Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2010-07-01 21:00
På 1990-talet inleddes Stockholmspolisens största omvälvning någonsin fackligt och tjänstemässigt. Olof Egerstedt började utreda en
Ur ett historiskt perspektiv måste man nog anse slutet för kategoriföreningarna var det allra största genombrottet. Du som läst hela Stockholmspolisens fackliga historia på Blåljus vet att kategorierna – Kamraterna för de obefordrade, ÖK-föreningen för ordningsbefälen, Krimföreningen för de befordrade utredarna och Kommissariesällskapet framförallt för distriktsledningarna – oftare varit i luven på varandra än de samarbetat. Långa tider har de tillhört olika förbund. Få skulle trott att de en dag skulle enas i en sammanslutning.
Det var ändå vad som hände under 1990-talets första hälft. Samtidigt skulle en lång rad fackliga intressen i hela Stockholms län jämkas samman och fungera i en enda styrelse. Och allt gick överraskande bra. Kollegialiteten och känslan av intressegemenskap segrade över bypolitik och egoistiskt hävdande av snäva kategoriintressen. På de cirka femton år som förflutit har samarbetet i länsfacket bara stärkts och i svåra stunder har vi uppträtt som en polis – kvinnor och män starkt förenade i facklig kamp för rättvisa. Ett ganska lyckligt slut på en historieskrivning.
För här slutar min historia. Jag hörde till stämningar och känslor och kamp i polisfacket i Stockholms stad under 1900-talets andra hälft. 2000-talets inledning tillhör en ny generation poliser även om det förunnats mig att spela en liten facklig roll även i den epoken. Dess historia ska skrivas av de yngre poliserna som levt mitt i polisfacket i hela Stockholms län, format det och styrt det in i det nya millenniet. Måtte den också bli skriven – snart.
Claes Cassel
Stockholms polisfackliga historia 1890 – 1994 är ett stort ämne. Även om materialet korrekturlästs av flera med utmärkta kunskaper kan fel ha smugit sig in. Författaren är mycket tacksam för alla påpekanden om sådana per e-post till redaktionen.
Några årtal av allmän politisk
i Sverige 1846 – 1999
1846 den 24 maj bildas det första embryot till fackförening i Sverige av 35 konstförvanter (typografer) och faktorer i Stockholm som fick namnet Typografiska föreningen i Stockholm.
1866 Ståndsriksdagen avskaffas och ersätts med tvåkammarriksdag. 10 % av Sveriges vuxna medborgare röstberättigade (inga kvinnor).
1879 6.000 träindustriarbetare i Sundsvalls-området strejkar.
1880 Stockholms snickeriarbetarefackförening, den första egentliga fackföreningen, bildas
1883 Fackföreningarnas centralkommitté i Stockholm bildas.
1884 Den första fackliga arbetslöshetskassan bildas inom typografförbundet.
1886 Den första kända svenska lockouten äger rum i Göteborg. Typografförbundet, det första fackförbundet, bildas.
1889 Sveriges socialdemokratiska arbetareparti bildas i Stockholm (fackförbunden var tvungna att bilda en politisk organisation för att kunna få tillträde där beslut fattades).
1890 1 maj firas som arbetarrörelsens internationella högtidsdag. Poliskonstaplar i Stockholm försöker organisera sig men hotas med straff och avsked.
1891 Den stora strejken vid gruvorna i Norberg inleds.
1893 Sveriges första Folkets hus och Folkets park invigs i Malmö, den första folkriksdagen (demokratiskt valda men politiskt maktlösa församlingar organiserade av socialdemokrater och liberaler (folkpartister)) samlas.
1896 Hjalmar Branting inväljs i riksdagen som dess första socialdemokratiska ledamot, den andra folkriksdagen samlas.
1898 Landsorganisationen (LO) bildas.
1899 De fackföreningsfientliga Åkarpslagarna antas av riksdagen. Kooperativa förbundet (KF) bildas.
Åkarpslagen, benämning på vissa bestämmelser om bestraffning av brott mot arbetsvilliga, som efter motion till riksdagen av riksdagsmannen Per Pehrsson (1853-1950) i Åkarp (därav benämningen) infördes i strafflagen 1899. Med dessa bestämmelser kriminaliserades försök att tvinga någon att delta i arbetsinställelse, hindra någon att återgå till arbetet eller att överta erbjudet arbete. Lagen, som speglade den tidens politiska motsättningar, kom inte att spela någon större roll i praktiken. Den upphävdes 1938.
1901 polisens första fackförening bildas i Göteborg.
1902 Stora rösträttsdemonstrationer i Stockholm med strider mellan polis och demonstranter och fängelsedomar mot deltagare. Politisk storstrejk för rösträtten med 120.000 deltagare. Ytterligare 3 socialdemokrater väljs in i riksdagen. Arbetarrörelsens arkiv i Stockholm grundas. SAF (Svenska arbetsgivarföreningen) bildas.
1903 Många fackliga konflikter för föreningsrätt och högre lön. Galizier (polacker) importeras för att bryta lantarbetarstrejker i Skåne. Stockholmspolisens första fackförening Kamraterna bildas och en dryg månad senare Svenska polisförbundet.
1905 Omfattande konflikt inom verkstadsindustrin.
1906 Striden om föreningsrätten hårdnar. Vräkningar i samband med arbetskonflikt i Mackmyra. SAF och LO träffar avtal om rätten att bilda fackföreningar i utbyte mot arbetsgivarnas rätt att fritt anta och avskeda arbetare. Brunnsviks folkhögskola börjar sin verksamhet.
1907 Riksdagen antar den 40-gradiga skalan (som innebär rösträtt efter inkomst och förmögenhet) i kommunalvalen. Rösträtt till 2:a kammaren för män över 24 år, med vissa begränsningar. Tre arbetare i Sandö döms till åtta års fängelse i samband med föreningsrättsstrid.
1908 Ungsocialister i Malmö spränger strejkbrytarfartyget Amalthea (får dödsdomar som senare omvandlas till livstid). De fackliga konflikterna ökar men storkonflikt undviks.
1909 Storlockout och storstrejk. 300.000 arbetare deltar, varav 100.000 oorganiserade. Nederlag för arbetarna. LO förlorar mer än halva medlemskåren.
1910 De första socialdemokratiska ledamöterna i 1:a kammaren i riksdagen.
1912 LO beslutar om industriförbundsprincipen (alla LO-medlemmar som arbetar på en arbetsplats tillhör samma förbund oavsett yrke t.ex. montör, elektriker, chaufför eller tryckare). ABF bildas.
1913 Lag om allmän pensionsförsäkring.
1914 Första världskriget börjar.
1915 Protester mot dyrtiden.
1917 Revolutionen i Ryssland. I Sverige hungerdemonstrationer i bl a Seskarö, Västervik, Stockholm och Norrköping.
1918 Potatisransonering. Världskriget slutar. Riksdagen beslutar om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor och den diskriminerande s k 40-gradiga skalan försvinner. Rösträttsåldern till 2:a kammaren och vid kommunalval är 23 år, och till 1:a kammaren (landstingsval) 27 år.
1919 Provisorisk lag om 8 timmars arbetsdag. Fackliga centralorganisationen bildas inom LO.
1920 Rösträttsreformen antas av riksdagen.
1921 Riksdagen får sin första kvinnliga socialdemokratiska ledamot.
1922 Svår arbetslöshet, var tredje (!) LO-medlem utan jobb. Kamraterna drivs ut ur Svenska polisförbundet.
1926 Stripakonflikten (arbetare som vägrar att bli strejkbrytare i Stripa gruvfält avstängs från arbetslöshetsunderstöd). LO förvärvar fastigheten vid Norra Bantorget i Stockholm (LO-borgen).
