Publicerat 2011-08-18 20:00SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN SENASTE TIDEN:

Poliser riskerar

råka begå brott

Bristande kunskaper och rutiner kring polisers ”privata” spaningsarbete på internet kan göra poliserna till brottslingar. Felaktig hantering av information kan även försvåra åklagarnas arbete.

Polisen har svårt att stävja den kriminalitet som har flyttat ut på nätet, visar SvD:s granskning av den växande nätbrottsligheten. Brist på utbildning, datorer och annan teknisk utrustning tvingar frustrerade poliser att twittra från privata mobiler eller surfa hemifrån för att hålla koll på sociala forum där brott begås. Men engagemanget har en baksida.

– Det här är helt fel och kan jämföras med privatspaning. Det finns en risk att polisen själv bryter mot flera lagar, säger Björn Andersson, kriminalinspektör med ansvar för utbildningen kring kvalificerat underrättelsearbete på internet vid Blekinge tekniska högskola, till SvD.

I artikeln nämns att poliser riskerar bryta mot regler för infiltration, provokation och paragraferna i personuppgiftslagen.

Många polisenheter har inte resurser

att surfa visar rundringning

I den bästa av världar är den i särklass mest populära nätverkssajten Facebook en tillgång för polisen eftersom den också i vissa fall är en brottsplats, skriver SvD. Men i dagsläget saknar många polisenheter resurser att surfa på sajten där nästan varannan svensk har ett konto, visar SvD:s rundringning. Läs även denna artikel om polisen och Internet-brottsligheten.



TUFFA PROTESTER:

Poliser kastade

tårgas på presidenten

Om svenska poliser gör fel vid internetspaning, som nämns ovan, är det rimligtvis ändå i grunden i det  goda syftet att beivra brott. Värre är det ställt i Ecuador där landets rikspolischef, enligt BBC som citeras i en artikel i DN, bestämt att landets samtliga 42.000 poliser ska genomgå test i lögndetektor för att spåra korruption som är ett gissel i landet. För ett år sedan drogs flera förmåner in för poliserna av ekonomiska skäl. Det upprörde poliserna så pass att de tog sig för att angripa Ecuadors president Rafael Correas och kasta tårgas på honom så han fick räddas av militär och föras till sjukhus. Hur mycket vi än må ogilla ATA/Polis lär nog våra politiker gå säkra för den typen av opinionsyttringar.

Nationella insatsstyrkan

får flyga reguljärt till terrorbrott

Sverige är dåligt rustat för terrorattentat utanför Stockholm. Polishelikoptrarna är så underbemannade att Nationella insatsstyrkan är orolig för att inte hinna fram till uppdrag i tid. Det framgår av en lång artikel i DN där man i svallvågorna efter tragiken i vårt grannland analyserar hur Sverige skulle klara av ett liknande terrorangrepp.

– Vi kan bli tvungna att åka reguljärflyg, säger Jonas Hysing på Rikskriminalpolisen till DN.

Trängsel-bilder får

användas av polis

i en brottsutredning

Transportstyrelsen avslog nyligen polisens begäran att få ta del av bilderna som tas som underlag för beslut om trängselskatt  för en brottsutredning med hänvisning till bilisternas integritet. Men regeringen ändrar nu det beslutet, skriver DN i en artikel.

– I det här fallet, som är väldigt specifikt, så har vi landat på att bevilja det överklagande som polisen har gjort. Det handlar om ett grovt rån där man har använt skjutvapen och framför allt där påföljden troligtvis är minst fyra år, säger sade infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd till DN.

PHS anmält för

diskriminering

Polishögskolan har anmälts till Diskrimineringsombudsmannen, DO, med anledning av påstådd olaga diskriminering av män. Män sägs missgynnas vid rekryteringen.  Det rör sig om tusentals fall enligt vad organisationen Centrum för rättvisa uppger för DN, som skrivit en kort notis om detta, som det tyvärr inte finns någon länk till. Då DN-notisen skrevs, den 30 juli, hade DO tagit emot över 80 anmälningar i ärendet, enligt DN.

”Vår nordiska gemenskap

står upp mot extremismen”

Tre nordiska statsministrar: "Attackerna på Utøya och i Oslo ska inte förstöra de värden våra samhällen bygger på".

