Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2004-04-29 00:45Polisen i Stockholms län bör få kompensation för de högre kostnader man har för bevakningar i huvudstaden. Det föreslår den revision av polismyndigheten i Stockholms län som nu överlämnats till myndigheten.
Revisionen beställdes av lpme Carin Götblad bland annat med anledning av de allt större ekonomiska underskotten inom länets polis. Den pekar också på de oklara rollerna och bristande samspelet för ekonomistyrning mellan ledningsfunktionerna - alltså de högsta cheferna - inom myndigheten. "I dag saknar länspolismästaren ett kraftfullt verktyg för effektiv styrning av verksamheten", skriver utredningen.
Revisionen vill också minska antalet polismästardistrikt i länet från åtta till tre. Kvar blir då bara city, norr och söder. Det skulle, enligt revisionen, ge ökad flexibilitet och större möjlighet till specialisering.
- Jag ser i stort sett positivt på den här revisionen, säger polisfackets ordförande i länet Lars Ericson till Blåljus. Jag är glad att man understryker vårt behov av ekonomiska tillskott. Revisionen styrker mig i min uppfattning att vi uppträdde helt ärligt när det gäller förra vårens löneavtal. Det visas inte minst av att vi inte haft någon löneglidning under avtalsperioden. Det är också intressant att notera att avtalet rörde sig runt nio procent men de kostnader som myndigheten fick kom att hamna runt sex procent.
- Jag har några allvarliga invändningar mot revisionen, fortsätter Lars. Man vill för det första att verksamheten ännu hårdare ska anpassas till de ekonomiska ramarna. Vidare kan man tolka revisionen så att den förordar att ekonomisk kompetens ska väga tyngre än yrkesmässig vid tillsättningar.
I övrigt kan man konstatera att övertidstillägg i Stockholms län var 15343:- per anställd 2003 att jämföra med 27949:-/ anställd i Skåne län och 32838:-/ anställd i Västra Götaland.
- En intressant detalj bland många är att om man får tro revisionen så har vi den lägsta lokalytan per anställd i polisväsendet. Vi får ofta höra att vi är dåliga på att rationalisera men det här är siffror som talar ett annat språk, slutar Lars.
-----------------------------------------
För en tid sedan skrev en student vid Polishögskolan, PHS, till Blåljus och berättade dramatiskt om sin rädsla för att snart gå ut i yttre tjänst. Du kan läsa hela hennes insändare om du söker under ”Nyheter” till vänster och klickar på tidnr 2004-04-16 22:09. I den ström av insändare som följde krävdes bl a fler poliser inblandade i uttagningen av elever. Kritik riktades också mot PHS bl a för att vara en skyddad verkstad fjärran från verkligheten. Blåljus har vänt sig till Birgit Hansson, rektor för PHS, och bett henne kommentera kraven och kritiken. Birgit Hanssons svar är fetstilta.
Om den elev som står bakom signaturen ”PHS - snart ute” skulle komma till dig och berätta om sina problem – skulle du tycka att det var möjligt för henne att fortsätta från skolan till sin myndighet?
Rädslan som fenomen skulle enligt min mening inte diskvalificera eleven från att fortsätta från skolan ut till den myndighet där hon placerats. Jag skulle råda henne att ta upp sina känslor med studieledningen eller en lärare hon har förtroende för. Min tanke skulle nog också vara att detta att hon vågar tala om sin rädsla är ett viktigt steg mot att kunna bearbeta det som plågar henne och sedan gå vidare. Å andra sidan skulle jag nog också vara vaken för att hon kan ha kommit till mig för att få stöd för att ta steget att sluta vid polisen. Men för att säga något säkert om det måste man ju träffa personen. Jag hoppas verkligen att den här eleven som skrivit till Blåljus följer mitt råd att så snart som möjligt prata med någon på skolan.
BEGÅTT BROTT
Vilken är den vanligaste orsaken till att elever inte får fortsätta från PHS till myndigheten?
.Att de begått brott.
Hur många de senaste två läsåren – 2002 – 2003 – har ansetts olämpliga totalt på alla tre skolorna?
Jag har inte siffran i huvudet men det handlar om en fem, sex elever. En slags tumregel säger att 192 börjar i en omgång och 188 går vidare ut till en myndighet. Då har några slutat av andra skäl också.
MER OROLIG FÖR HÄVDELSEBEHOV
”Jag har länge ansett att det bör göras betydligt mer djupgående undersökningar och intervjuer av de sökanden, för att minimera antalet fall, likt detta”. Så skriver en insändarskribent. ”Detta är bara ännu ett bevis på PHS misslyckande i antagningsförfarandet. Det är ju trots allt dessa personer som skall "sållas" bort, men lik förbaskat tar sig in”, skriver en annan. Hur tycker du att processen från ansökan till antagning som elev på skolan fungerar?
Jag håller inte med den skribent som menar att sådana som hon ska sållas bort. Att personer erkänner rädsla är inte ett självklart sållningskriterium. Man är nog mera orolig för människor med ett märkbart hävdelse- eller hämndbehov eller sådana som är lättkränkta för att ta några exempel. Sedan vill jag understryka att PHS inte är inblandad i uttagningen. Vi får en lista med namn från RPS personalbyrå. Innan det händer har poliser haft inverkan på urvalet i tre omgångar. Först kommer de sökande till en polismyndighet där de bland annat får göra svenskprov. Där träffar de poliser som är med och påverkar vilka namn som ska gå vidare i processen. På personalbyrån finns återigen poliser som har inflytande på vilka som ska tas ut till pliktverkets test och undersökningar. De som därefter blir kvar intervjuas igen med poliser som deltagare och slutligen bestämmer personalbyrån som sagt vilka som ska få börja på PHS. Jag tycker snarare att det inte är problemfritt med återkommande bedömningar av poliser. Jag ser en risk kåren reproducerar sig själv.
DEN SKANDINAVISKA MODELLEN
Kvinnan som skrev den inledande insändaren ställer frågan om det inte skulle kunna finnas en utbildning på skolan som syftar till att eleven ska gå direkt in på inre tjänst. Hur ser du på ett sådant förslag?
Jag tror inte på det. Jag anser inte att man ska specialisera sig tidigt. Jag tror att det är bra att man inom ett yrke har en gemensam grund som alla står på. Det är den skandinaviska modellen som gäller för en rad yrkesutbildningar.
”Jag tycker det är skrämmande att polis aspiranter har rädsla för att jobba i yttre tjänst. Man måste lägga skuld på PHS. Dom utbildar dagens poliser till en perfekt värld. Där man inte behöver höja rösten. Det räcker med verbal judo för att avväpna varje situation. Man informeras inte om vilket våld man kan mötas av på riktigt”. Det här skriver en annan insändarförfattare. ”Jag har sagt det förut och jag säger det igen: PHS är en "skyddad verkstad" där man håller eleverna separerade från verkligheten så gott det går”, skriver ytterligare en. Hur vill du kommentera de här påståendena?
Den här kritiken är nog giltig för alla yrkesutbildningar som inte är direkta lärlingsutbildningar. Vi kommer aldrig att nå fram till en utbildning som innebär att eleverna utsätts för skarpa lägen. Men jag hävdar att vi försöker utbilda så nära verkligheten som det är möjligt. I våra case har vi en betoning på att möta människor i olika situationer. Under den sista terminen möter eleverna skådespelare och enligt min mening är aktörerna känsliga för vilken respons de får från studenterna och hittar skickligt sätt att gestalta reaktioner som är nära verkligheten ute på fältet. En stor del av innehållet i färdighetsämnena utgörs också av så realistiska övningar som det är möjligt. Aspiranthalvåret är sedan den träning i ”reell miljö” som ingår i polisutbildningen. Jag vill understryka att vi tacksamt tar emot idéer hur vi ska kunna göra utbildningen ännu mera verklighetsanpassad. Det finns en debatt om en återgång till modellen där teori på PHS och praktik på fältet varvas. Jag sympatiserar med den tanken men i nuläget finns inget stöd för en sådan förändring.