1928 Lag om kollektivavtal och arbetsdomstol — starka protester från LO.
1929 Svår ekonomisk depression. LO-skolan på Brunnsvik inleder sin verksamhet.
1930 Den ekonomiska världskrisen når Sverige. LO passerar medlemssiffran 0,5 milj.
1931 Fem arbetare skjuts till döds i Ådalen i samband med arbetskonflikt. Riksdagen rekommenderar företag att ge minst fyra dagars semester åt arbetare med lång anställning.
1932 Kreugerkraschen och svår arbetslöshet. Statspolisen inrättas som en direkt reaktion på militärens agerande i Ådalen.
1933 Nära 200.000 arbetslösa. Socialdemokratiska regeringen lägger fram stort program mot den ekonomiska krisen, samarbetar med bondeförbundet (centern) kallad kohandeln. Stor byggnadsarbetarekonflikt som pågår nästan ett år. Flertalet stockholmspoliser lämnar Svenska polisförbundet.
1934 Viktiga reformer beslutas: arbetslöshetsförsäkring, förbättrad arbetsförmedling, egnahemslån, bättre folkpensioner m.fl.
1935 Befolkningsfrågan diskuteras: familjereformer som mödra- och barnavård, barnrikehus. Lag om folkpension.
1936 Strid om pensioner och försvarskostnader, den socialdemokratiska regeringen avgår. Återkommer efter valseger tre månader senare och i koalition med bondeförbundet. Den fackliga förenings- och förhandlingsrätten erkänns i lag.
1937 Rösträttsåldern till 1:a kammaren (landstingsval) sänks till 23 år.
1938 Första huvudavtalet mellan LO och SAF (Saltsjöbadsavtalet). Två veckors semester. 1:a maj blir helgdag. Riksdagen upphäver Åkarpslagarna från 1899.
1939 Andra världskriget bryter ut.
1941 LO-kongressen beslutar om samordnade lönerörelser. Rösträttsåldern sänks till 21 år vid kommunalval. Stockholmspoliserna tillbaka i Svenska polisförbundet.
1942 LO passerar medlemssiffran 1 miljon. Allmänt pris- och lönestopp.
1945 Stor strejk inom metallfacket (125.000 strejkande). De allierade vinner Andra världskriget. Rösträttsåldern sänks till 21 år vid val till 2:a kammaren.
1946 LO och SAF ingår avtal om inrättande av företagsnämnder. Arbetstagare under 18 år får tre veckors semester. Ny lag om folkpension gör de gamla oberoende av fattigvård.
1947 Sigrid Ekendahl blir första kvinnliga ombudsman i LO. Allmänna barnbidrag införs.
1949 Fria fackföreningsinternationalen bildas.
1950 Riksdagen beslutar om 9-årig obligatorisk enhetsskola. Regeringen kräver lönestopp.
1951 Koalitionsregering mellan socialdemokraterna och bondeförbundet. Tre veckors lagstadgad semester.
1952 LO-skolan i Åkers Runö börjar sin verksamhet.
1953 Riksdagen beslutar om allmän sjukförsäkring. Treveckorssemestern börjar.
1954 Kamraterna lämnar åter Svenska polisförbundet.
1955 Allmän obligatorisk sjukförsäkring.
1956 LO köper Aftonbladet. LO/TCO (tjänstemännens centralorganisation) börjar förhandla gemensamt.
1957 Bondeförbundet lämnar regeringen. Folkomröstning om allmän tjänstepension.
1958 Riksdagen avvisar socialdemokratins förslag om tjänstepensionering. Riksdagen upplöses, nyval med socialdemokratisk framgång.
1959 Riksdagen beslutar om allmän tjänstepension med 1 rösts övervikt. Omsättningsskatt införs.
1960 ATP träder i kraft. Lag om 45 timmars arbetsvecka. Alla poliser i Stockholm åter organiserade i Svenska polisförbundet.
1962 Lag om allmän försäkring.
1963 Lag om 4 veckors semester.
1965 LO passerar 1,5 milj.
1968 Riksdagen säger nej till svenska atomvapen.
1969 Arbetstiden minskas till 42,5 timmar/vecka. Socialdemokratin och LO lägger fram program för bättre arbetsmiljö. Strejk bland gruvarbetarna i Norrbotten.
1970 Rösträttsåldern sänks till 20 år.
1971 Pensionsåldern för LO-medlemmar sänks till 65 år. Stor facklig offensiv för medbestämmande och bättre arbetsmiljö. Nej till medlemskap i EG.
1972 Lag om facklig representation i företagens styrelser.
1974 Viktiga arbetsmarknadslagar: främjandelagen (för äldre och handikappade), förtroendemannalagen, lagen om anställningsskydd. Studieledighetslagen.
1976 Rösträtts och valbarhetsåldern sänks till 18 år. LO-kongressen antar program för löntagarfonder. Borgerlig trepartiregering.
1977 MBL, Medbestämmandelagen träder i kraft. LO passerar medlemstalet 2 milj. Semesterlagen.
1978 Den borgerliga trepartiregeringen avgår. Folkpartiet bildar ny regering grundad på 10 % av väljarna. Första allmänna 5-veckorssemestern. Arbetsmiljölagen träder i kraft.
1982 Lagen om anställningsskydd. Arbetstidslagen
1991 Jämställdhetslagen. Sjuklönelagen
1994 Lag om offentlig anställning
1995 Föräldraledighetslagen
1997 Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet
1998 Lag om ledighet av trängande familjeskäl
1999 Lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet. Lag mot diskriminering p g a funktionshinder. Lag mot diskriminering p g a sexuell läggning.
POLISFACKETS HISTORIA
I STOCKHOLM NR ELVA, 1/7
Åren 1961 – 1994:
Största omvälvningen någonsin
Ganska lyckligt slut på historien
På 1990-talet inleddes Stockholmspolisens största omvälvning någonsin fackligt och tjänstemässigt. Olof Egerstedt började utreda en
sammanslagning av allt polisarbete i Stockholms län under en ledning och utöver det stora förändringar och omfattande förnyelse. För
polisfacket innebar det drastiska förändringar. Samtidigt skulle en lång rad fackliga intressen i hela Stockholms län jämkas samman och fungera i en enda styrelse. Och allt gick överraskande bra. Kollegialiteten och känslan av intressegemenskap segrade över bypolitik och egoistiskt hävdande av snäva kategoriintressen. På de cirka femton år som förflutit har samarbetet i länsfacket bara stärkts och i svåra stunder har vi uppträtt som en polis – kvinnor och män starkt förenade i facklig kamp för rättvisa. Ett ganska lyckligt slut på en historieskrivning. Här publiceras slutet på Stockholms polisfackliga historia från år 1890 till år 1994 – det år vi blir Stockholms läns polis.
Ur ett historiskt perspektiv måste man nog anse slutet för kategoriföreningarna var det allra största genombrottet. Du som läst hela Stockholmspolisens fackliga historia på Blåljus vet att kategorierna – Kamraterna för de obefordrade, ÖK-föreningen för ordningsbefälen, Krimföreningen för de befordrade utredarna och Kommissariesällskapet framförallt för distriktsledningarna – oftare varit i luven på varandra än de samarbetat. Långa tider har de tillhört olika förbund. Få skulle trott att de en dag skulle enas i en sammanslutning.
Allt gick överraskande bra
Det var ändå vad som hände under 1990-talets första hälft. Samtidigt skulle en lång rad fackliga intressen i hela Stockholms län jämkas samman och fungera i en enda styrelse. Och allt gick överraskande bra. Kollegialiteten och känslan av intressegemenskap segrade över bypolitik och egoistiskt hävdande av snäva kategoriintressen. På de cirka femton år som förflutit har samarbetet i länsfacket bara stärkts och i svåra stunder har vi uppträtt som en polis – kvinnor och män starkt förenade i facklig kamp för rättvisa. Ett ganska lyckligt slut på en historieskrivning.
