Polisen i valrörelsen

Slutsatsen av den debatten, och även av diskussionerna efter den senaste tidens bilbränder, är att alla partier numer vill ha fler poliser. Det handlar om ca 10000 polisanställda till 2024, eller ca 7000 ytterligare poliser. Dessutom finns förslag från oppositionspartierna att göra polisyrket mer attraktivt genom särskilda lönesatsningar eller betald utbildning, för att behålla och rekrytera de poliser som behövs. Dock har det även funnits röster som talat för förenklad och förkortad utbildning för poliser i yttre tjänst. Som att det jobbet skulle vara enklare än annan polistjänst...

Nu har Polisförbundets ordförande, Lena Nitz skrivit en debattartikel i DN, som blivit mycket uppmärksammad och diskuterad så här innan valet. Hon vill att utredningsförslaget om att Polishögskolorna blir högskolor på riktigt, med akademiska poäng blir verklighet, att polisforskningen ger fler poliser möjlighet att forska om polisverksamhet och brottslighet.

Nu är det mest kriminologer, sociologer och andra som har idéer om polisen, ofta utan närmare kunskaper om yrkets förutsättningar. Hon betonar bland annat fördelarna med att poliser kan användas både för ingripande och utredande, de funktionerna går in i varandra, överlappar och ger dessutom en större flexibilitet. Svensk polis behöver bli ännu bättre, därför vill Lena också att polisutbildningen förlängs med en termin, till tre år. Den verksamhetsförlagda utbildningen och de praktiska momenten  måste få tillräckligt utrymme.

 

Lena fick medhåll av Aftonbladets Oisin Cantwell, som skriver i en krönika:

 

"Det ett utmärkt förslag. En allt mer komplicerad och raffinerad brottslighet kan endast mötas med en kunnigare och mer analytisk poliskår. En högskoleutbildning skulle dessutom göra yrket mer attraktivt samtidigt som den akademiska titeln skulle bli ett argument i lönerörelsen.

 

Vem vet, kanske skulle rent av färre poliser hoppa av yrket om status och lön blev högre."

Oisin avslutar sin krönika med att önska att politiker lyssnade på vettiga och genomtänkta förslag om hur vi på sikt gör Sveriges största myndighet bättre.

En politiker som verkligen profilerat sig på Polisfrågor är Liberalernas Roger Haddad. Bland annat besöker och åker han med polisen på olika håll i landet, här tillsammans med poliser i region Väst under ett nattpass efter bilbränderna:

Roger vill ha samma längd på polisutbildningen som nu, men kvalitetssäkra den och ge utrymmer för mer praktik inom utbildningstiden. Han menar usla lönevillkor, dåliga karriärmöjligheter, oklara besked vid antagning och tjänstgöring under aspirant samt arbetstider är det som gör att man inte lockas eller vill vara kvar som polis. Högre löner är den avgörande faktoren för att göra yrket attraktivare, menar Roger. Därför motsätter han sig en akademisering, som han fruktar skulle innebära att utbildningen skulle bli ännu mer teoretisk än idag.

Roger får medhåll av liberala tidningen Expressen som skriver i en osignerad ledare att lärare och sjuksköterskor, som har akademiska utbildningar, kommer ut i verkligheten sprängfyllda med teori och filosofi, men saknar ofta de konkreta färdigheter som krävs för att klara jobbet på vårdavdelningen eller i klassrummet. Detta då utbildningarna är krampaktigt teoretiska... Blåljus får erkänna, att några sådana sjuksköterskor har vi haft turen att aldrig ha råkat på...

Tidningen avslutar med synpunkten att stänga in alla polisstudenter på universitet i tre år är en idé som bör skrinläggas för överskådlig tid. Det förslaget har dock ingen lagt, alla är så vitt vi vet för praktik och kontakter med verksamheten för blivande poliser.

Inledningen till Expressens artikel är tänkvärd:

"En bra polis behöver många förmågor: god fysik, analytisk skärpa, kritiskt tänkande, förståelse för mänskligt beteende och kunskaper om hur samhället fungerar. Han måste klara av att jaga brottslingar både till fots och i datorernas intrikata cybervärld. Den gränsöverskridande brottsligheten ställer krav på omvärldskunskaper.  

Det är inga fjuttkrav, precis. Idealpolisen tycks vara en kombination av löpare, brottare, psykolog, socionom och IT-expert. Kort sagt, Tom Cruise i Mission: Impossible."

 

Väl skrivet, utom möjligen pronomenet "Han"! Det kunde väl ha ersatts med "Varje polis" eller "Alla poliser".

 

Slutligen, finns det faktiskt en riktig polis som deltar i debatten och som dessutom är nyutnämnd professor vid Oslo Universitet, i polisforskning. Det är Stefan Holgersson, som verkligen vet vad han talar om i just denna fråga. Han noterar att svensk polis missar polisers yrkeskunskaper när det kommer till polisforskning. I Norge är polisutbildningen akademiserad och knytningen till forskning en självklarhet sedan länge. Han säger till TCO-tidningen Arbetsvärlden, att han är positiv till en treårig, akademisk polisutbildning med förbehållet att den präglas av mycket praktik där studenterna avlastar den yrkesverksamma polisen.

 

– Den får inte bli för teoretisk. Det bästa vore att varva teori med praktiska moment där polisstudenterna är med och bedriver polisiärt arbete under utbildningens gång. På så vis skulle polisstudenterna kunna bidra i verksamheten tidigare än i dag samtidigt som de har tid att fördjupa sig längre och få en större förståelse för arbetet, säger Stefan Holgersson till Arbetsvärlden. Då skulle polismyndigheten kunna leva upp till att bli en lärande organisation.

 

Tidningen har även pratat med Lena Nitz, som påpekar att vi behöver svensk polisforskning då polisorganisation och problembilder skiljer sig åt mellan olika länder och rent av inom Sverige...