Publicerat 2016-09-21 10:40

Polisreformen och vem som ska ansvara för den

Polisprofessorn, Bo Wennström lägger vidare på sitt puzzel om polisreformen och förklarar ansvarsfördelningen och hur det blev som det blev i familjetermer. Där Beatrice Ask är farmor och Anders Ygeman plastfarfar. Thomas Rolén blev fråntagen sitt föräldraskap och ersattes av plastpappan Dan Eliasson.

I sin analys, beskriver polisprofessorn hur ansvaret för hur reformen sjösatts inte kan gömmas bakom devisen "En enig riksdag har beslutat" och dessutom har en hel del beslut tagits som inte tagits i Riksdagen.

Han ger ett tydligt exempel: "Ett exempel på något som borde sättas under luppen är stödfunktionernas roll. Det framstår som mer och mer orimligt att så mycket makt har samlats i händerna på avdelningar där polisiär kompetens saknas och att en motsvarande maktlöshet uppstått inom övrig polisverksamhet vilket bland annat lett till den märkliga situationen att polisledarna har mycket liten kontroll över rekrytering och ekonomi. Men där har vi igen den där bedrägliga enhetligheten som predikas av dem som vunnit i denna ”maktkamp”."

Polisprofessorn öppnar för att det borde gå att förändra mycket av det som gått snett,  och avslutar sin artikel med orden:

"När det gäller plastfarfar Anders Ygeman innebär det här sagda att han med rätta kan säga att reformen, som den blivit, inte är hans baby, eller rättare barnbarn. Som ansvarsfull bör han givetvis ta hand om sitt bonus barnbarn men han bör också kräva att polisledningen klargör vad som menas med att grunderna för reformen ligger fast. Det finns gott om alternativ för hur riksdagens beslut om enmyndigheten ska tolkas och utföras."

Tommy Hansson