Publicerat 2016-07-01 09:30

Poliser får beskriva sitt arbete i förorter

I dagens artikel i Expressen om det delade Sverige, får poliser som arbetar i förort beskriva sin verklighet. Martin Marmgren är en av de som vittnar men även andra som fått stenar kastade mot sig, beskriver sina känslor. Även lokala poliser som känner ungdomarna berättar - Lösningen verkar inte helt enkel, även om fler poliser är en medicin.

En polis berättar för Expressen att stenkastningar sker så gott som dagligen. "Vi åkte bara upp på en vanlig tillsyn. De var ett gäng på 15 personer. Jag såg inte vem som kastade så jag gick fram och frågade: om ni har hat mot oss får ni gärna stå för det. Annars är ni fega. Jag kände de flesta vid namn och har någon form av relation till dem. Men ingen erkände att han hade kastat stenen."

Polisbristen beskrivs av en annan polis: "Vi var fem, sex poliser, de var 50 stycken. Så mycket sten har jag aldrig fått på mig tidigare."

Då är det inte helt enkelt att vara gruppchef med arbetsmiljöansvar... Han noterar att polisuniformen inte skyddar mot stenar, hjälmen kan skydda huvudet hjälpligt, men i en underlägessituation kommer tankarna om man ens skall klara livhanken...

Många av de som jobbar länge i utsatta områden har skyddad identitet. Har de jobbat länge kan de behöva debriefingsamtal, psykologhjälp och avlastningssamtal för att orka med. En polis beskriver ett halvår i ett utsatt område som lika påfrestande som tio år som polis någonannanstans. Många poliser klarar bara ett par år i området, snittiden är 1,5 år...

Chefen i området beskriver det som att man måste brinner för att jobba med den utmaning som finns här, och villja påverka och förändra, annars orkar man inte så länge. Då blir man kortvarig. Det är hög rotation på personalen, noterar han.

Martin Marmgren, ogillar den svartvita bilden som målas upp av området. Det är ingen "no-go-zon" men heller ingen förortsidyll. Det finns ett stort socialt utanförskap och kriminella strukturer som påverkar skolorna, butiksinnehavare, näringslivet, hela området. Men det finns också ett starkt engagemang och ett aktivt civilsamhälle, enligt Martin. Han noterar även att de som är laglydiga och bor i utsatta områden är ännu mer utsatta än poliserna.

De nätter som Expressens reporter Britta Svensson åkte med poliserna i Järva, var ganska lugna, nätter när polisen löste ett antal mindre brott och kanske byggde relationer med några vilsna unga människor. Andra nätter är det rött läge, mord, kravaller, stenkastning. Då måste de också finnas där.

– Det finns ingen annan som gör det. Ingen som kommer och hjälper oss, noterar en polis som avslutningsord. Läs hela reportaget här!

Det är inte alltid som vi på Blåljus tycker att journalister gör sitt jobb på bästa sätt. Det kan handla om förtiganden, vinklingar eller hårdragningar av verkligheten. Men hela Expressens reportageserie om förortsproblemen är nyanserad och ger en inträngade bild av olika sidor av förorter som vi inte ser varje dag, om vi inte är poliser. Den bilden är viktig för demokratin och för att kunna förbättra situationen för boende och hela samhället i förorten. Klarar vi inte det har vi problem på riktigt som kan bli samhällsfarliga. Här har Expressens journalister gjort stordåd. Alla politiker. Alla, borde läsa hela serien!

Tommy Hansson