”EN TYDLIG FINGERVISNING”
Hur har den här insändaren från ”PHS – snart ute” påverkat dig och den diskussion som förs på skolan?
Händelsevis gör flera elever som just nu går i termin fyra egna arbeten om rädsla. De har kommit till mig och diskuterat varför det pratas så lite om rädsla. Här kom insändaren som ett utropstecken. Jag har tagit upp med studieledningen vad vi kan göra för att få igång det här samtalet tidigt så att inte problemet blir dubbelt för en del studenter – de börjar bli rädda för sin egen rädsla. Vi diskuterar att ta upp det här redan i basgruppsarbetet på termin ett. Det här är en uppgift för våra lärare i beteendevetenskap. Vi har dessutom en lärare i mental träning och planerar att anställa en till. Gruppen som gör egna arbeten om det här har tagit upp frågan om varför skolan inte har en kurator. Min bedömning är att en kurator kan vara bra för dem som vågar prata om sina problem. Men det räcker inte - de som inte vågar måste vi nå på något annat sätt. Jag ser det som en tydlig fingervisning att det här tas upp både av studenterna i egna arbeten och i flera insändare i Blåljus. Jag ser det som en möjlighet och uppfattar det som min skyldighet att ta itu med problemet.
PS. På minst en punkt får Birgit Hansson starkt stöd från en del av Blåljus läsare. Vi ställde frågan till läsekretsen: ”Bör det finnas möjlighet på PHS att utbilda sig till polis med enbart inre tjänst?”. Av de 242 som svarade ansåg 84 procent att det inte ska erbjudas en sådan möjlighet. 16 procent svarade ja.
----------------------------------------
"Varför tror du stämningen är hätsk på skolan?" Den frågan ställer en insändarförfattare som är ännu en i raden som vill ge "PHS - snart ute" goda råd om hur hon ska hantera sin rädsla för yttre tjänsten.
Det har redan börjat komma in synpunkter på intervjun. Bla så här skriver författaren till en ny insändare:
"Blåljus låter rektorn Birgit Hansson göra reklam för en polishögskola i förfall och en polisintagning i kris. Vi som går på skolan vet hur eländigt det står till i undervisningen. De flesta av oss är väl inte livrädda för den verklighet vi ska jobba i men vi oroar oss en hel del för hur vi ska klara oss i den. Birgit Hansson talar om casen och att vi ska lära oss att prata med människor. Det är nog bra. Men många av oss här har den åldern och arbetslivserfarenheten att vi redan kan snacka med folk. Vad däremot nästan ingen av oss har någon erfarenhet av är att stirra rätt in i en pistolmynning eller ha en stor förskärare svävande någon meter från bröstet. Jag håller med de som säger att PHS är en skyddad verkstad. Måtte man bara få en vettig handledare ute på myndigheten. Det är det vi alla går och hoppas nu. Och måtte vi slippa åka ihop med ”PHS – snart ute” för händer det något allvarligt när man är ute med henne så tvingas man ta hand både om busarna, sig själv och henne. Det kan bli lite tungt. Och allt detta för att man under en lång uttagningsprocess inte lyckas hitta dessa personer som jag tror att det finns fler av på PHS än någon anar".
Sistaterminare.
Red kan inte hålla med om att vi låter Birgit Hansson göra reklam. Vi har ställt ett antal frågor där vi bland annat fört fram läsarnas kritik mot PHS. Att Birgit Hansson bereds tillfälle att framföra sina synpunkter på den kritik som riktats mot PHS hör till god publicistisk sed. Är det inte sådan vi som poliser ofta efterlyser när det gäller andra medier?
STÅLMÄN MED DAJM
Jag har med intresse insupit den debatt som följt på den blivande kollegans insändare om de farhågor hon har inför sitt kommande yrkesliv. Jag drar mig till minnes när jag, för cirka 12 år sedan, var i samma situation som hon. Vår klass skulle till Rättsmedicin i Solna och titta på lik. Det var huvudsyftet med besöket. Vi skulle komma i kontakt med döden i dess olika former. En del av oss var oroliga för hur vi skulle reagera. Vi förstod att mötet med döden inte alltid var en angenäm situation. Vi ängslades och var och en av oss gick förmodligen långt innan och tänkte på hur det skulle bli. Vi förberedde oss helt enkelt mentalt trots att flertalet av oss inte ens hört talas om begreppet mental förberedelse.