För här slutar min historia. Jag hörde till stämningar och känslor och kamp i polisfacket i Stockholms stad under 1900-talets andra hälft. 2000-talets inledning tillhör en ny generation poliser även om det förunnats mig att spela en liten facklig roll även i den epoken. Dess historia ska skrivas av de yngre poliserna som levt mitt i polisfacket i hela Stockholms län, format det och styrt det in i det nya millenniet. Måtte den också bli skriven – snart.
Claes Cassel
Stockholms polisfackliga historia 1890 – 1994 är ett stort ämne. Även om materialet korrekturlästs av flera med utmärkta kunskaper kan fel ha smugit sig in. Författaren är mycket tacksam för alla påpekanden om sådana per e-post till redaktionen.
Några årtal av allmän politisk
och facklig betydelse
i Sverige 1846 – 1999
(inga anspråk på fullständighet):
1846 den 24 maj bildas det första embryot till fackförening i Sverige av 35 konstförvanter (typografer) och faktorer i Stockholm som fick namnet Typografiska föreningen i Stockholm.
1866 Ståndsriksdagen avskaffas och ersätts med tvåkammarriksdag. 10 % av Sveriges vuxna medborgare röstberättigade (inga kvinnor).
1879 6.000 träindustriarbetare i Sundsvalls-området strejkar.
1880 Stockholms snickeriarbetarefackförening, den första egentliga fackföreningen, bildas
1883 Fackföreningarnas centralkommitté i Stockholm bildas.
1884 Den första fackliga arbetslöshetskassan bildas inom typografförbundet.
1886 Den första kända svenska lockouten äger rum i Göteborg. Typografförbundet, det första fackförbundet, bildas.
1889 Sveriges socialdemokratiska arbetareparti bildas i Stockholm (fackförbunden var tvungna att bilda en politisk organisation för att kunna få tillträde där beslut fattades).
1890 1 maj firas som arbetarrörelsens internationella högtidsdag. Poliskonstaplar i Stockholm försöker organisera sig men hotas med straff och avsked.
1891 Den stora strejken vid gruvorna i Norberg inleds.
1893 Sveriges första Folkets hus och Folkets park invigs i Malmö, den första folkriksdagen (demokratiskt valda men politiskt maktlösa församlingar organiserade av socialdemokrater och liberaler (folkpartister)) samlas.
1896 Hjalmar Branting inväljs i riksdagen som dess första socialdemokratiska ledamot, den andra folkriksdagen samlas.
1898 Landsorganisationen (LO) bildas.
1899 De fackföreningsfientliga Åkarpslagarna antas av riksdagen. Kooperativa förbundet (KF) bildas.
Åkarpslagen, benämning på vissa bestämmelser om bestraffning av brott mot arbetsvilliga, som efter motion till riksdagen av riksdagsmannen Per Pehrsson (1853-1950) i Åkarp (därav benämningen) infördes i strafflagen 1899. Med dessa bestämmelser kriminaliserades försök att tvinga någon att delta i arbetsinställelse, hindra någon att återgå till arbetet eller att överta erbjudet arbete. Lagen, som speglade den tidens politiska motsättningar, kom inte att spela någon större roll i praktiken. Den upphävdes 1938.
1901 polisens första fackförening bildas i Göteborg.
1902 Stora rösträttsdemonstrationer i Stockholm med strider mellan polis och demonstranter och fängelsedomar mot deltagare. Politisk storstrejk för rösträtten med 120.000 deltagare. Ytterligare 3 socialdemokrater väljs in i riksdagen. Arbetarrörelsens arkiv i Stockholm grundas. SAF (Svenska arbetsgivarföreningen) bildas.
1903 Många fackliga konflikter för föreningsrätt och högre lön. Galizier (polacker) importeras för att bryta lantarbetarstrejker i Skåne. Stockholmspolisens första fackförening Kamraterna bildas och en dryg månad senare Svenska polisförbundet.
1905 Omfattande konflikt inom verkstadsindustrin.
1906 Striden om föreningsrätten hårdnar. Vräkningar i samband med arbetskonflikt i Mackmyra. SAF och LO träffar avtal om rätten att bilda fackföreningar i utbyte mot arbetsgivarnas rätt att fritt anta och avskeda arbetare. Brunnsviks folkhögskola börjar sin verksamhet.