XVår nordiska samhällsmodell har lagt grunden för trygghet, gemenskap och tillit bland människor. Nu gäller att vi gemensamt visar på den styrka som finns i våra öppna och fria samhällen. Tillsammans vill vi stå upp för ungas samhällsengagemang och våra länders välfärd och säkerhet", skriver Fredrik Reinfeldt, Lars Løkke Rasmussen och Jyrki Katainen. Artikeln publicerades i DN, Politiken och Helsingin Sanomat.

Nationell handlingsplan

mot våldsbejakande extremism

"Att motverka våldsbejakande extremism är inte bara en uppgift för staten. Hela Sverige behövs för att värna vår demokrati", skriver statsminister Fredrik Reinfeldt, demokratiminister Birgitta Ohlsson och justitieminister Beatrice Ask i ett inlägg på DN Debatt.  De berättar bl a att under ledning av Birgitta Ohlsson bereds i regeringskansliet en nationell handlingsplan mot alla former av våldsbejakande extremism.

Alliansregeringen hävdar

att den tidigt pekade på vit makt-våld

Regeringen hänvisar till ett inlägg på DN Debatt redan i februari i år där man varnade för att våldet som utövas av vit makt-grupperingar  är ett lika stort hot som det som kommer från företrädare för islamisk extremism.

Felaktig bild av

brottsoffers beteende

När 17-årige Anzor Djoukaev sattes i en cell utan att få möjlighet att kontakta sin familj, misstänkt för inblandning i massmorden på Utøya var det något som lika väl kunde ha inträffat i Sverige. ”Vår bild av hur ett brottsoffer ska bete sig är ofta felaktig och bygger på schabloner”, säger Magnus Lindgren, själv en gång polis, intervjuad i en artikel i DN. Anzor greps huvudsakligen på den grunden att han föreföll oberörd av morden runt omkring sig. Han troddes vara medgärningsman.

Viktiga argument

mot cannabis

Insidan i DN har påbörjat en artikelserie om hotet från hasch och cannabis. Artikeln om följderna av missbruket,  artikeln om hur föräldrar ofta sent upptäcker missbruk och artikeln om hur cannabis orsakar psykisk ohälsa innehåller intressanta resonemang och bra argument mot den här narkotikan. Läsvärda t ex för poliser som arbetar med brottsligheten kring missbruket.

"Stressa inte fram ny lag

om anmälningsplikt"

Regeringen är beredd att göra mer för att stoppa huliganismen. Men en effektiv anmälningsplikt kräver noggrann avvägning och bör inte hastas fram, skriver justitieminister Beatrice Ask (M) och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) i ett inlägg i Sydsvenska Dagbladet:

Morgan Johansson (S), ordförande i riksdagens justitieutskott, skriver att regeringen måste göra mer för att stoppa huliganismen (2.8). Regeringen håller med om att det är viktigt att komma tillrätta med problemet och utesluter inte fler åtgärder som till exempel anmälningsplikt för huliganer. Däremot är det viktigt att lagstiftning som innebär tvång mot enskilda föregås av seriös analys.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder. Lagen om tillträdesförbud har skärpts och innebär numera till exempel även förbud mot planinvasion. Dessutom har en nationell samordnare utsetts med uppdrag att se över dagens lagstiftning, presentera förslag på förbättringar och arbeta för att förbättra samarbetet mellan berörda parter. Regeringen är beredd att göra mer om det krävs för att stoppa huliganismen. Det är också viktigt att påpeka att idrottsklubbarna har ett stort och viktigt ansvar och att det finns fler åtgärder som de kan och bör vidta.

Johansson vill att Sverige ska införa en så kallad anmälningsplikt som innebär att personer med tillträdesförbud skulle åläggas att anmäla sig på en polisstation när en match spelas. För att en anmälningsplikt ska bli verkningsfull skulle det troligen krävas att den anmälningspliktige inte bara anmäler sig på polisstationen utan också under matchtiden stannar kvar på stationen. Dessutom krävs att polisen har möjlighet att frihetsberöva enskilda som inte stannar kvar frivilligt.

Frågan kräver således flera principiellt viktiga och inte helt enkla ställningstaganden. Lagstiftning som innebär tvång mot enskilda eller inskränkningar av grundlagsskyddade rättigheter får inte hastas fram utan måste föregås av seriösa behovsanalyser och noggranna avvägningar.

