Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2009-06-11 19:00SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK 
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Straffsystemet har under senare år, bland annat som en följd av ökad internationalisering, ställts inför en alltmer sammansatt och komplicerad kriminalitet. Parallellt med denna utveckling har antalet ärenden vid polis- och åklagarmyndigheterna ökat. För att uppnå goda resultat vid brottsbekämpningen är det väsentligt att förundersökningen håller hög kvalitet och slutförs inom rimlig tid. Mot denna bakgrund finns det anledning att utreda förutsättningarna för vissa förändringar i reglerna om förundersökningsbegränsning i brottmål. En särskild utredare ska därför bland annat:
- ta ställning till om åklagares behörighet att besluta om förundersökningsbegränsning i omfattande och komplicerade förundersökningar bör utökas,
- ta ställning till om polismyndigheterna bör ges behörighet att inom ramen för sitt förundersökningsledaransvar fatta beslut om förundersökningsbegränsning i vissa fall, och
- lämna de förslag till författningsändringar som bedöms nödvändiga.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2010.
Vill du ha en länk till en utförlig text? Klicka HÄR!
Regeringen föreslår att enskilda parter ska kunna ansöka om förtursförklaring beträffande alla typer av mål i domstol. Om handläggningen av målet fördröjts oskäligt ska domstolschefen förklara att målet ska behandlas med förtur (förtursförklaring). Detta är innebörden i en proposition som regeringen i förra veckan beslutade att överlämna till riksdagen.
I proposition 2008/09:213 behandlas domstolschefens ansvar vid långsam handläggning. Vidare lämnas förslag till en ny lag om förtursförklaring i domstol. Förslaget syftar till att förbättra den enskildes möjligheter att påskynda handläggningen av ett mål eller ärende i domstol. En ansökan om förtursförklaring ska kunna göras beträffande alla typer av mål och ärenden i de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, Marknadsdomstolen, Arbetsdomstolen och Patentbesvärsrätten. Om handläggningen av målet eller ärendet fördröjts oskäligt, ska målet eller ärendet förklaras ha förtur i domstolen (förtursförklaring). Beslut om förtursförklaring ska avgöras av domstolschefen och inte kunna överklagas.
Varje år avgör domstolarna över 300 000 mål och ärenden. Regeringen ser kontinuerligt över det processuella regelverket och domstolsorganisationen samt domstolarnas behov av resurser, för att därigenom skapa förutsättningar för domstolarna att avgöra mål och ärenden inom skälig tid. Även om det hör till ovanligheterna så förekommer det dock att handläggningen av vissa mål och ärenden drar ut på tiden på ett oacceptabelt sätt.
- För långa handläggningstider är ett problem som regeringen tar på stort allvar. Med förslaget om förtursförklaring i domstol vill vi ge enskilda en möjlighet att på ett handfast sätt kunna påskynda handläggningen i ett pågående mål, säger justitieminister Beatrice Ask.
I propositionen behandlas även domstolschefens ansvar vid långsam handläggning.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.
Vill du ha en länk till propositionen? Klicka HÄR!
Ny rapport från Polisförbundet:
2 av 3 som kandiderade till EU-parlamentet vill fördjupa polissamarbetet inom EU men en majoritet av kandidaterna, 7 av 10, vill inte inrätta en gränsöverskridande europeisk polisstyrka. Det visar en färsk undersökning som Polisförbundet låtit göra bland de tio främsta kandidaterna på riksdagspartiernas EU-valsedlar.
- Slutsatsen av vår undersökning är tydlig. Socialdemokrater och borgerliga EU-kandidater är mer positiva till ett utökat polissamarbete inom EU än vänsterpartister och miljöpartister, säger Polisförbundets ordförande Jan Karlsen.
Av undersökningen framkommer vidare att 3 av 4 är positivt inställda till att allt mer information kring misstänkta brottslingar delas mellan EU:s nationella polismyndigheter.
Fler resultat:
En övervägande majoritet av EU-kandidaterna är positivt inställda till att ett ökat polissamarbete inom ramen för EU:s beslutsfattande gällande arbetet mot människohandel/trafficking (91 procent), mot barnpornografi (90 procent), mot penningtvätt (88 procent), mot olaglig handel med vapen (88 procent), mot olaglig narkotikahandel (88 procent) samt när det gäller insatser mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (85 procent).
En mindre andel EU-kandidaterna är positivt inställda till att ett ökat polissamarbete när det gäller övervakning av gränser (63 procent) och speciellt när det gäller gemensamma insatser för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet (42 procent).
