mementum för de som nu jublar över att 8000 har sökt de 800 platserna till vårterminen, den matematiskt kunnige kan ju fundera över andelen lämpliga... (även till hösten 2017 skall det rekryteras 800 nya elever, i den bästa av världar har polisyrket blivit mer attraktivt till dess)

Den andra artikeln beskriver hur Polisförbundets twittrande studieombudsman, Peppe Larsson, hjälpt Polismyndigheten att få till byten mellan polishögskoleelever som sannolikt i annat fall aldrig blivit poliser. Blåljus är djupt tacksam för dessa blivande kollegor, och vill gärna rikta ett tack till Peppe. Vi uppskattar även att HR enligt artikeln har luckrat upp rigida regler.

Den tredje artikeln handlar om remissvaren om förslaget att göra om Polisutbildningen till en högskoleutbildning. (likt exempelvis sjuksköterskeutbildningen eller officershögskolan)  Ett av problemen med den nya ordningen är att enligt förslaget skall den verksamhetsförlagda utbildningsdelen, som motsvarar aspiranttjänstgöringen inte längre vara betald eller i formen av anställning. Det ställer ett antal juridiska, arbetsrättsliga och arbetsmiljömässiga frågor på sin spets. Det är också frågor som flera av remissinstanserna reagerat på.

Södertörns Högskola är en instans som är positiva till VFU för eleverna, men samtidigt skriver de att polislärarna är kritiska till förändringen ”… som de menar inte beaktar att polisstudenter under den verksamhetsförlagda utbildningen i realiteten kommer att tjänstgöra som poliser i yttre tjänst, med de risker och påfrestningar det innebär. De har även framhållit att förändringen riskerar att försämra rekryteringen av studenter till den nya polisutbildningen.” Även Umeå Universitet ser problemen med oavlönat polisarbete för studenter.

Statskontoret, som nyligen presenterade del ett av sin granskning av polisreformen, har synpunkter, och menar att polisutbildningen borde kortas av. Men bli mer flexibel, så att det skulle gå att läsa en kandidatexamen för den hugade. Även Svea Hovrätt intar en variant på olika utbildningar för olika poliser. I Blåljus värld skulle det innebära ett A och ett B-lag. Sannolikt skulle de minst utbildade få de farligaste och svåraste uppdragen...

Polistidningen berättar att de flesta remissinstanserna är positiva till en högskoleutbildning, men en hel del invändningar finns mot att slopa begåvnings- och personlighetstester, bland annat vill Åklagarmyndigheten att poliserna även i fortsättningen skall hålla hög kvalitet avseende begåvning.

JUSEK, juristernas fackförening inom Saco är tveksamma till att en polisutbildning i högskoleform är det bästa sättet att höja kvaliteten i polisutbildningen. Saco påpekar att det redan idag arbetar en mängd akademiker som kvalificerade civila utredare på polismyndigheten. Saco är därför inte övertygad om att en akademisering av polisutbildningen är nödvändig för att möta det förändrade kompetensbehovet inom polisen.

Det finns mycket mer att läsa i de olika artiklarna i Polistidningen!

Tommy Hansson