1907 Riksdagen antar den 40-gradiga skalan (som innebär rösträtt efter inkomst och förmögenhet) i kommunalvalen. Rösträtt till 2:a kammaren för män över 24 år, med vissa begränsningar. Tre arbetare i Sandö döms till åtta års fängelse i samband med föreningsrättsstrid.
1908 Ungsocialister i Malmö spränger strejkbrytarfartyget Amalthea (får dödsdomar som senare omvandlas till livstid). De fackliga konflikterna ökar men storkonflikt undviks.
1909 Storlockout och storstrejk. 300.000 arbetare deltar, varav 100.000 oorganiserade. Nederlag för arbetarna. LO förlorar mer än halva medlemskåren.
1910 De första socialdemokratiska ledamöterna i 1:a kammaren i riksdagen.
1912 LO beslutar om industriförbundsprincipen (alla LO-medlemmar som arbetar på en arbetsplats tillhör samma förbund oavsett yrke t.ex. montör, elektriker, chaufför eller tryckare). ABF bildas.
1913 Lag om allmän pensionsförsäkring.
1914 Första världskriget börjar.
1915 Protester mot dyrtiden.
1917 Revolutionen i Ryssland. I Sverige hungerdemonstrationer i bl a Seskarö, Västervik, Stockholm och Norrköping.
1918 Potatisransonering. Världskriget slutar. Riksdagen beslutar om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor och den diskriminerande s k 40-gradiga skalan försvinner. Rösträttsåldern till 2:a kammaren och vid kommunalval är 23 år, och till 1:a kammaren (landstingsval) 27 år.
1919 Provisorisk lag om 8 timmars arbetsdag. Fackliga centralorganisationen bildas inom LO.
1920 Rösträttsreformen antas av riksdagen.
1921 Riksdagen får sin första kvinnliga socialdemokratiska ledamot.
1922 Svår arbetslöshet, var tredje (!) LO-medlem utan jobb. Kamraterna drivs ut ur Svenska polisförbundet.
1926 Stripakonflikten (arbetare som vägrar att bli strejkbrytare i Stripa gruvfält avstängs från arbetslöshetsunderstöd). LO förvärvar fastigheten vid Norra Bantorget i Stockholm (LO-borgen).
1928 Lag om kollektivavtal och arbetsdomstol — starka protester från LO.
1929 Svår ekonomisk depression. LO-skolan på Brunnsvik inleder sin verksamhet.
1930 Den ekonomiska världskrisen når Sverige. LO passerar medlemssiffran 0,5 milj.
1931 Fem arbetare skjuts till döds i Ådalen i samband med arbetskonflikt. Riksdagen rekommenderar företag att ge minst fyra dagars semester åt arbetare med lång anställning.
1932 Kreugerkraschen och svår arbetslöshet. Statspolisen inrättas som en direkt reaktion på militärens agerande i Ådalen.
1933 Nära 200.000 arbetslösa. Socialdemokratiska regeringen lägger fram stort program mot den ekonomiska krisen, samarbetar med bondeförbundet (centern) kallad kohandeln. Stor byggnadsarbetarekonflikt som pågår nästan ett år. Flertalet stockholmspoliser lämnar Svenska polisförbundet.
1934 Viktiga reformer beslutas: arbetslöshetsförsäkring, förbättrad arbetsförmedling, egnahemslån, bättre folkpensioner m.fl.
1935 Befolkningsfrågan diskuteras: familjereformer som mödra- och barnavård, barnrikehus. Lag om folkpension.
1936 Strid om pensioner och försvarskostnader, den socialdemokratiska regeringen avgår. Återkommer efter valseger tre månader senare och i koalition med bondeförbundet. Den fackliga förenings- och förhandlingsrätten erkänns i lag.
1937 Rösträttsåldern till 1:a kammaren (landstingsval) sänks till 23 år.
1938 Första huvudavtalet mellan LO och SAF (Saltsjöbadsavtalet). Två veckors semester. 1:a maj blir helgdag. Riksdagen upphäver Åkarpslagarna från 1899.
1939 Andra världskriget bryter ut.
1941 LO-kongressen beslutar om samordnade lönerörelser. Rösträttsåldern sänks till 21 år vid kommunalval. Stockholmspoliserna tillbaka i Svenska polisförbundet.
1942 LO passerar medlemssiffran 1 miljon. Allmänt pris- och lönestopp.
1945 Stor strejk inom metallfacket (125.000 strejkande). De allierade vinner Andra världskriget. Rösträttsåldern sänks till 21 år vid val till 2:a kammaren.
1946 LO och SAF ingår avtal om inrättande av företagsnämnder. Arbetstagare under 18 år får tre veckors semester. Ny lag om folkpension gör de gamla oberoende av fattigvård.
1947 Sigrid Ekendahl blir första kvinnliga ombudsman i LO. Allmänna barnbidrag införs.
1949 Fria fackföreningsinternationalen bildas.
1950 Riksdagen beslutar om 9-årig obligatorisk enhetsskola. Regeringen kräver lönestopp.
1951 Koalitionsregering mellan socialdemokraterna och bondeförbundet. Tre veckors lagstadgad semester.
1952 LO-skolan i Åkers Runö börjar sin verksamhet.
1953 Riksdagen beslutar om allmän sjukförsäkring. Treveckorssemestern börjar.
1954 Kamraterna lämnar åter Svenska polisförbundet.
1955 Allmän obligatorisk sjukförsäkring.
1956 LO köper Aftonbladet. LO/TCO (tjänstemännens centralorganisation) börjar förhandla gemensamt.
1957 Bondeförbundet lämnar regeringen. Folkomröstning om allmän tjänstepension.
1958 Riksdagen avvisar socialdemokratins förslag om tjänstepensionering. Riksdagen upplöses, nyval med socialdemokratisk framgång.
1959 Riksdagen beslutar om allmän tjänstepension med 1 rösts övervikt. Omsättningsskatt införs.
1960 ATP träder i kraft. Lag om 45 timmars arbetsvecka. Alla poliser i Stockholm åter organiserade i Svenska polisförbundet.
1962 Lag om allmän försäkring.
1963 Lag om 4 veckors semester.
1965 LO passerar 1,5 milj.
1968 Riksdagen säger nej till svenska atomvapen.
1969 Arbetstiden minskas till 42,5 timmar/vecka. Socialdemokratin och LO lägger fram program för bättre arbetsmiljö. Strejk bland gruvarbetarna i Norrbotten.
1970 Rösträttsåldern sänks till 20 år.
1971 Pensionsåldern för LO-medlemmar sänks till 65 år. Stor facklig offensiv för medbestämmande och bättre arbetsmiljö. Nej till medlemskap i EG.
1972 Lag om facklig representation i företagens styrelser.
1974 Viktiga arbetsmarknadslagar: främjandelagen (för äldre och handikappade), förtroendemannalagen, lagen om anställningsskydd. Studieledighetslagen.
1976 Rösträtts och valbarhetsåldern sänks till 18 år. LO-kongressen antar program för löntagarfonder. Borgerlig trepartiregering.
1977 MBL, Medbestämmandelagen träder i kraft. LO passerar medlemstalet 2 milj. Semesterlagen.
1978 Den borgerliga trepartiregeringen avgår. Folkpartiet bildar ny regering grundad på 10 % av väljarna. Första allmänna 5-veckorssemestern. Arbetsmiljölagen träder i kraft.
1982 Lagen om anställningsskydd. Arbetstidslagen
1991 Jämställdhetslagen. Sjuklönelagen
1994 Lag om offentlig anställning
1995 Föräldraledighetslagen
1997 Lag om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet
1998 Lag om ledighet av trängande familjeskäl
1999 Lag om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet. Lag mot diskriminering p g a funktionshinder. Lag mot diskriminering p g a sexuell läggning.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september