Polisresurser går åt till gatubarn

Tidningen skriver att gatubarn från svåra förhållanden i fattiga länder misstänks allt oftare för brott i Sverige. En intern polisrapport som DN läst visar en kraftig ökning av stölder, narkotikabrott och våldsbrott i Stockholms län. Låg ålder gör att de gripna nästan alltid släpps innan utredningen är klar, och många återfaller snabbt i nya brott. Under de tre senaste åren, har närmare 2000 anmälningar registrerats med underåriga gärningsmän utan permanent hemvist i Sverige och utan vårdnadshavare i Sverige och trenden är starkt ökande. I statistiken syns så klart endast den minoritet av ärenden där en misstänkt kunnat registreras för brottet...

– Det handlar om mellan 500 och 600 pojkar som varit brottsaktiva i Stockholmsregionen under tidsperioden, berättar polismästare Patrick Ungsäter, som är chef för gränspolisen i Region Stockholm för DN.

Tidningen berättar vidare att antalet anmälningar för gruppen har fördubblats mellan 2012 och 2014. Oftast har ungdomarna inga asylskäl, och de söker ofta heller inte asyl, men kan ändå inte avvisas till sina hemländer då dessa inte är benägna att samarbeta.

De vanligaste brotten är stölder i butik, fickstölder samt inbrott, 2014 anmäldes totalt 358 sådana fall. Under samma år anmäldes 30 rån, 80 våldsbrott och 143 narkotikabrott knutna till gruppen. Det har även förekommit mord och våldtäktsbrott, men det tillhör undantagen.

DN berättar att gruppens brottslighet har medfört att resurser tagits från annat polisarbete. Inom Citypolisens ungdomsrotel är nio av tio frihetsberövade just nu ensamkommande barn, enligt rapporten. Problematiken är likartad i flera större städer i Sverige, bland annat Göteborg. Därifrån berättas i tidningen att utredningsarbetet för dessa ärenden är extra krävande på grund av de många frågorna kring pojkarnas identiteter. Vilka är de? Var kommer de ifrån? Och hur gamla är de egentligen?

– De har lärt sig hur det svenska rättsväsendet fungerar och vet att vi har väldigt små möjligheter att frihetsberöva någon som är under arton år. Därför säger många att de är yngre än vad de i själva verket är och att försöka motbevisa det kan ta lång tid, berättar chefen för ungdomsverksamheten vid lokalpolisområde Göteborg. Ofta tvingas svensk polis förlita sig på utländska ålders- och identitetsbestämningar när ungdomarna begått brott även på vägen till Sverige. Detta genom att använda DNA eller fingeravtryck. Men även det tar tid och resurser.

Polisen har inte fått några nya resurser för att möta denna typ av resurskrävande brottslighet, däremot har SIS, som hanterar tvångsvård av ungdomar, begärt 139 miljoner extra för att bland annat göra ett ungdomsboende för gruppen på det gamla Hågafängelsen utanför Södertälje. Det ska bli 14 nya platser i de gamla cellerna, men fängelset döps om till "Tysslinge Ungdomshem." Detta eftersom reguljära boenden haft problem med att de omhändertanga avviker och återvänder till droger, gatuliv och brottslighet.

UPPDATERING

DN följer upp reportagen ovan med en beskrivning av polisens arbete med problematiken, som innehåller intressanta upplysningar om orsaker och verkan. Det som inte framgår så tydligt av (den i övrigt utmärkta) DN-artikeln, är att gruppen som avsatts för att hantera detta ganska omfattande problem består av 2-3 poliser. Och innan gruppen tillsattes, fanns minst samma resurs i polisområde City. Två poliser är så klart mycket bättre än ingen, men Gränspolisen har inte obegränsade resurser de heller. Arbetsuppgifterna blir dock allt fler...

Tommy Hansson