En del köpte påsar med dajm för att kunna stoppa i munnen samtidigt som de gick in i "ruttenrummet". Detta för att visa för både oss och omvärlden vilka stålmän de var.Ni förstår säkert att de som ängslats klarade mötet med döden kanska väl, samtidigt som de som stoppat munnen full med dajm ganska snart insåg hur stor en tugga med dajm kan bli när man står inför en människa som börjar vara stadd i förruttnelse.
Vad jag vill säga är att den kvinna som skrivit om sin ängslan, sin rädsla, kanske är bättre rustad för ett polisliv än en del av er som med ganska hårda ordalag manar henne att sluta sin utbildning.
Den kvinnan är en kollega som sannolikt inte ger sig in i situationer som kan kosta både henne och mig livet. Inget av det hon berättat antyder att hon inte skulle göra vad hon kan för att skydda sin kollega, även om det skulle ske med viss rädsla.
Jag har inget intresse av att patrullera med en nybakad kollega som tror sig kunna förändra världen med sitt självsäkra beteende. Då åker jag hellre med en kollega som är förberedd på sin uppgift, som mentalt har gått igenom alla de hemskheter man faktiskt kan råka ut för och utifrån denna mentala förberedelse agerar på ett sunt och moget sätt.
Till den kvinnliga polisskoleeleven vill jag bara säga att jag lämnar LKC Stockholm och börjar på Värmdö Näpo 1/6. Det blir en hel del utryckningspass och du är välkommen att patrullera med mig när som helst.
Tommy Vestergren
Tommy är avgående facklig ordförande på LKC, länskommunikationscentralen, och känd för Blåljus läsare för sina synpunkter på arbetet där.
----------------------------------------
MISSA INTE NYA NUMRET AV POLISEN SOM ÄR I DIN BREVLÅDA I DAGARNA OM DU TILLHÖR FÖRBUNDSOMRÅDET I STOCKHOLMS LÄN!
----------------------------------------
PENGAR ATT TJÄNA! KOLLA FÖRBUNDETS HEMFÖRSÄKRING!
Du som läser detta och är medlem i Polisförbundet - gå snarast in på förbundets hemsida www.polisforbundet.se och kolla den nya hemförsäkringen. Genomsnittspolisen anses ha både vett och förmåga att se om sitt hus. Vi har en bra riskprofil så att säga och när man försäkrar oss som grupp slår det igenom på priset. Du kan ha en bra slant att tjäna via Polisförbundet. Gå in på ”Länkar” ovan, välj ”Polislänkar” och dubbelklicka på ”Förbundets frivilliga försäkringar” så kommer du spikrakt till den aktuella sidan.
-----------------------------------------
Vad finns i medierna av särskilt intresse för poliser utöver den vardagliga brottsrapporteringen? Du behöver inte surfa runt bland en lång rad sajter för att ta reda på det. Blåljus.nu gör jobbet åt dig på avdelningen ”Aktuella artiklar av intresse” under rubriken ”Länkar” på den grå linjen ovan. Använd Blåljus.nu för att kolla vad som är på gång!
-----------------------------------------
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 28 april 2004 kl 2340
I dag – 28 april – går vi till sjöss! I närheten av Tongaöarna gjorde fartygssekonden på HMS Bounty, Fletcher Christian, 28 april 1789 myteri med stöd av 24 underofficerare och matroser. Kaptenen Bligh och 18 lojala besättningsmän sattes ut i en öppen skeppsbåt. De nådde 14 juni samma år ön Timor - en färd på 5 800 km. Avfärden med Thor Heyerdahls berömda balsaflotte Kon-Tiki ägde rum 28 april 1947 från Limas hamnstad Callao. Ombord fanns fem norrmän och en svensk, Bengt Danielsson. Pådriven av passadvindar och havsströmmar nådde flotten fram till den lilla atollen Raroia i Tuamotugruppen 7 augusti samma år.
