Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2012-03-30 13:40
Polisorganisationskommittén har i dag överlämnat sitt betänkande En sammanhållen svensk polis (SOU 2012:13) till justitieminister Beatrice Ask.
Kommittén föreslår att
Rikspolisstyrelsen, de 21 polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium ombildas till en sammanhållen myndighet - Polismyndigheten
Polismyndigheten ska vara geografiskt indelad i polisregioner
Medborgerlig insyn och demokratisk kontroll säkerställs genom Polismyndighetens insynsråd och ett regionpolisråd i varje polisregion
Polismyndigheten får en uttalad skyldighet att samverka med kommunerna för att minska brottsligheten och öka människors trygghet i lokalsamhället
Säkerhetspolisen ombildas till en fristående myndighet inom polisväsendet.
Kommittén bedömer att
En genomförandeorganisation ska förbereda och genomföra bildandet av Polismyndigheten och bl.a. besluta om antal polisregioner och huvudorter. Kommittén anger ett antal utgångspunkter som bör vara vägledande vid genomförandearbetet
Ett fristående tillsynsorgan bör inrättas för tillsyn över verksamheterna vid Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
Mer om kommitténs förslag:
Kommittén föreslår att Rikspolisstyrelsen, de 21 polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium ombildas till en sammanhållen myndighet, Polismyndigheten. Säkerhetspolisen föreslås bli en fristående myndighet inom polisväsendet. Den nya Polismyndigheten ska vara en enrådighetsmyndighet och ledas av en rikspolischef som utses av regeringen. Polismyndigheten ska ansvara för all polisverksamhet i landet med undantag för den polisverksamhet som Säkerhetspolisen ska ansvara för. Medborgerlig insyn och demokratisk kontroll säkerställs genom Polismyndighetens insynsråd. Polismyndigheten ska indelas i bärkraftiga polisregioner. Dessa ska ledas av regionpolismästare. I varje polisregion ska det finnas ett regionpolisråd som ska utöva insyn i verksamheten och bistå regionpolismästaren med råd.
Vid Polismyndigheten ska en nationell operativ avdelning leda och samordna viss operativ verksamhet. Statens kriminaltekniska laboratorium ska vara en del av myndigheten och ha ett huvudansvar för den forensiska processen från brottsplats till laboratorium. Verksamheten med särskilda utredningar som rör anmälningar mot polisanställda ska ingå i Polismyndigheten som en egen avdelning. Verksamheten föreslås få en särställning bl.a. genom att dess chef anställs av regeringen, verksamheten får en egen anslagspost samt att insynsrådet och regionpolisråden särskilt ska följa denna verksamhet.
Medborgare ska, oavsett bostadsort, kunna känna sig förvissade om att polisens verksamhet leder till trygghet och att polisen prioriterar lokalt förekommande mängdbrott. Polismyndigheten ska ges ett uttalat ansvar att samverka med kommunerna för att minska brottsligheten och öka människors trygghet i lokalsamhället. Kommunerna tillförsäkras därmed möjlighet till delaktighet i verksamheten.
Det bör finnas en för allmänheten lätt tillgänglig kontaktpunkt vid Polismyndigheten nationellt och i varje polisregion där enskilda personer på ett enkelt sätt kan framföra både positiva och negativa synpunkter som rör polisverksamheten.
Kommittén bedömer att ett fristående granskningsorgan för tillsyn över Polismyndighetens och Säkerhetspolisens verksamhet bör inrättas. Ett fullständigt förslag för ett sådant granskningsorgan lämnas av kommittén i ett senare betänkande (dir. 2012:13).
Hur ska förändringen genomföras?
En genomförandeorganisation bör inrättas med uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av Polismyndigheten med sikte på ett införande av den nya organisationen den 1 januari 2015. Arbetet ska bedrivas i nära samverkan med polisorganisationen. Kommittén anger ett antal utgångspunkter som bör vara vägledande vid genomförandearbetet. Det är bland annat att Polismyndighetens lokalt bedrivna arbete ska vara basen i polisens verksamhet, beslut och uppgifter ska finnas på lägsta ändamålsenliga nivå samt att det är nödvändigt med en långtgående delegation vad avser polisoperativt arbete.
Erfarenheterna av tidigare omorganisationer när flera verksamheter
sammanfogats till en myndighet visar att mycket kraft övergångsvis
går åt till själva förändringsarbetet och att detta sker på bekostnad
av verksamhetens effektivitet och kvalitet. Det kan inte uteslutas
att organisationsförändringen av polisen på samma sätt under en
övergångsperiod kommer att medföra effektivitetsförluster och
andra negativa konsekvenser.
De förändringar som kommittén föreslår tar i första hand sikte
på ledningsstrukturen för polisverksamheten och en renodling av
ansvarsförhållanden på nationell och regional nivå. De största förändringarnakommer därmed främst att avse ombildningen av
Rikspolisstyrelsen som central förvaltningsmyndighet till ett
huvudkontor samt verksamheten vid de orter där länspolismästarna
och myndighetsgemensamma specialistfunktioner i dag är placerade.
De orter som blir huvudorter i den nya polisregionindelningen
kan förväntas att få ett utökat uppdrag medan verksamheten
begränsas på andra orter. Polisverksamheten som bedrivs
nära medborgarna på t.ex. kommunnivå berörs inte i lika stor
omfattning av omstruktureringen i ett initialt skede. Avsikten med
den nya organisationen och ledningsstrukturen är emellertid att
förändringarna efter hand ska ge bättre förutsättningar för en
utjämning av nuvarande skillnader i resultat mellan olika polisdistrikt.
Därutöver kommer införandet av nya och bättre arbetssätt
och metoder till gagn för en ökad kvalitet och effektivitet i det
operativa polisarbetet att underlättas.
Att polisens reguljära verksamhet fungerar är nödvändigt för
samhället. För att begränsa de negativa konsekvenserna, som en
stor omstrukturering av polisen övergångsvis kan innebära för
medborgarna och de polisanställda samt verksamheten i övrigt, är
det avgörande att förändringarna verkställs med god planering och
inom kortast möjliga tid. Den särskilda genomförandeorganisationen
för att förbereda och genomföra förändringen har här en
viktig funktion.
Polisorganisationskommitténs ledamöter:
Gunilla Roxby Cromvall (V), Inger Davidson (KD), Christoffer Dulny (SD), Susanne Eberstein (S), Krister Hammarbergh (M), Johan Linander (C), Johan Löfstrand (S), Charlotte Nordström (M), Anna Norrman (MP), Johan Pehrson (FP), Torkild Strandberg (FP) och Henrik von Sydow (M).
En sammanhållen svensk polis
Polisorganisationskommittén har i dag överlämnat sitt betänkande En sammanhållen svensk polis (SOU 2012:13) till justitieminister Beatrice Ask.
Kommittén föreslår att
Rikspolisstyrelsen, de 21 polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium ombildas till en sammanhållen myndighet - Polismyndigheten
Polismyndigheten ska vara geografiskt indelad i polisregioner
Medborgerlig insyn och demokratisk kontroll säkerställs genom Polismyndighetens insynsråd och ett regionpolisråd i varje polisregion
Polismyndigheten får en uttalad skyldighet att samverka med kommunerna för att minska brottsligheten och öka människors trygghet i lokalsamhället
Säkerhetspolisen ombildas till en fristående myndighet inom polisväsendet.
Kommittén bedömer att
En genomförandeorganisation ska förbereda och genomföra bildandet av Polismyndigheten och bl.a. besluta om antal polisregioner och huvudorter. Kommittén anger ett antal utgångspunkter som bör vara vägledande vid genomförandearbetet
Ett fristående tillsynsorgan bör inrättas för tillsyn över verksamheterna vid Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
Mer om kommitténs förslag:
Kommittén föreslår att Rikspolisstyrelsen, de 21 polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium ombildas till en sammanhållen myndighet, Polismyndigheten. Säkerhetspolisen föreslås bli en fristående myndighet inom polisväsendet. Den nya Polismyndigheten ska vara en enrådighetsmyndighet och ledas av en rikspolischef som utses av regeringen. Polismyndigheten ska ansvara för all polisverksamhet i landet med undantag för den polisverksamhet som Säkerhetspolisen ska ansvara för. Medborgerlig insyn och demokratisk kontroll säkerställs genom Polismyndighetens insynsråd. Polismyndigheten ska indelas i bärkraftiga polisregioner. Dessa ska ledas av regionpolismästare. I varje polisregion ska det finnas ett regionpolisråd som ska utöva insyn i verksamheten och bistå regionpolismästaren med råd.
Vid Polismyndigheten ska en nationell operativ avdelning leda och samordna viss operativ verksamhet. Statens kriminaltekniska laboratorium ska vara en del av myndigheten och ha ett huvudansvar för den forensiska processen från brottsplats till laboratorium. Verksamheten med särskilda utredningar som rör anmälningar mot polisanställda ska ingå i Polismyndigheten som en egen avdelning. Verksamheten föreslås få en särställning bl.a. genom att dess chef anställs av regeringen, verksamheten får en egen anslagspost samt att insynsrådet och regionpolisråden särskilt ska följa denna verksamhet.
Medborgare ska, oavsett bostadsort, kunna känna sig förvissade om att polisens verksamhet leder till trygghet och att polisen prioriterar lokalt förekommande mängdbrott. Polismyndigheten ska ges ett uttalat ansvar att samverka med kommunerna för att minska brottsligheten och öka människors trygghet i lokalsamhället. Kommunerna tillförsäkras därmed möjlighet till delaktighet i verksamheten.
Det bör finnas en för allmänheten lätt tillgänglig kontaktpunkt vid Polismyndigheten nationellt och i varje polisregion där enskilda personer på ett enkelt sätt kan framföra både positiva och negativa synpunkter som rör polisverksamheten.
Kommittén bedömer att ett fristående granskningsorgan för tillsyn över Polismyndighetens och Säkerhetspolisens verksamhet bör inrättas. Ett fullständigt förslag för ett sådant granskningsorgan lämnas av kommittén i ett senare betänkande (dir. 2012:13).
Hur ska förändringen genomföras?
En genomförandeorganisation bör inrättas med uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av Polismyndigheten med sikte på ett införande av den nya organisationen den 1 januari 2015. Arbetet ska bedrivas i nära samverkan med polisorganisationen. Kommittén anger ett antal utgångspunkter som bör vara vägledande vid genomförandearbetet. Det är bland annat att Polismyndighetens lokalt bedrivna arbete ska vara basen i polisens verksamhet, beslut och uppgifter ska finnas på lägsta ändamålsenliga nivå samt att det är nödvändigt med en långtgående delegation vad avser polisoperativt arbete.
Om genomförandet skriver kommittén:
Erfarenheterna av tidigare omorganisationer när flera verksamheter
sammanfogats till en myndighet visar att mycket kraft övergångsvis
går åt till själva förändringsarbetet och att detta sker på bekostnad
av verksamhetens effektivitet och kvalitet. Det kan inte uteslutas
att organisationsförändringen av polisen på samma sätt under en
övergångsperiod kommer att medföra effektivitetsförluster och
andra negativa konsekvenser.
De förändringar som kommittén föreslår tar i första hand sikte
på ledningsstrukturen för polisverksamheten och en renodling av
ansvarsförhållanden på nationell och regional nivå. De största förändringarnakommer därmed främst att avse ombildningen av
Rikspolisstyrelsen som central förvaltningsmyndighet till ett
huvudkontor samt verksamheten vid de orter där länspolismästarna
och myndighetsgemensamma specialistfunktioner i dag är placerade.
De orter som blir huvudorter i den nya polisregionindelningen
kan förväntas att få ett utökat uppdrag medan verksamheten
begränsas på andra orter. Polisverksamheten som bedrivs
nära medborgarna på t.ex. kommunnivå berörs inte i lika stor
omfattning av omstruktureringen i ett initialt skede. Avsikten med
den nya organisationen och ledningsstrukturen är emellertid att
förändringarna efter hand ska ge bättre förutsättningar för en
utjämning av nuvarande skillnader i resultat mellan olika polisdistrikt.
Därutöver kommer införandet av nya och bättre arbetssätt
och metoder till gagn för en ökad kvalitet och effektivitet i det
operativa polisarbetet att underlättas.
Att polisens reguljära verksamhet fungerar är nödvändigt för
samhället. För att begränsa de negativa konsekvenserna, som en
stor omstrukturering av polisen övergångsvis kan innebära för
medborgarna och de polisanställda samt verksamheten i övrigt, är
det avgörande att förändringarna verkställs med god planering och
inom kortast möjliga tid. Den särskilda genomförandeorganisationen
för att förbereda och genomföra förändringen har här en
viktig funktion.
Polisorganisationskommitténs ledamöter:
Gunilla Roxby Cromvall (V), Inger Davidson (KD), Christoffer Dulny (SD), Susanne Eberstein (S), Krister Hammarbergh (M), Johan Linander (C), Johan Löfstrand (S), Charlotte Nordström (M), Anna Norrman (MP), Johan Pehrson (FP), Torkild Strandberg (FP) och Henrik von Sydow (M).
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september