Poliskrisen i Agenda

Krisen för svensk polis, var huvudnumret i söndagskvällens Agenda. Krisen har ju diskuterats de senaste dagarna, och det har från politiskt håll ifrågasatts om det ens är en kris. Kanske är det bara en jobbig period som beror på oförutsedda yttre omständigheter.

I Agenda (16 minuter in i programmet) ställdes inte frågan om Sverige har en poliskris. Frågan som ställdes var ”Hur djup är krisen inom polisen.” Programmet tog sin utgångspunkt från Förstatligandet av polisen 1965. Effektivare och smidigare var ledorden för den omorganisationen…

Vassare, bättre och starkare, var målet med den nya polisorganisationen, som sjösattes för ett och ett halvt år sedan. Rolf Granér lektor och polislärare vid Linnéuniversitetet, beskrev det som att när man försöker göra för många saker på samma gång i omorganisationen och slår sönder strukturer, blir det kaos. Och det är just det som det har blivit. Polisprofessorn, Bo Wennström, vid Uppsala Universitet, gjorde liknelsen vid vägen till Helvetet. Den är som bekant kantad av goda intentioner.

Missnöjet mot polisen har visat sig bland åklagare och poliser. Polisprofessorn, konstaterade att detta inte är bara vanligt missnöje utan en rejäl kris.

Granér talade om systemfel som präglar hela polisorganisationen och en patologisk oförmåga att lära av sina misstag…

Rikspolischef Dan Eliasson konstaterade att det är hårda ord, och att omorganisationen syftar till att komma tillrätta med en del av problemen. Vi behöver bli starkare, vi behöver bli fler och få mer resurser. Uppklaringsandelen måste bli bättre, en tydlig rörelse uppåt på några års sikt. Men det är även beroende på resurserna…

Vi måste prioritera väldigt hårt nu och fokusera på det grövsta och pågående. Bland annat beroende på migration och gränskontroller och terrorhot. Mängdbrott, trafik, enklare narkotikabrott blir då lägre prioriterade. Vi måste lägga mer resurser på utredningarna, och jobba smartare, vi ska bli bättre. Mot slutet av året, måste polisen bli bättre. Det kommer att justeras i reformen.

Poliserna är för få, lönen är för dålig och poliserna behöver känna bättre stöd, enligt egna åsikter. Dan Eliassons inställning är att klara ut polisens problem och få ordning på dessa, och det är ytterst inrikesministerns förtroende som avgör om resultaten räcker och om förtroendet finns kvar.

Christer Nordströms kritik speglades i programmet, och han menade att omorganisationen skötts ”Otroligt klandervärt”. Christer är presstalesman i Region Mitt, med en närmast oändlig poliserfarenhet sedan 47 år tillbaka...

Inrikesminister Anders Ygeman, beskrev sina förväntningar på Polismyndigheten. Ygeman konstaterar att polisens omorganisation ännu inte levererat. Vi måste få till fler poliser närmare medborgarna. Vi ska justera och lyssna på kritiken inifrån polisen.

Polismyndigheten verkar ha varit för stelbent, och okänslig bland annat beträffande nya poliser som kommenderas från hemmatrakterna, eller när det gäller äldre poliser som nekats deltidspension, och då väljer att gå i hel pension i stället. Unga poliser upplever ledningen som hård och omodern, det finns en ledarskapsresa att göra, poliserna skall entusiasmeras och motiveras, det lockar även bra personer till verksamheten. Upplevelsen finns att poliserna inte blir lyssnande på, och att det inte ges feedback.

Resultaten måste komma detta år, framför allt i de utsatta områdena. Dock kommer vi aldrig att gå tillbaka till 21 småpåvedömen som vi hade tidigare. När färre brott klaras upp, riskeras allmänhetens tilltro till polisen att svikta, vilket är förståeligt. Ygeman konstaterar att han själv har det yttersta ansvaret för polisens resultat. Men det var lite svårt att förutse migrantkrisen, gränskontrollerna och terrorhotet som bidragit till att anstränga polisens resurser, det förutsåg knappast Alliansen, när de lade förslaget om polisreformen. När det gäller Rikspolischefen Dan Eliasson, är Ygeman nöjd med honom, och påpekar att han lite oförskyllt fått klä skott för polisledningens alla tillkortakommanden…

Beträffande oppositionens krav på fler poliser, (som varierat genom åren) gissar Ygeman att de aldrig kommer att vara nöjda, oavsett hur stora resurser Regeringen ger polisen. Polisen kommer att få mer resurser, hur mycket kommer att visa sig i budgeten. Fler poliser ska komma närmare medborgarna, det är målet och så måste det bli.

Den socialdemokratiska debattören, Lotta Gröning, som skriver i Expressen, har skrivit en krönika med utgångspunkt från Agendadebatten. Hon beskriver polismyndigheten som att den varit i kris men numer snarast befinner sig i fritt fall…

”Krisen är ett faktum, poliser lämnar sina jobb i frustration och sorg, yrket har hamnat på bottenlistan. Få vill bli poliser och läget är så akut att intagningskraven till polishögskolan fått sänkas rejält.”… ”21 småpåvar som Anders Ygeman uttryckte det i SVT:s "Agenda" när han talade om polisens tidigare problem, har nu ersatts av ett mindre antal centrala småpåvar som styr allt. Detta med lokal förankring verkar vara särskilt svårt att förstå för ledningen. Stockholmare hamnar i Skåne och liten hänsyn tas till enskilda polisers erfarenheter och lokala förankring.”

Tommy Hansson