Publicerat 2006-05-16 00:56- Det här är ett vägskäl för oss. Eller som någon annan föreningsordförande uttryckte det – det här är vårt Alamo. Det finns ingen väg tillbaka. Och den stämningen kändes väldigt tydligt i Västerort idag, berättar Andreas Strand från polisföreningen där för Blåljus. Vi hade 120 medlemma på mötet och det är rekord hos oss.
- Vi hade 157 medlemmar, uppger Ulf Ask från polisföreningen i Södertörn. Folk kom på sina fridagar och efter nattur och man ska betänka att vi är väldigt utspridda över en stor geografisk yta. Det finns inget att jämföra med i mötesväg. Vår matsal var knökfull, folk stod utefter väggarna.
Poliserna strömmar till medlemsmötena om lön med polisfacket i Stockholms län. Fram till och med idag har 957 kommit och flera arbetsenheter återstår ännu.
- Jag undrar om inte arbetsgivaren har felbedömt polisernas reaktion på det han håller på med, frågar sig Andreas Strand. Jag tror det kan bero på att de som driver förhandlingarna nu inte har den historiska bilden av hur vi i många år jobbat i en anda av samförstånd och en känsla för hur parterna ska förhålla sig till varandra. Vi upplever något helt nytt nu.
- Medlemmarna är också väldigt frågande till det som händer. Vi har ett inspektörsavtal som bl a ger poliserna utbildning och ökade befogenheter och bättre beslutskraft. Det vill arbetsgivaren ha bort. Samtidigt påstår han att det inte ligger besparingsskäl bakom. Vad ligger det då? Vad är det för fel på utbildning och ökade befogenheter och bättre beslutskraft? Ingen förstår.
Vill ta beslut här och nu
- Det är extremt många medlemmar hos oss som ville ta beslut om åtgärder här och nu. Tyvärr lever vi ju under fredsplikt och det var jag tvungen att upplysa om. Men det känns lite bakvänt att behöva hålla dem tillbaka nu när kampviljan är så stark.
- En alldeles enastående uppslutning, fortsätter Ulf Ask. Den bevisar vilket starkt engagemang det finns hos medlemmarna i den här frågan. Och de törstar verkligen efter information. Misstron mot arbetsgivarens information på Intrapolis är kompakt. Eftersom facket inte är med där så är de här informationsmötena mycket välkomna.
Pengarna räcker inte åt alla
- Jag känner ett starkt förtroende för den fackliga kampen just nu. När vi kallar så kommer man. Och det märks också att det här inte bara är en pa-fråga. Det var många äldre här idag också. Den kloke polisen inser nämligen att de individuella pengarna inte kommer att räcka åt alla. Några få premieras och resten kastas ut i osäkerhet.
- Sedan kan man undra hur arbetsgivaren ska klara individlön för pa i yttre tjänst, undrar Ulf Ask. Ta den som aldrig sticker ut men som är en omtyckt och pålitlig lagarbetare. Hur klarar arbetsgivaren att värdera det? Yttre polistjänst är lagarbete och en bra polis är den som ställer upp för gänget när det gäller. Men hur mäter man den prestationen?
Iväg med dem bara och så nästa blås
- Man ser en tendens att försöka fixa så många blås som möjligt för att leva upp till de målen. Det sker tyvärr på bekostnad av körkorts- och fordonskontroll. Iväg med dem bara och så nästa blås. Är det den polisverksamhet allmänheten vill ha? Tyvärr kan man befara att antalet blås är den prestation som också ger högre lön för man har som sagt inget annat att gå på. Var har vi hamnat då?
Lönedumpning
genom förhandlings-
bedrägeri
Arbetsgivaren har lagt ut
en ny version av ”frågor och svar ”
rörande löneförhandlingarna
Stefan Eklund kommenterar den:
Att arbetsgivaren nu ger sig in i skruv och mutter-frågor i ett läge när förhandlingssituationen är låst är inget annat patetiskt.
Det är dock några punkter som inte får stå oemotsagda
. Har glömt sin skolmatte
Arbetsgivaren talar om värdet av ”stupstocken” som faller ut vid oenighet som i deras värld är 7.3% . Om man som i vårt fall har tre tidpunkter för löneutfall (revisionstidpunkter) så har man glömt bort sin skolmatte där det blir procent på procenten vid de olika tillfällena.På förhandlarspråk kallas det ”växlat värde” Man hotar också indirekt att minimera löneutfallet, för vår del är dock fördelningsprinciper och avtalshållanden det viktigaste.
Man ger sig på nytt in på tolkningen av individuell lön genom att läsa delar av § 5 i huvudavtalet där man utelämnar att ”en arbetstagares lön skall bestämmas utifrån sakliga grunder såsom ansvar och arbetsuppgifternas svårighetsdrag och övriga krav som är förenat med arbetsuppgiften”. Man talar här om vilken funktion man har där våra strukturavtal och inspektörsavtalet utgör fundamenten i en sån bedömning.
Vad händer med Ob år 2007?
När man väljer att kommentera Ob-ersättningen så hänvisar man till det nya avtalet som slöts i juni 2005 och bäst före datumet RALS 2004-2007. Man tolkar att detta avtal gäller fast det slöts vid samma tidpunkt 1 april 2003 som de övriga avtalen. Det underliga är att de andra avtalen inte finns men tillämpas fortfarande som de fanns. En enkel analys är att man inte nu i denna turbulenta situation vågar gå in med en sänkning av ersättningen, som då skulle skapaän mer frustration och skulle upplevas av den enskilde som en ren “lönesänkning”.Vad som händer med tolkningen 2007 eller nästa vecka kan man ju vara frågande till.
Arbetsgivaren svarar även på frågan ”hur går det med förhandlingarna”. Där säger man att man ”bjudit in” I vår värld är vi lika parter och synsättet att ”bjuda in” till förhandling visar hur arbetsgivaren ser på oss som motpart.
Vilseledande och ekonomisk vinning
När det gäller inspektörsavtalets existens och att sanningen inte är förhandlingsbar, kan vi bara med sorg i hjärtat konstatera att det myndigheten håller på med är inget annat än ett förhandlingsbedrägeri. Man har vilselett och kommer få ekonomisk vinning genom lägre lönekostnader på sikt, för ingen gång under förhandlingsarbetet från 2004 fram till slutet av april 2006 har myndigheten ens andats om ett borttagande av gällande avtal.
För att vara tydlig ! Det myndigheten håller på med att försöka göra är en ren lönedumpning av Svensk Polis och då menar jag Svensk Polis för lyckas man i Stockholm är det bara en tidsfråga innan hela landet drabbas i ”motsvarande mån”.
Stefan Eklund
Förhandlingsansvarig Lön
Förbundsområde Stockholm
----------------------------------------------------------------------
Medlemsmöten med
information om
lön / förhandlingsläget
16 maj kl 10.00 i Norrtälje
18 maj kl 09.00 i Täby
23 maj kl 09.00 för City/LPF, Chefsföreningen i Sal 200,
23 maj kl 13.00 på Arlanda.
Väl mött!
Ovanstående är Löneinformation nummer fem, maj 2006 från polisfacket i Stockholms län.
----------------------------------------------------------------------
Tomma löften och godtycke
ersätter avtal och rättvisa
Frågor och svar gällande bland annat inspektörsavtalet
På senare tid har det förekommit frågor och påståenden om inspektörsavtalet som arbetsgivaren har lagt ut på Intranätet. Där finns åtskilligt av dimridåer och förvrängningar. Här får du som medlem de sakliga och sanningsenliga svar du inte hittade under samma frågor på Intranätet:
Fråga: Är det sant att arbetsgivaren vill avskaffa det så kallade inspektörsavtalet?
Svar:
- Det är riktigt. Arbetsgivaren har tillämpat avtalet vid rekryteringar till länet men har nu plötsligt mitt i avtalsperioden kommit på att det inte passar in i den nya strategin.
Fråga: Men håller Polisförbundet med om den tolkningen?
Svar:
- Nej. Vi är oeniga med arbetsgivaren.
Fråga: Vad har Arbetsgivarverket med det här att göra?
Svar:
- Arbetsgivaren påstår sig ha talat med Arbetsgivarverket som då skulle sagt att vi i det centrala avtalet som slöts i slutet av 2004 beslutade införa individuell lön, i-lön. Därmed, hävdar man, skulle inspektörsavtalet inte gälla längre. Sanningen är att vi har haft i-lön med i de centrala avtalen ända sedan 1994 – kanske ännu längre. Då har inte andra avtal upphört att gälla bara för att i-lön nämnts.
Fråga: Men vad skulle det tjäna till att ta bort inspektörsavtalet? Försöker arbetsgivaren lura polisassistenterna på det kraftiga lönepåslag som inspektörsavtalet medförde när man blev inspektör efter sex år?
Svar:
- Ja. Arbetsgivaren påstår att denna avtalade löneökning skulle kunna ersättas genom dialogen mellan chef och medarbetare. Arbetsgivaren nämner försiktigtvis inte att 50 procent av poliserna inte ens haft utvecklingssamtal.
