Publicerat 2010-04-22 19:00

POLISFACKETS

HISTORIA I

STOCKHOLM ETT

1890 – 1903

Stockholm har

åkt ut och in i

Polisförbundet

Som bekant är det lite frostigt just nu mellan polisfacket i Stockholms län och det nationella facket – Polisförbundet - och dess styrelse. Tittar du på historien är detta inget nytt – polisfacket i huvudstaden har än kastats ut ur Polisförbundet – än rest sig upp och gått. Det är en historia full av konflikter och dramatik. Men inte bara det. Den bjuder också på kunskap om det som kan vara nyckeln till dagens konflikt. I hopp om att vi kanske ska kunna lära något av historien publicerar Blåljus en tid framöver berättelsen om de besvärliga poliserna i  Stockholm och deras strider främst med arbetsgivaren men ibland också med Polisförbundet centralt. Berättelsen kryddas med glimtar från polislivet i Stockholm under forna dagar – glimtar som kan vara trevliga att rysa till i all sin osannolikhet. Nr ett i serien om Stockholms polisfackliga historia följer här.

Viktiga reservationer

Först några viktiga reservationer. De väsentliga källorna utanför böckerna är mina egna hågkomster och ett flertal mycket givande intervjuer med Gunno Gunnmo som har ett minne som en häst och en skön fallenhet att nämna saker vid deras rätta namn. Eventuella fel är dock mitt ansvar och åsikter som uttrycks är mina om inget annat sägs.

Stockholms polisfackliga historia 1890 – 1994 är ett stort ämne. Även om materialet korrekturlästs av flera med utmärkta kunskaper kan fel ha smugit sig in. Författaren är mycket tacksam för alla påpekanden om sådana per e-post till redaktionen.

Jag har läst ett oansenligt häfte i mjuka, snusbruna pärmar med titeln ”Kamraterna – festskrift” utgiven i juni 1963 strax före föreningen Kamraternas 60-årsjubileum (bilden t h: hästdrivna piketen på Östermalmspolisens gård runt år 1900 - i ett hus på den gården bildades Stockholms första polisfack i juni 1903). Jag hade just gått ut polisskolan och börjat patrullera i Gamla stan. Som nybliven medlem fick jag mitt eget exemplar av häftet. Vidare har jag läst ”Polismännens fackliga verksamhet” utgiven av Svenska Polisförbundet vid kongressen i Göteborg 1963. Dessutom ”Svenska Polisförbundet 1903 – 1978” utgiven av förbundet 1978. Alla är i hög grad partsinlagor och måste läsas som sådana – försiktigt och mot varandra.

Vad var Kamraterna?

Vad var Kamraterna? Jo, en av fyra så kallade kategoriföreningar i Stockholm. Majoriteten av medlemmarna var konstaplar. I de tre andra fanns ordningsbefäl, kriminalpoliser och kommissarier. Alla fyra med i Svenska polisförbundet som det hette då (numera Polisförbundet).

Mina historiska artiklar berättar i allt väsentligt de obefordrades fackliga historia inom Kamraterna, förening för Stockholms polismän. Även om det i huvudsak är Kamraternas olika skeenden som tas upp bör det gå att få en rätt tydlig bild av huvudstadens polisfackliga strävanden i allmänhet.

Tyvärr lite om länets andra föreningar

Tyvärr har i stort sett inget kommit med om föreningarna ute i länet som naturligtvis har en intressant historia som numera hör hemma inom polisfacket i Stockholms län. Jag har gjort stora ansträngningar att få in underlag från dem. I något fall har jag fått in brottstycken. Men det känns inte rimligt att nämna just dessa föreningar och utesluta de andra vars dokumentation kanske till exempel gått förlorad under omvälvningarna i länets polisorganisation. Naturligtvis vill både styrelsen och Blåljus gärna publicera historik från länets föreningar! Kontakta oss snart och gärna om du vill medarbeta.

Det har inte varit möjligt inom ramen för de här artiklarna att försöka lista ut Polisförbundets syn på de olika problem som nämns, utöver vad som framgår av skrifterna som nämns ovan.

Överståthållaren läste strafflagen

Med dessa reservationer uttalade – låt oss ta det från början. 1890 gjorde de obefordrade poliserna i Stockholm ett försök att organisera sig. För det blev de uppställda på dåvarande polisgården, Myntgatan 4, där överståthållaren läste strafflagen för dem i närvaro av bl a polismästare Sammy Rubensson. (Bilden t h: Gamla Polishuset, Myntgatan 4)) Efter det gick det tretton år innan konstaplarna gjorde ett nytt försök. Den gången gick det bättre och 30 juli 1903 samlades ett hundratal poliser i sjunde distriktets gymnastiksal med ingång från Storgatan (huset står kvar) och bildade Kamraterna, förening för Stockholms poliskonstaplar. Polismästaren Theodor Hintze hade nu lämnat sitt godkännande och det blev inga efterräkningar för bildarna.

Kraften i de fackliga strävandena gick nu inte att hejda. Initiativtagare från Göteborgspolisen inbjöd poliser från hela landet till en kongress i Stockholm den 7 augusti 1903 och där beslöt man bilda Svenska polisförbundet.

Förbundets förste ordförande från Stockholm

Här hände något som kanske tedde sig naturligt då men som kom att bli ytterst ovanligt längre fram. I den första förbundsstyrelsen ingick konstapel N.O.Dahlin (bilden t v) som då var ordförande i Kamraterna, förening för Stockholms poliskonstaplar. Så har alltså pendeln slagit tillbaka på 103 år och från kongressen 2006 har landets största förbundsområde Stockholms län ingen verklig representation i förbundsstyrelsen. När Gunno Gunnmo blev förbundsordförande 1983 var han den första stockholmspolisen efter N.O. Dahlin på den posten.

Claes Cassel  (kontakta)

I NÄSTA BLÅLJUS:

En ung konstapel i Stockholm 1903 kunde få ett rum i Polishuset eller på en distriktsstation för några hundringar i månaden (räknat på dagens penningvärde). Mat på ”Skitiga duken” på Kungsholmsgatan landade på en dryg tusenlapp i månaden. Med tanke på lönen – drygt 4000 i månaden – borde det till och med ha blivit några kronor över. Helt annan var situationen för de gifta. Där kunde man instämma med polisfacket att ”den rena nöden grinade konstaplarna i ansiktet”. Både lön och arbetsförhållanden var för våra ögon ofattbara när polisena i Stockholm började organisera sig. I priserna och lönerna kan vi också skönja en möjlig grund för den långdragna konflikten mellan Stockholm och resten av landet i Polisförbundet. Nummer två i Blåljus serie om Stockholms polisfackliga historia följer på hemsidan den  29/4.