Publicerat 2016-09-30 09:10

Polisen skyfflar runt personalbristen

Det lider så klart poliserna av, men allra mest lider medborgarna och särskilt brottsoffren, noterar Martin Marmgren i en debattartikel i Aftonbladet. Polisbristen är inte ny, den fanns redan innan omorganisationen, men den har förvärrats avservärt sedan dess. Alla ser poliskrisen, men åtgärderna saknas. Så här skriver Martin i Aftonbladet:

"Under mina sju år som polis har jag arbetat i alla delar av kärnverksamheten. Överallt har jag upplevt att polisen allt för ofta har varit oförmögen att ge brottsutsatta och otrygga medmänniskor den hjälp de förtjänar.

Utredningar om grovt integritetskränkande brott, som våldtäkter, kan bli liggande utan åtgärder i väntan på att någon skall hinna ta tag i ärendet. Andra brott läggs ned trots att de hade kunnat gå att utreda om resurser funnits. Personer som brådskande behöver vår hjälp får vänta oacceptabelt länge, och många larm skrivs av då det inte funnits bilar att skicka. Vi har varit för få överallt.

Innan Husbykravallerna för tre år sedan verkade en del av lösningen på resursbristen vara att montera ner närpolisverksamhet, men efter att svenska förorter i brand blev globala toppnyheter insåg man att även brottsförebyggande närvaro behövs. Kvarstod att skyffla runt de ständigt växande hålen i bemanning mellan enheter och distrikt. Allt medan de förorter där närpolisverksamheten mest behövs har blivit otryggare.

Följande är en lista, sammanställd av ledningscentralsoperatören, över de larm som hanterades i ett distrikt bemannat av sex bilar under ett stressigt kvällspass 2014:

✓ Våldtäkt med två frihetsberövade

✓ Trafikolycka

✓ Berusad person

✓ Gripen snattare

✓ Mordbrandsförsök skola

✓ Lägenhetsbråk

✓ Misstänkt brand i köpcentrum

✓ Misstänkt lägenhetsbrand

✓ Pågående stöld.

✓ Gripna inbrottstjuvar

✓ Eventuell skottlossning

✓ Stenkasting mot bussar

✓ Dödsfall

✓ Olaga hot, gärningsman kvar

✓ Olaga hot med skjutvapen

✓ Inbrott i bostad

✓ Försök till inbrott i bostad

✓ Pågående inbrott i bostad

✓ Pågående inbrott i företag

✓ Pågående misshandel med järnrör

✓ Misshandel av 14-årig flicka

✓ Misshandel av barn

✓ Två försvunna barn

Rutinlarmen har inte tagits med. Trots hjälp ifrån närliggande distrikt blir det med den arbetsbelastningen omöjligt att ge varje ärende det stora engagemang som krävs.

Notera att detta var innan omorganisationen sjösattes och förvärrade situationen. Då var det mediala och politiska intresset för polisens situation fortfarande obefintligt. Ansvariga politiker standardsvar på eventuella frågor om resurser var att polisen aldrig har haft mer pengar än nu, vilket aldrig tar hänsyn till omvärldsfaktorer som brottsutveckling, ökade krav och växande befolkning.

Sedan dess har resursbristen blivit ännu allvarligare, nu även på grund av att allt fler desillusionerade kollegor slutar, och strategin att ducka för problemen verkar till slut ha nått vägs ände. Det är inte längre bara enskilda poliser, Polisförbundet och brottsoffer som försöker peka på hur illa det är ställt med svensk polis, nu hörs ordet ”poliskris” ifrån både kommunalråd, media och åklagare.

I en riksdagsdebatt tisdag förklarade inrikesminster Anders Ygeman främst polisens resursproblem med migrationsströmmar och terrorhot, faktorer som journalisten Lasse Wierup visat är relativt marginella. Detta i stället för att ta ansvar för att regeringen drog åt svångremmen ytterligare för polisen då de tillträdde genom att neka de två miljarder genomförandekommitten äskade enbart för att täcka omorganisationens extrakostander. De 100 miljoner man sen satsar på polisen för 2017 är småpengar i en statsbudget. I jämförelse kostar ränteavdraget 30 miljarder per år.

Av riksdagsdebatten och budgeten att döma verkar regeringen fortfarande inte se polisens finansiering som en särskilt prioriterad fråga. Det är inte främst ett svek mot landets poliser, utan mot dem som behöver vår hjälp.

Martin Marmgren, polis"

TV4 har ett inslag på samma tema, om polisbristens konsekvenser.

Gilla sidan: