Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2008-06-05 17:30LITE SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
Det var fel att avskeda en polis efter nära 40 års prickfri tjänst. Det anser Polisförbundet som nu driver fallet till Arbetsdomstolen.
Fallet handlar om en polis i dryga 60-årsåldern från Blekinge som är dömd mot sitt nekande för misshandel av två biltjuvar. Det var i samband med en trafikkontroll som föraren inte ville stanna utan istället försökte köra ifrån platsen. Polispatrullen följde efter och färden slutade med att den stulna bilen körde av vägen. När polismannen tog ut de påverkade männen ur bilen ska han ha slagit dem i huvudet med en ficklampa, och för det är han dömd i både tingsrätt och hovrätt.
Polismannen har arbetat som polis sedan 1968, det vill säga i 40 år. Under hela den tiden har han inte dragit på sig någon anmärkning, varken från allmänheten eller arbetsgivaren. Han har också varit en respekterad medarbetare, både enligt arbetskamrater och arbetsledning. Men nu, med två år kvar till pensionering, får han alltså sparken. Beslutet fattades med minsta möjliga marginal, fyra röster mot tre, av Rikspolisstyrelsens personalansvarsnämnd (Pan). Polisförbundets ordförande Jan Karlsen, som är en av ledamöterna i Pan, reserverade sig mot beslutet.
Kustbevakningen får en tydligare roll som självständig brottsbekämpare. Det är innebörden av det förslag som utredningen om Kustbevakningens befogenheter lämnade till regeringen idag. Polisförbundet är kritiskt till förslaget.
- I praktiken innebär förslaget att vi är på god väg mot två olika poliskårer i Sverige, något som vare sig gynnar medborgarna eller de anställda inom Polisen och Kustbevakningen säger Polisförbundets ordförande Jan Karlsen, som efterlyser en bred samhällsdebatt kring utredningen.
Av utredningen framkommer bland annat att Kustbevakningen ska ges en utökad rätt att inleda förundersökning samtidigt som de får en tydligare roll som självständig brottsbekämpare. Tanken är att Kustbevakningen ska förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, ingripa vid misstanke om brott för att sedan utreda brottet.
Vill du läsa regeringens pressmeddelande – klicka HÄR!
Den 9-10 juni 2008 hålls ett internationellt expertmöte i Stockholm om Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Mötet ska särskilt diskutera hur medlemsstaterna i Europarådet kan bidra till att minska antalet klagomål till domstolen, som varje år får in långt fler ärenden än den har möjlighet att behandla. Justitieminister Beatrice Ask är inledningstalare vid mötets öppnande.
Mötet hålls inom ramen för det pågående svenska ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté. Mötet är ett expertmöte med deltagande från medlemsländerna av Europarådet samt bland annat Europarådets generalsekreterare Terry Davis, Europadomstolens president, Jean-Paul Costa och Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg.
Företrädare för den svenska riksdagen, svenska domstolar och myndigheter samt den svenska advokatkåren kommer också att delta.
Till Europadomstolen i Strasbourg kan enskilda personer i medlemsländerna vända sig om de anser att deras rättigheter enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter kränkts. Domstolen har i dag över 100 000 klagomål som väntar på avgörande. Antalet ärenden som ännu inte behandlats av domstolen växer hela tiden. Sedan flera år pågår ett reformarbete inom Europarådet för att försöka lätta arbetsbördan. Samtidigt är det också viktigt att medlemsstaterna vidtar åtgärder på nationell nivå som kan bidra till att minska antalet klagomål till domstolen.
Vill du läsa mer om Sverige och Europarådet? Klicka HÄR!
Vill du se exempel på domar i Europadomstolen som berört Sverige? Klicka HÄR!
I veckan, den 3 juni, invigdes Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden av justitieminister Beatrice Ask.
Nämnden är en ny fristående myndighet som ska utöva tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel och kvalificerade skyddsidentiteter och därmed sammanhängande verksamhet. Dessutom ska nämnden ha tillsyn över Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter.
Skulle du vilja titta närmare på nämnden? Klicka HÄR och kom till dess hemsida. Kanske inte den festligaste i världen men ämnet inbjuder inte heller till uppslupenhet.
I propositionen 2007/08:163 föreslår regeringen att det ska införas en ny tidsbegränsad lag, lagen om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott, som ger de brottsbekämpande myndigheterna utvidgade möjligheter att använda tvångsmedel vid förundersökning om vissa samhällsfarliga och svårutredda brott.
Den nya lagen innehåller vissa, i förhållande till de allmänna tvångsmedelsbestämmelserna, sär- och tilläggsbestämmelser. Lagen är avsedd att ersätta lagen med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål (1952 års tvångsmedelslag), som upphör att gälla vid utgången av år 2008.
I propositionen föreslår regeringen också att bestämmelserna i lagen om hemlig kameraövervakning ska ges obegränsad giltighetstid och att de med oförändrat innehåll ska föras över till tvångsmedelsbestämmelserna i 27 kap. rättegångsbalken.
Samtliga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2009. Den nya lagen om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott föreslås gälla till och med utgången av 2012.
Tyskland och Frankrike lade i januari 2007 fram ett förslag till rambeslut om erkännande och övervakning av uppskjutna, alternativa och villkorliga påföljder mellan medlemsstaterna. Förslaget syftade bland annat till att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna i de fall en person ådöms en icke frihetsberövande påföljd i en medlemsstat men har sin hemvist i en annan medlemsstat.
Avsikten är att rambeslutet ska antas så snart som möjligt. Medlemsstaterna kommer att ha tre år på sig från det att rambeslutet träder i kraft till det att rambeslutet ska vara genomfört i nationell rätt.
I promemorian behandlas frågan om Sveriges antagande av utkastet till rambeslut. Vidare görs en bedömning av vilken lagstiftning som genomförandet av rambeslutet kräver. Förslag till lagstiftning med anledning av rambeslutet lämnas dock inte nu.
Vill du läsa mer? Klicka HÄR!
LITE SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Polisförbundet
tar avskedad
polis till AD
Det var fel att avskeda en polis efter nära 40 års prickfri tjänst. Det anser Polisförbundet som nu driver fallet till Arbetsdomstolen.
Fallet handlar om en polis i dryga 60-årsåldern från Blekinge som är dömd mot sitt nekande för misshandel av två biltjuvar. Det var i samband med en trafikkontroll som föraren inte ville stanna utan istället försökte köra ifrån platsen. Polispatrullen följde efter och färden slutade med att den stulna bilen körde av vägen. När polismannen tog ut de påverkade männen ur bilen ska han ha slagit dem i huvudet med en ficklampa, och för det är han dömd i både tingsrätt och hovrätt.
Polismannen har arbetat som polis sedan 1968, det vill säga i 40 år. Under hela den tiden har han inte dragit på sig någon anmärkning, varken från allmänheten eller arbetsgivaren. Han har också varit en respekterad medarbetare, både enligt arbetskamrater och arbetsledning. Men nu, med två år kvar till pensionering, får han alltså sparken. Beslutet fattades med minsta möjliga marginal, fyra röster mot tre, av Rikspolisstyrelsens personalansvarsnämnd (Pan). Polisförbundets ordförande Jan Karlsen, som är en av ledamöterna i Pan, reserverade sig mot beslutet.
Sverige på väg
mot två poliskårer?
Kustbevakningen får en tydligare roll som självständig brottsbekämpare. Det är innebörden av det förslag som utredningen om Kustbevakningens befogenheter lämnade till regeringen idag. Polisförbundet är kritiskt till förslaget. - I praktiken innebär förslaget att vi är på god väg mot två olika poliskårer i Sverige, något som vare sig gynnar medborgarna eller de anställda inom Polisen och Kustbevakningen säger Polisförbundets ordförande Jan Karlsen, som efterlyser en bred samhällsdebatt kring utredningen.
Av utredningen framkommer bland annat att Kustbevakningen ska ges en utökad rätt att inleda förundersökning samtidigt som de får en tydligare roll som självständig brottsbekämpare. Tanken är att Kustbevakningen ska förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, ingripa vid misstanke om brott för att sedan utreda brottet.
Vill du läsa regeringens pressmeddelande – klicka HÄR!
Möte i Stockholm om
hur Europadomstolen kan avlastas
Den 9-10 juni 2008 hålls ett internationellt expertmöte i Stockholm om Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Mötet ska särskilt diskutera hur medlemsstaterna i Europarådet kan bidra till att minska antalet klagomål till domstolen, som varje år får in långt fler ärenden än den har möjlighet att behandla. Justitieminister Beatrice Ask är inledningstalare vid mötets öppnande.
Mötet hålls inom ramen för det pågående svenska ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté. Mötet är ett expertmöte med deltagande från medlemsländerna av Europarådet samt bland annat Europarådets generalsekreterare Terry Davis, Europadomstolens president, Jean-Paul Costa och Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg.
Företrädare för den svenska riksdagen, svenska domstolar och myndigheter samt den svenska advokatkåren kommer också att delta.
Till Europadomstolen i Strasbourg kan enskilda personer i medlemsländerna vända sig om de anser att deras rättigheter enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter kränkts. Domstolen har i dag över 100 000 klagomål som väntar på avgörande. Antalet ärenden som ännu inte behandlats av domstolen växer hela tiden. Sedan flera år pågår ett reformarbete inom Europarådet för att försöka lätta arbetsbördan. Samtidigt är det också viktigt att medlemsstaterna vidtar åtgärder på nationell nivå som kan bidra till att minska antalet klagomål till domstolen.
Vill du läsa mer om Sverige och Europarådet? Klicka HÄR!
Vill du se exempel på domar i Europadomstolen som berört Sverige? Klicka HÄR!
Beatrice Ask inviger
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
I veckan, den 3 juni, invigdes Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden av justitieminister Beatrice Ask.
Nämnden är en ny fristående myndighet som ska utöva tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel och kvalificerade skyddsidentiteter och därmed sammanhängande verksamhet. Dessutom ska nämnden ha tillsyn över Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter.
Skulle du vilja titta närmare på nämnden? Klicka HÄR och kom till dess hemsida. Kanske inte den festligaste i världen men ämnet inbjuder inte heller till uppslupenhet.
Åtgärder för att utreda
vissa samhällsfarliga brott
I propositionen 2007/08:163 föreslår regeringen att det ska införas en ny tidsbegränsad lag, lagen om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott, som ger de brottsbekämpande myndigheterna utvidgade möjligheter att använda tvångsmedel vid förundersökning om vissa samhällsfarliga och svårutredda brott.
Den nya lagen innehåller vissa, i förhållande till de allmänna tvångsmedelsbestämmelserna, sär- och tilläggsbestämmelser. Lagen är avsedd att ersätta lagen med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål (1952 års tvångsmedelslag), som upphör att gälla vid utgången av år 2008.
I propositionen föreslår regeringen också att bestämmelserna i lagen om hemlig kameraövervakning ska ges obegränsad giltighetstid och att de med oförändrat innehåll ska föras över till tvångsmedelsbestämmelserna i 27 kap. rättegångsbalken.
Samtliga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 januari 2009. Den nya lagen om åtgärder för att utreda vissa samhällsfarliga brott föreslås gälla till och med utgången av 2012.
Rambeslut om erkännande
och övervakning av vissa
icke frihetsberövade påföljder
Tyskland och Frankrike lade i januari 2007 fram ett förslag till rambeslut om erkännande och övervakning av uppskjutna, alternativa och villkorliga påföljder mellan medlemsstaterna. Förslaget syftade bland annat till att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna i de fall en person ådöms en icke frihetsberövande påföljd i en medlemsstat men har sin hemvist i en annan medlemsstat.
Avsikten är att rambeslutet ska antas så snart som möjligt. Medlemsstaterna kommer att ha tre år på sig från det att rambeslutet träder i kraft till det att rambeslutet ska vara genomfört i nationell rätt.
I promemorian behandlas frågan om Sveriges antagande av utkastet till rambeslut. Vidare görs en bedömning av vilken lagstiftning som genomförandet av rambeslutet kräver. Förslag till lagstiftning med anledning av rambeslutet lämnas dock inte nu.
Vill du läsa mer? Klicka HÄR!
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september