Publicerat 2016-12-14 10:30

Polisens kris i Veckans Brott

På Luciakvällen kunde den som inte fått nog av brinnande ljus och brännande glögg lyssna på en glödhet debatt i Veckans Brott. Det som avhandlades var polisreformens effekter. Det talades om kris, men Rikspolischefen föredrog att använda eufemismen "allvarligt läge".

I Veckans brott På tv i går, ställdes frågan om århundradets polisreform blev århundradets misslyckande. Eller den värsta poliskrisen någonsin. Polisförbundets Lena Nitz var med och beskrev bakgrunden till den nuvarande situationen. Anders Ygeman och Dan Eliasson fick försvara och förklara polisreformen efter bästa förmåga inför två mycket kritiska poliser. Dels Agneta Kumlin, från region Mitt, som även tidigare varit så öppenhjärtig om bristande resurser och beslutsmandat mot media att hon blivit utsatt för kritik av sin närmaste chef. Dels, Bo Lundkvist, mordutredare från region Syd, som förklarar varför det är viktigt att ha specialiserade poliser för att framgångsrikt utreda exempelvis mord.

 

Bakgrunden till reformen gicks igenom, och det gemensamma politiska ansvaret för polisreformen beskrevs. Däremot nämndes inte att reformen underfinansierades med två

miljarder kronor. (Enligt Genomförandekommittén.) Vilka förkunskaper Anders Ygeman hade om polisen när han blev inrikesminister, erkände han ärligt. Dessutom beskrev Dan Eliasson ärligt att han fått en löneskuld, en teknikskuld och en utbildningsskuld, som present när han blev Rikspolischef som gjort reformen besvärligare än förväntat.

 

Någon kommer dock att få betala för dessa skulder...(Blåljus anm)

 

Agneta beskrev sitt mandat som lokalpolisområdeschef

som att hon tidigare trodde på det fulla ansvaret hos en lokalpolisområdeschef som reformen skulle ge men det blev annorlunda, vi är färre än någonsin, vi är längre från medborgarna, systemen fungerar inte, jag kan inte anställa, lönesätta eller besluta om övertid ens. Vi har tappat kärnverksamheten. Personalläget gör att det inte räcker till förebyggande arbete. Balanserna växer på utredningsenheten, med utredningsbara ärenden. Det är för toppstyrt, jag kan inte ens anställa en vaktmästare, då får jag byta den mot en polis. I stället får poliserna köra ut med sopor… Lönen är viktig för att få tillbaka eller rekrytera poliser till yrket. Men idag uppmanas poliser att sänka ambitionsnivån.

 

Bo beskrev ett mycket allvarligt läge.

Vi håller på att tappa greppet, så sakteliga. Omorganisationen har bidragit till den negativa utvecklingen. Bo har sett erfarna mordutredare lämna specialenheter och nu saknas kompetensen. Den utvecklingen har varit speciell för region Syd. Bo berättade att han gått direkt från en mor till en mördad person, till ett möte där han uppmanats att sänka ambitionsnivån.

 

Leif GW har inte sett en så allvarlig situation sedan 1960-talet.

Det har gått åt det hållet en tid, men i omorganisationen har man glömt att den mesta brottsligheten är lokalt förankrad. Nu prioriteras det till och med bland morden i region Syd. Det finns allvarliga fel, då de som beslutade om omorganisationen saknade polisiär insikt. Och det borde politikerna rannsaka sig själva för.

 

Inrikesministern Anders Ygeman ser att han har det yttersta ansvaret,

men han menar att man satsar mer pengar på polisen än någonsin, med fler polisanställda, genom fler civilanställda. Nu vill man se resultat. Han påpekade att polisen äger sin organisation, men det kan vara ett fel att det inte varit tydligt vad som skulle vara enhetligt och vad som skulle styras av lokala problembilder. Han talade om att det tillskjutits tre miljarder kronor till polisen (när då? Och vad händer med brott och befolkning under tiden?) Den frågan ställdes inte. Men det har inte kommit tillräckligt med resurser ut i polisverksamheten av polisreformen. Det måste komma ut fler poliser till lokalpolisområdena, till de mest utsatta områdena. Om det inte blir så, kommer han att vidta kraftfulla åtgärder, vilka han inte vill berätta om i TV…

 

Dan Eliasson menar att det blivit fler poliser närmare medborgarna

på de mest utsatta orterna i Sverige, exempelvis i Södra Järva, Botkyrka, Södertälje och Storgöteborg. Och utvecklingen fortgår i den riktningen, det ska ut fler poliser på lokalpolisområdena under 2017-2018. Eliasson vill inte tala om kris inom polisen, utan använder begreppet allvarligt läge. Eliasson jobbar för att det skall bli 1500 fler poliser till år 2020 trots att myndigheten inte fått pengar för det ännu. I många delar har det börjat vända till det bättre, men storstäderna har svåra problem med bland annat gängvåld.

 

Anders Vik från Gästrikland beskrev hur den narkotikaenhet han jobbade på slagits sönder, hans kollegor lämnade polisen, och han själv bytte arbetsuppgifter.

Narkotikaspaning kan inte göras av poliser som har andra uppdrag som huvuduppgift, de hinner inte med att odla kontakter och jobba upp personkännedom. Det gör att Anders känner en stor hopplöshet när en fungerande verksamhet rinner ut i sanden. Inrikesministern menar att den lokala problembilden ska styra, och att poliser som bara vill jobba med sina specialområden förhindrar ett bredare och mer flexibelt arbetssätt.

 

En intressant debatt, som började 18 minuter in i programmet. Det politiska ansvaret för att det blivit som det blev, tycker vi blev ganska tydligt. Och det delas mellan den nuvarande och den förra regeringen. Ingen av dem har velat skjuta till de pengar som polisen behöver för att hålla jämna steg med brottsligheten och samhällsutvecklingen. Eller ge poliserna en rimlig lön för mödan.

 

Tommy Hansson

 
Gilla sidan:
TIPSA FRAGA















wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Krimkassan


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994