BEATRICE ASK

LENA ADELSOHN LILJEROTH



Justitieminstern i Expressen:

Ännu fler hatbrott

ska klaras upp

Pridefestivalen i Stockholm lyfter många viktiga frågor. En sådan gäller dem som utsätts för brott på grund av sin sexuella läggning. Arbetet mot detta och andra hatbrott är viktigt och kräver uppmärksamhet både av myndigheter och oss som enskilda medborgare.

På regeringens uppdrag genomför Brottsförebyggande rådet varje år en kartläggning av hatbrottens omfattning, struktur och utveckling. Statistiken visar en uppåtgående trend för homofobiska hatbrott under den senaste tioårsperioden.

Men de senaste två åren har denna trend brutits. Förra året polisanmäldes 5140 hatbrott. Femton procent av dessa var homofobiska hatbrott. Totalt har antalet polisanmälda hatbrott minskat med 11 procent sedan 2009. Samtidigt är det viktigt att rättsväsendet gör allt för att fortsätta att både förebygga och bekämpa hatbrotten.

Vi vet att mörkertalen är stora. Undersökningar tyder på att runt 70-80 procent av de homofobiska brott som begås aldrig kommer till polisens kännedom. Därför måste polis och åklagare bli ännu bättre på att tidigt i förundersökningar identifiera brott med hatbrottsmotiv.

Regeringen och rättsväsendets myndigheter arbetar för att rättsväsendet ska bli ännu bättre på att klara upp fler hatbrott. Det handlar om flera saker:

För det första har en satsning på utbildning av anställda inom rättsväsendet genomförts. Poliser lär sig redan under grundutbildningen hur man identifierar och utreder hatbrott. Personal som svarar på Polisens nationella telefonnummer 114 14 får en särskild utbildning för att bli bättre på att upptäcka hatbrottsmotiv redan vid anmälan. Flera polismyndigheter genomför också lokala utbildningar om hatbrott. Även åklagare och domare utbildas i hatbrottsproblematiken.

För det andra ger Riksåklagaren numera förtur till alla brott med hatbrottsmotiv.  För dessa typer av brott finns också ett utökat åklagaransvar. På varje åklagarkammare finns vidare en åklagare som är specialiserad på att handlägga hatbrottsrelaterade ärenden.

För det tredje har rättsväsendet infört rutiner för att snabbt identifiera hatbrottsärenden. Att rättsväsendet tidigt uppmärksammar att det handlar om ett hatbrottsärende är en förutsättning för att man ska kunna hantera och prioritera ärendet som ett hatbrott. För att problematiken ska uppmärksammas redan när ett brott anmäls har en funktion i polisens anmälningssystem införts. Anmälningsupptagarna måste nu ta ställning till om de ärenden de hanterar kan vara ett misstänk hatbrott.

För det fjärde kartlägger kriminalunderrättelsetjänsten vid polismyndigheterna hatbrottsligheten. De gör hot- och riskbedömningar inför till exempel demonstrationer och andra tillfällen då det kan finnas risk för hatbrott.

För det femte har flera polismyndigheter inlett ett offensivt arbete mot olika diskrimineringsbrott. Sedan 2007 har till exempel Polismyndigheten i Stockholms län en specialiserad utredningsenhet, Hatbrottsjouren, vars huvuduppdrag är att samordna arbetet mot hatbrott och utveckla arbetsmetoderna i hela Stockholms län. En liknande utredningsenhet finns i Skåne.

Det här är satsningar som är viktiga för att ännu fler hatbrott ska klaras upp. Tillsammans med de rekordstora satsningar på rättsväsendet som regeringen har gjort de senaste fem åren ger det förutsättningar för att fler hatbrott ska kunna klaras upp. Om var och en av oss dessutom agerar mot fördomar och för tolerans och öppenhet kommer alla att må mycket bättre.

Beatrice Ask (M), justitieminister



DN Debatt 5 augusti 2011:
Fredrik Reinfeldt, Statsminister
Birgitta Ohlsson, EU-minister
Beatrice Ask, Justitieminister

Krafttag mot den våldsbejakande extremismen

Vi bär alla de fruktansvärda bilderna från Utøya på näthinnan. Vi har tagit del av de överlevande ungdomarnas skräckfyllda vittnesmål och berörts av smärtan hos de anhöriga. Byggnader i Oslos regeringskvarter är sönderbombade. Vårt grannland har drabbats av en katastrof av ofattbara mått. Det mesta pekar på att det är ett verk av en enskild person.

Självmordsattentatet i Stockholms julhandel förra året kunde också det ha fått förödande konsekvenser. Även om bevekelsegrunderna är vitt skilda för attentatsmännen, är det åtskilligt som förenar dem.

Vi måste ha en bred syn på den våldsamma extremismen och inte begränsa synfältet. Stora likheter finns i processerna som leder fram till att individer väljer att bruka våld för att uppnå politiska mål, oavsett vilken politisk eller religiös inriktning de extrema åsikterna har. Alliansregeringen varnade i början av året för att det offentliga samtalet inte får fokusera ensidigt på den våldsbejakande islamismen, i synnerhet vitmaktmiljön bör också granskas (DN debatt 10/2 2011).

Ett av samhällets viktigaste åtaganden är att värna medborgarnas säkerhet. Att förebygga och förhindra att framför allt ungdomar söker sig till våldsamma grupperingar och ser våld som ett sätt att omsätta politiska eller religiösa idéer är därför centralt. Ett brett och strategiskt arbete med förebyggande åtgärder är avgörande för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Detta ska ske genom brottsförebyggande insatser från polis och rättsväsende i kombination med långsiktiga förebyggande åtgärder inom andra delar av samhället.

Under Justitieminister Beatrice Asks ledning sker en uppdatering av den nationella strategin för att möta hotet från terrorism. Strategin syftar till fortsatt utveckling av det övergripande arbetet med att avvärja, förebygga, skydda mot och hantera konsekvenser av terroristverksamhet. Att värna demokratin mot våldsbejakande extremism är i grunden en uppgift för hela samhället. Under ledning av demokratiminister Birgitta Ohlsson bereds därför inom regeringskansliet en nationell handlingsplan mot alla former av våldsbejakande extremism.

Till grund för handlingsplanen ligger ett brett kunskapsunderlag från Säkerhetspolisen, Brottsförebyggande rådet, Förvarshögskolan, Ungdomsstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting, som regeringen inhämtat under den gångna och nuvarande mandatperioden. Syftet har varit att bidra till en helhetsbild om hotet mot demokratin som den våldsbejakande extremismen utgör i vårt land. De tre huvudsakliga extremistmiljöerna: den autonoma vänstern, vitmaktmiljön och den våldsbejakande islamismen, har granskats och kartlagts.

De viktigaste slutsatserna i samtliga rapporter är att det förebyggande arbetet måste utvecklas och bli mer samordnat. Personer som riskerar att dras in i extremistiska miljöer måste upptäckas i tid, och den som väljer att lämna en extrem rörelse ska få stöd av samhället. Åtskilliga viktiga insatser bedrivs redan idag av kommuner, myndigheter och det civila samhället, men samtidigt är det tydligt att ytterligare åtgärder och en nationell överblick behövs.

Med en handlingsplan skapas ett ramverk för samordning av arbetet, men framförallt utmejslas en gemensam målsättning; att skydda vår demokrati från den våldsbejakande extremismen. Genom att definiera centrala problem och termer kan en handlingsplan bidra till att samtliga aktörer i det förebyggande arbetet får ett gemensamt angreppssätt.

I handlingsplanen kommer insatser på nationell nivå att redovisas, liksom arbete som sker på lokal nivå, ofta i samarbete med föreningar och organisationer. Handlingsplanen bör säkra att samverkan och kunskapsöverföring stärks mellan olika aktörer som skola, socialtjänst och polis, myndigheter och det civila samhället. Genom att det förebyggande arbetet blir mer transparent kan aktörer i hela landet dra nytta av varandras erfarenheter.

De underlag som Säkerhetspolisen och Brottsförebyggande rådet redovisat för regeringen indikerar inte att antalet individer som är engagerade i någon av de tre huvudsakliga extremistmiljöerna har ökat under de senaste åren. Däremot finns risk för att mindre grupper med särskilt våldsamma individer kan begå mycket allvarliga handlingar.

Samtidigt tyder andra undersökningar på att delar av vårt samhälle blir mer polariserat. Nationalistiska och rasistiska partier flyttar fram sina positioner runt om i Europa, och Sverige är inte isolerat från dessa strömningar.

Forum för levande historia har genomfört värderingsundersökningar bland svenska gymnasieelever kring attityder mot judar, romer, muslimer, homosexuella och invandrare. Resultatet visar att det finns en kärna av omkring 20 procent av eleverna som uttrycker tydligt intoleranta attityder, det handlar framförallt om pojkar från socioekonomiskt marginaliserade hem. Individer inom denna grupp kan riskera att utgöra en grogrund för framtida extremism. Därför är det viktigt att just sårbara individer som kan lockas av antidemokratiska budskap står i centrum för förebyggande insatser för att kunna upptäckas i tid.

Enligt säkerhetspolisen har antalet svenska medborgare som åker utomlands för att delta i strid eller militär och ideologisk träning i väpnade islamistiska organisationers regi tilltagit. Dessa personer kan begå brott och agera i strid med Sveriges åtaganden enligt folkrätten, och om och när de återvänder till Sverige kan de utgöra allvarliga säkerhetsrisker.

Vi vet inte hur morgondagens extremism gestaltar sig. En extremiströrelse som expanderar och får fler anhängare kan få effekten att dess extrempolitiska motpoler göds. Därför är det viktigt att fundamentalism och extremism i alla dess former bemöts med kraft och att våldsamma budskap dekonstrueras. Det förebyggande arbetet får inte präglas av beröringsångest. Vi måste acceptera och bejaka mångfald men med en gemensam kärna av gemensamma demokratiska värderingar. Värderingar som utgörs av de universella mänskliga rättigheterna.

Det kan inte nog understrykas att motverka våldsbejakande extremism inte endast är en uppgift för staten. Hela Sverige behövs i det gemensamma arbetet för att värna vår demokrati.

Polisen gav licens

för förbjudet vapen

Polisen i Västmanland påstås flera gånger godkänt licens för halvautomatiska gevär, som är framtagna för att skjuta på människor med, det vill säga för att använda i krig, uppger SR Västmanland. I ansökan har angivits att vapnet ska användas för jakt.

Geväret det är fråga om, Ruger mini 14, är av samma typ som det som användes vid massakern på Utöya. Enligt chefen för vapenhandläggarna i Västerås är det ett fel som har begåtts, när man har beviljat licens för dessa vapen. Rutinerna ska ses över och möjligheterna att återkalla licenserna undersöks.

Vapnet, Ruger mini 14, är en kopia av ett vapen som används inom den amerikanska armén. Det har en kort pipa och kan laddas med ett magasin som rymmer upp till 30 skott.

Inte i någon marknadsföring för vapnet används det i jaktsammanhang. I Sverige finns 153 licenser utfärdade för Ruger mini 14. Polisen utreder om fler licenser har utfärdats efter regeländringen som förbjuder vapnet som jaktvapen.

I Västmanland har åtminstone tre personer fått licens på vapnet efter lagändringen, en så sent som i våras. Polisen skyller, enligt Sveriges Nyheter, på "den mänskliga faktorn".

Brottsbekämpande myndigheter

ges tillgång till EU:s viseringsdatabas (VIS)

De brottsbekämpande myndigheterna ska få tillgång till uppgifter i EU:s gemensamma viseringsdatabas. Det föreslås i en departementspromemoria  som nyligen skickats ut på remiss .

Informationssystemet för viseringar (VIS) är avsett att bli ett gemensamt datasystem inom EU för att utbyta uppgifter om visumansökningar till medlemsstaterna.

- Det här ger de brottsbekämpande myndigheter nya och bättre möjligheter att utreda terroristbrott och andra grova brott, säger justitieminister Beatrice Ask.

Bakgrunden till departementspromemorian är ett EU-beslut från 2008 som går ut på att brottsbekämpande myndigheter i medlemsstaterna, under vissa förutsättningar, ska kunna få tillgång till uppgifter i Informationssystemet för viseringar.

Riksdagen har godkänt EU:s beslut och nu får remissinstanserna möjlighet att lämna synpunkter på de förslag till de lagändringar som behövs för att genomföra beslutet i Sverige.