Fråga: Hur vill myndigheten ha det i stället?
Svar:
- Man påstår att man vill ge polisassistenterna en jämnare löneutveckling, som ska kunna innebära en löneutveckling varje år bl a genom en dialog om lön mellan chef och medarbetare. Det här är tomma löften. Arbetsgivaren i Stockholms län vill själv bestämma hur lönebildningen ska gå till. Har vi inte ett tydligt avtal utan bara en vag förhoppning om en ”dialog” kan vi vara säkra på att arbetsgivaren tar första bästa chans att göra besparingar för att få budgeten att gå ihop.
Fråga: För kollektivet, ja. Men för den enskilde då?
Svar:
- Arbetsgivaren vill ensidigt införa individuell lönesättning på sina egna villkor utan att ta hänsyn till vad vi tidigare varit överens om rörande införandet. Därför går det inte att i förväg uttala sig om någon individs löneutveckling på sikt. Arbetsgivaren påstår att det ska löna sig att göra en bra arbetsinsats. ”Den som inte satsar lika hårt på att göra ett bra jobb kan inte utgå från att få lika mycket i lönekuvertet som den som gör en bättre insats”, säger arbetsgivaren. Därmed klargör arbetsgivaren att man ser i-lön som prestationslön. Tydligare kan det inte sägas. Och redan där har man helt och hållet satt sig över vad vi tidigare enats om och dessutom vad man enats om i det centrala avtalet.
Fråga: Överhuvudtaget finns det ju en uppenbar risk med individuell lönesättning att den enskilde råkar illa ut för att han/hon inte kommer överens med sina närmaste chef?
Svar:
- Det är riktigt. Eftersom arbetsgivaren valt att ensidigt betrakta i-lön som prestationslön kan man vara säker på att helt godtyckliga faktorer kommer att användas av chefer som utgångspunkt för lönesättning. Det blir en instabil och oförutsägbar löneutveckling där arbetsgivaren ensidigt bestämmer reglerna.
Fråga: Men även om man skulle acceptera de här tankarna innebär det ju att de som nu skulle bli inspektörer enligt gamla avtalet har fått avstå från den jämnare löneutvecklingen, men inte få det stora lönelyftet enligt det gamla avtalet. Tycker arbetsgivaren att det är rättvis?
Svar:
- Arbetsgivaren påstår sig vilja lösa problemen för den grupp som blåsts på utfallet av inspektörsavtalet. Det är bra för dessa individer men en klen tröst för det stora kollektivet som verkligen blir blåsta.
Fråga: Men varför har ni inte kommit fram till någon lösning ännu? Snart är det sommar och semester?
Svar:
- Arbetsgivaren har i det längsta vägrat att svara på våra frågor om vad det är man vill uppnå. Nu de allra senaste dagarna har vi fått besked och då menar arbetsgivaren att vi ska skynda till förhandlingsbordet utan att vi fått en chans att analysera vad det här betyder för våra medlemmar. Tydligare kan det inte sägas att arbetsgivaren tar sig rätten att bestämma. Det beteendet kallas inte förhandlingar.
Fråga: Så arbetsgivaren är beredd att lösa den här frågan snabbt?
Svar:
- Ja, absolut. Arbetsgivaren har sent omsider bestämt sig och nu är man beredd att snabbt köra över allt och alla.
Fråga: Inspektörsavtalet handlade ju inte enbart om pengar och löneökningar, det handlade också om att bli inspektör. Det medför ju andra saker än lön. Ska man alltså inte längre bli inspektör efter sex år?
Svar:
- Arbetsgivaren talar här om ”samverkan” efter att ensidigt ha upphävt ett avtal. Hur vill man egentligen ha det? Ska avtalet gälla eller inte? Här lägger arbetsgivaren bara ut dimridåer om lösningar efter att i ord och handling ha visat att man inte vill ha något inspektörsavtal eller överhuvudtaget något som liknar det.
Fråga: Är det fler avtal som har upphört att gälla?
Svar:
- Ja. Och arbetsgivaren påstår att allt går att lösa ”om viljan finns från båda parter”. Arbetsgivaren har visat en vilja i det här spelet och det är att grundligt köra över våra medlemmar. Det är inte någon bra utgångspunkt för förhandlingar.
Fråga: Till sist: Handlar inte allt detta om att arbetsgivaren vill spara pengar? Myndigheten räknar väl med att avskaffandet av inspektörsavtalet innebär en besparing? Och då sker det ju på de anställdas bekostnad.
Svar:
- Ja, det är riktigt. Länspolismästaren har ett tydligt uppdrag från rikspolisstyrelsen att hålla budgeten. Det här är en utmärkt möjlighet att göra det om arbetsgivaren lyckas i sitt uppsåt att ersätta avtalade löner med en ”dialog” som visat sig överhuvudtaget inte fungera för hälften av arbetstagarna. Orättvisor och godtycke får ersätta samverkan och avtal. Återigen: Arbetsgivaren har inte lyckats förmå sina chefer att hålla utvecklingssamtal med mer än 50 procent av medarbetarna. Nu ska samma chefer plötsligt finna inspiration att hålla lönesamtal med ALLA – en absolut förutsättning för en anständig individuell lönesättning. Tror man på det ställer man nog ut gröt vid knuten på julafton också.
NYA INSÄNDARE
I LÖNEFRÅGOR M M:
”Snarare
en känga”
”Jag går nog in och ställer mig på samma sida som "K" i den här frågan (alltså om tilltalandet av LPME). Jag tycker inte att det luktar "kvinnoförakt", utan snarare en känga till en LPME som verkar ha tagit sig vatten över huvudet. Jag tror meningen hade varit uppbyggd på samma sätt om det hade varit till en man. Det måste ha varit ordet "lilla" som red hakat upp sig på...
”A””
”Varför detta
tilltal?
Hej "K"!
Varför väljer du att skriva "lilla Carin"?
Lena W
BLÅLJUS KOMMENTAR: Visst luktar det kvinnoförakt när ”K” kallar länspolismästaren för ”lilla Carin”. Det är mycket svårt att tänka sig någon adressera rikspolischefen som ”lille Stefan” eller justitieministern som ”lille Thomas” för att nu nämna några andra tänkbara medskyldiga till angreppen på oss. Carin Götblad blev kallad så för att hon är kvinna och det skulle inte ha varit med i Blåljus spalter.
Arbetsgivaren uppträder klandervärt mot oss men i det läget ska vi hålla stilen och inte sänka oss till samma nivå. Därför var det beklagligt att orden ”lilla Carin” kom med i Blåljus förra uppdatering. Red slits mellan å ena sidan en stark känsla för att låta medlemmarna/läsarna säga sitt ocensurerat och å andra sidan en önskan att driva en välvårdad och korrekt hemsida. I just det här fallet lät red vågskålen väga över åt fel håll och det var tråkigt.
”Letar
nytt jobb”
Nu är jag så förbannat trött på den här lönecirkusen så att jag är spyfärdig. Här trodde man att en statlig anställning skulle borga för en viss trygghet. Gissa om jag ångrar mitt yrkesval just nu. Sitter som bäst och letar nytt jobb där arbetsgivaren är seriös.
PaSthlm
”Tack till
arbetsgivaren”
Har just varit på fackmöte i Södertörn. Man kanske skulle rikta ett tack till arbetsgivaren som fått grytan att koka som den gör nu. Säkert 150 kolleger trängdes i matsalen – många på fridag och mellan passen. Vi är lite tröga i starten och vill väl i grunden tro arbetsgivaren om gott. Men nu är han avklädd in på skinnet och nu vet vi var vi har honom. Och då kommer sammanhållningen fram.
Snackade med en äldre turkompis som sa att känslan på mötet påminde om Konserthuset under 15000 nu-kampanjen. Det var tydligen också en sådan där härlig känsla av sammanhållning. Då fick arbetsgivaren backa, har jag förstått. Det ska han få den här gången också.
Jag gillar jobbet men det faktiskt för lönen som jag går till det. Du som är pa – det här kan vi inte finna oss i! Nu måste vi fortsätta och hålla ihop hela vägen. Håll ihop, stötta din fackliga styrelse och hjälp till själv överallt där du kan. Det här gäller hela vår trygghet och arbetsglädje.
”Nöjer mig inte bara med att få köra blått!”
”Lönesamtal
tiger man om”
Jag läser insändarna i Blåljus för det är en del rätt kul åsikter som kommer fram. Och det har varit många som snackat om problemet med att så få har haft utvecklingssamtal och så plötsligt ska cheferna fixa att varenda kotte ska ha både det OCH lönesamtal. Det är naturligtvis helt rätt. Det där är ett rejält krux.
Och det är så himla typiskt att när arbetsgivaren går ut med sina frågor och svar nu senast på Intrapolis så undviker han helt och hållet att snacka om den saken. Det är inte information som kommer på Intrapolis utan det är propaganda för att få oss att tro att det är guld och gröna skogar som erbjuds.
Det här med lönesamtalen är ett stort och allvarligt problem. Så det är klart att dom inte säjer ett ord om det. Jag vill inte skriva under det här med mitt namn för jag tror inte det är hälsosamt för min framtida försörjning i det här verket.
”Pa söderut”””Slänger ut oss
till vargarna”
Min sambo är sjuksyrra. Hon och jag har pratat en hel del om det här med individuell lön. Och jag har förstått att det är mycket viktigt att arbetstagaren upplever sin individuella lön som rättvis och välgrundad.
När man söker ett jobb inom näringslivet så får man oftast individuell lön på tjänstemannasidan. Är man inte nöjd med det som erbjuds söker man ett annat jobb om man nu är någotsånär attraktiv på marknaden.
Det är helt annorlunda om man jobbar inom det offentliga som t ex inom vården eller rättsväsendet. Man har en yrkesinriktad utbildning och den har man valt för att man vill bli syrra eller polis. Det är inte så enkelt som att bara byta arbetsgivare om man känner sig orättvist behandlad. Det där vet arbetsgivaren och behandlar oss därefter.
Min sambo upplever ingen rättvisa eller pålitlighet i den form av individuell lönesättning hon utsätts för på ett stort sjukhus i Stockholms län. Hon älskar arbetsuppgiften och offrar väldigt mycket av sig själv för patienterna men godtycke och snålhet är de ord hon använder när hon pratar om lönesättningen. Folk på hennes jobb går omkring och är irriterade och missnöjda med den mest hela tiden. Relationen till de inblandade cheferna är i botten. Säkert svartmålar hon, upprörd som hon är. Men jag tror det finns en hel del verklighet bakom.
Hur gör då vår kära polisarbetsgivare i Stockholms län när han ska införa individuell lön? Söker han i lugnt tempo samförstånd och breda lösningar som flertalet FÖRSTÅR och kan ACCEPTERA? Nej, han river upp alla avtal som ger oss trygghet och förutsägbarhet och slänger ut oss till vargarna där var och en får klara sig själv. I någon underlig desperation sveper arbetsgivaren med hela pa-kollektivet i det här på en enda gång utan att göra ett försök att förklara hur de som har yttre tjänst ska få en individuell lön som båda parter kan tro på. Sämsta tänkbara förutsättningar alltså för att vi ska uppleva att det som händer är RÄTTVIST.
Arbetsgivaren ställer till det så att individuell lön som i sig är en vettig tanke kommer att få uruselt rykte i åratal framåt i hela polismyndigheten i Stockholms län. Okänsligt och klumpigt skött!
”Blåst”
ANMÄRKNING: Som red tidigare berättat har vårt publiceringsprogram en liten kantighet. När en insändarförfattare kryssar för att denne önskar vara anonym tilldelar programmet automatiskt denne signaturen ”Anonym”. Det blir många sådana när debattens vågor går höga och därför har red valt att plocka en bokstav på måfå ur författarens namn och sätta den som signatur. Bokstaven avslöjar ju inget om identiteten men det blir lättare för den som fortsätta debatten med en viss författare. Och så ser det trevligare ut än ”Anonym”. Det har en tråkig klang, tycker red.
----------------------------------------------------------------------
Blåljus uppdateras normalt var tredje dag. Särskilda händelser, viktiga nyheter eller helger kan bryta den periodiciteten.
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 15 maj 2006 kl 2345. Den uppdateras inom kort igen på grund av det särskilda läget i lönefrågan. Håll kontakt med oss för färsk information!
----------------------------------------------------------------------
TÄNKVÄRT:
Vi hoppar ”Minns du” ett tag på grund av den ryckighet i publiceringen som följer av den aktuella oenigheten mellan polisfack och arbetsgivare. Istället lite tänkvärdheter ur aktuella pressklipp.
Läser i tidningen att polisen i Stockholms län kommer att få svårigheter att få fram poliser för skyddet av Pride-festivalen i augusti. Då är nämligen många huvudstadspoliser i Göteborg och jobbar vid idrottsevenemang. Om det händer något med den synnerligen känsliga Pride-festivalen kan man vara alldeles säker på:
1) att vi inom polisen i länet kommer att få bära hundhuvudet och utsättas för all kritik och
2) att de som under en följd av år haft ansvaret för att polisen i Stockholms län utarmats på poliser kommer att undgå all kritik. Journalisterna vet nämligen inte vilka de är och bryr sig inte i att gräva.