65 procent av EU-kandidaterna anser att polissamarbetet över gränserna bör fördjupas, 26 procent anser att det bör vara ungefär som idag, medan 7 procent anser det bör upphöra helt eller delvis.
74 procent av EU-kandidaterna är positivt inställda till att allt mer information kring misstänkta brottslingar delas mellan EU:s nationella polismyndigheter, medan 20 procent är negativt inställda till detta.
25 procent av EU-kandidaterna är positivt inställda till att man borde skapa en gränsöverskridande europeisk polisstyrka med sådana resurser och befogenheter att den kan hjälpa enskilda länders polisstyrkor att bekämpa grov internationell brottslighet i hela EU, medan 69 procent är negativt inställda till detta.
Den 4-5 juni äger ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF) rum i Luxemburg. Det är det sista RIF-rådet innan Sverige tar över EU-ordförandeskapet den 1 juli. Migrationsminister Tobias Billström och statssekreterare Magnus Graner deltar.
Rådet kommer bl a att diskutera utvärdering av den europeiska arresteringsordern.
- Vi vill alla se ett tryggare och öppnare Europa. Den europeiska arresteringsordern är ett bra verktyg i kampen mot den organiserade brottsligheten. Det går snabbare att få tag på misstänkta i andra länder. Samtidigt slipper vi att låsa in människor i onödan. Balansen mellan brottsbekämpning och skyddet för den enskildes rättigheter blir en viktig fråga för det svenska ordförandeskapet, säger Magnus Graner.
Vad som ska ske med ett beslagtaget föremål när beslaget har hävts är inte generellt reglerat i lag. I lagrådsremissen föreslås att bestämmelser införs som anger till vem ett beslagtaget föremål ska lämnas ut när beslaget hävs. Om det inte finns någon som föremålet kan lämnas ut till eller det inte hämtas ut inom en viss tid, får den myndighet som förvarar föremålet sälja det för statens räkning eller förstöra det. Förslaget syftar till att förbättra hanteringen av föremål som varit tagna i beslag. Förslaget förväntas medföra större möjligheter för enskilda att ta till vara sin rätt samtidigt som förvaringskostnaderna minskar och administrationen förenklas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.
Vill du ha en länk till lagrådsremissen – klicka HÄR!
www.regeringen.se/sb/d/11383/a/127932
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Nytt om begränsning
av förundersökning
i brottmål
Straffsystemet har under senare år, bland annat som en följd av ökad internationalisering, ställts inför en alltmer sammansatt och komplicerad kriminalitet. Parallellt med denna utveckling har antalet ärenden vid polis- och åklagarmyndigheterna ökat. För att uppnå goda resultat vid brottsbekämpningen är det väsentligt att förundersökningen håller hög kvalitet och slutförs inom rimlig tid. Mot denna bakgrund finns det anledning att utreda förutsättningarna för vissa förändringar i reglerna om förundersökningsbegränsning i brottmål. En särskild utredare ska därför bland annat:
- ta ställning till om åklagares behörighet att besluta om förundersökningsbegränsning i omfattande och komplicerade förundersökningar bör utökas,
- ta ställning till om polismyndigheterna bör ges behörighet att inom ramen för sitt förundersökningsledaransvar fatta beslut om förundersökningsbegränsning i vissa fall, och
- lämna de förslag till författningsändringar som bedöms nödvändiga.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2010.
Vill du ha en länk till en utförlig text? Klicka HÄR!
Förtursförklaring
i domstol
Regeringen föreslår att enskilda parter ska kunna ansöka om förtursförklaring beträffande alla typer av mål i domstol. Om handläggningen av målet fördröjts oskäligt ska domstolschefen förklara att målet ska behandlas med förtur (förtursförklaring). Detta är innebörden i en proposition som regeringen i förra veckan beslutade att överlämna till riksdagen.
I proposition 2008/09:213 behandlas domstolschefens ansvar vid långsam handläggning. Vidare lämnas förslag till en ny lag om förtursförklaring i domstol. Förslaget syftar till att förbättra den enskildes möjligheter att påskynda handläggningen av ett mål eller ärende i domstol. En ansökan om förtursförklaring ska kunna göras beträffande alla typer av mål och ärenden i de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, Marknadsdomstolen, Arbetsdomstolen och Patentbesvärsrätten. Om handläggningen av målet eller ärendet fördröjts oskäligt, ska målet eller ärendet förklaras ha förtur i domstolen (förtursförklaring). Beslut om förtursförklaring ska avgöras av domstolschefen och inte kunna överklagas.
Varje år avgör domstolarna över 300 000 mål och ärenden. Regeringen ser kontinuerligt över det processuella regelverket och domstolsorganisationen samt domstolarnas behov av resurser, för att därigenom skapa förutsättningar för domstolarna att avgöra mål och ärenden inom skälig tid. Även om det hör till ovanligheterna så förekommer det dock att handläggningen av vissa mål och ärenden drar ut på tiden på ett oacceptabelt sätt.
- För långa handläggningstider är ett problem som regeringen tar på stort allvar. Med förslaget om förtursförklaring i domstol vill vi ge enskilda en möjlighet att på ett handfast sätt kunna påskynda handläggningen i ett pågående mål, säger justitieminister Beatrice Ask.
I propositionen behandlas även domstolschefens ansvar vid långsam handläggning.
Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.
Vill du ha en länk till propositionen? Klicka HÄR!
Ny rapport från Polisförbundet:
Polissamarbetet inom EU
splittrar vänsterblocket
2 av 3 som kandiderade till EU-parlamentet vill fördjupa polissamarbetet inom EU men en majoritet av kandidaterna, 7 av 10, vill inte inrätta en gränsöverskridande europeisk polisstyrka. Det visar en färsk undersökning som Polisförbundet låtit göra bland de tio främsta kandidaterna på riksdagspartiernas EU-valsedlar.
- Slutsatsen av vår undersökning är tydlig. Socialdemokrater och borgerliga EU-kandidater är mer positiva till ett utökat polissamarbete inom EU än vänsterpartister och miljöpartister, säger Polisförbundets ordförande Jan Karlsen.
Av undersökningen framkommer vidare att 3 av 4 är positivt inställda till att allt mer information kring misstänkta brottslingar delas mellan EU:s nationella polismyndigheter.
Fler resultat:
En övervägande majoritet av EU-kandidaterna är positivt inställda till att ett ökat polissamarbete inom ramen för EU:s beslutsfattande gällande arbetet mot människohandel/trafficking (91 procent), mot barnpornografi (90 procent), mot penningtvätt (88 procent), mot olaglig handel med vapen (88 procent), mot olaglig narkotikahandel (88 procent) samt när det gäller insatser mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (85 procent).
En mindre andel EU-kandidaterna är positivt inställda till att ett ökat polissamarbete när det gäller övervakning av gränser (63 procent) och speciellt när det gäller gemensamma insatser för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet (42 procent).
65 procent av EU-kandidaterna anser att polissamarbetet över gränserna bör fördjupas, 26 procent anser att det bör vara ungefär som idag, medan 7 procent anser det bör upphöra helt eller delvis.
74 procent av EU-kandidaterna är positivt inställda till att allt mer information kring misstänkta brottslingar delas mellan EU:s nationella polismyndigheter, medan 20 procent är negativt inställda till detta.
25 procent av EU-kandidaterna är positivt inställda till att man borde skapa en gränsöverskridande europeisk polisstyrka med sådana resurser och befogenheter att den kan hjälpa enskilda länders polisstyrkor att bekämpa grov internationell brottslighet i hela EU, medan 69 procent är negativt inställda till detta.
Arresteringsorder
ett bra verktyg
Den 4-5 juni äger ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF) rum i Luxemburg. Det är det sista RIF-rådet innan Sverige tar över EU-ordförandeskapet den 1 juli. Migrationsminister Tobias Billström och statssekreterare Magnus Graner deltar.
Rådet kommer bl a att diskutera utvärdering av den europeiska arresteringsordern.
- Vi vill alla se ett tryggare och öppnare Europa. Den europeiska arresteringsordern är ett bra verktyg i kampen mot den organiserade brottsligheten. Det går snabbare att få tag på misstänkta i andra länder. Samtidigt slipper vi att låsa in människor i onödan. Balansen mellan brottsbekämpning och skyddet för den enskildes rättigheter blir en viktig fråga för det svenska ordförandeskapet, säger Magnus Graner.
Förfarandet när
ett beslag har hävts
Vad som ska ske med ett beslagtaget föremål när beslaget har hävts är inte generellt reglerat i lag. I lagrådsremissen föreslås att bestämmelser införs som anger till vem ett beslagtaget föremål ska lämnas ut när beslaget hävs. Om det inte finns någon som föremålet kan lämnas ut till eller det inte hämtas ut inom en viss tid, får den myndighet som förvarar föremålet sälja det för statens räkning eller förstöra det. Förslaget syftar till att förbättra hanteringen av föremål som varit tagna i beslag. Förslaget förväntas medföra större möjligheter för enskilda att ta till vara sin rätt samtidigt som förvaringskostnaderna minskar och administrationen förenklas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.
Vill du ha en länk till lagrådsremissen – klicka HÄR!
www.regeringen.se/sb/d/11383/a/127932
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september