Revisionen beställdes av lpme Carin Götblad bland annat med anledning av de allt större ekonomiska underskotten inom länets polis. Den pekar också på de oklara rollerna och bristande samspelet för ekonomistyrning mellan ledningsfunktionerna - alltså de högsta cheferna - inom myndigheten. "I dag saknar länspolismästaren ett kraftfullt verktyg för effektiv styrning av verksamheten", skriver utredningen.
Revisionen vill också minska antalet polismästardistrikt i länet från åtta till tre. Kvar blir då bara city, norr och söder. Det skulle, enligt revisionen, ge ökad flexibilitet och större möjlighet till specialisering.
- Jag ser i stort sett positivt på den här revisionen, säger polisfackets ordförande i länet Lars Ericson till Blåljus. Jag är glad att man understryker vårt behov av ekonomiska tillskott. Revisionen styrker mig i min uppfattning att vi uppträdde helt ärligt när det gäller förra vårens löneavtal. Det visas inte minst av att vi inte haft någon löneglidning under avtalsperioden. Det är också intressant att notera att avtalet rörde sig runt nio procent men de kostnader som myndigheten fick kom att hamna runt sex procent.
- Jag har några allvarliga invändningar mot revisionen, fortsätter Lars. Man vill för det första att verksamheten ännu hårdare ska anpassas till de ekonomiska ramarna. Vidare kan man tolka revisionen så att den förordar att ekonomisk kompetens ska väga tyngre än yrkesmässig vid tillsättningar.
I övrigt kan man konstatera att övertidstillägg i Stockholms län var 15343:- per anställd 2003 att jämföra med 27949:-/ anställd i Skåne län och 32838:-/ anställd i Västra Götaland.
- En intressant detalj bland många är att om man får tro revisionen så har vi den lägsta lokalytan per anställd i polisväsendet. Vi får ofta höra att vi är dåliga på att rationalisera men det här är siffror som talar ett annat språk, slutar Lars.
-----------------------------------------
För en tid sedan skrev en student vid Polishögskolan, PHS, till Blåljus och berättade dramatiskt om sin rädsla för att snart gå ut i yttre tjänst. Du kan läsa hela hennes insändare om du söker under ”Nyheter” till vänster och klickar på tidnr 2004-04-16 22:09. I den ström av insändare som följde krävdes bl a fler poliser inblandade i uttagningen av elever. Kritik riktades också mot PHS bl a för att vara en skyddad verkstad fjärran från verkligheten. Blåljus har vänt sig till Birgit Hansson, rektor för PHS, och bett henne kommentera kraven och kritiken. Birgit Hanssons svar är fetstilta.
Om den elev som står bakom signaturen ”PHS - snart ute” skulle komma till dig och berätta om sina problem – skulle du tycka att det var möjligt för henne att fortsätta från skolan till sin myndighet?
Rädslan som fenomen skulle enligt min mening inte diskvalificera eleven från att fortsätta från skolan ut till den myndighet där hon placerats. Jag skulle råda henne att ta upp sina känslor med studieledningen eller en lärare hon har förtroende för. Min tanke skulle nog också vara att detta att hon vågar tala om sin rädsla är ett viktigt steg mot att kunna bearbeta det som plågar henne och sedan gå vidare. Å andra sidan skulle jag nog också vara vaken för att hon kan ha kommit till mig för att få stöd för att ta steget att sluta vid polisen. Men för att säga något säkert om det måste man ju träffa personen. Jag hoppas verkligen att den här eleven som skrivit till Blåljus följer mitt råd att så snart som möjligt prata med någon på skolan.
BEGÅTT BROTT
Vilken är den vanligaste orsaken till att elever inte får fortsätta från PHS till myndigheten?
.Att de begått brott.
Hur många de senaste två läsåren – 2002 – 2003 – har ansetts olämpliga totalt på alla tre skolorna?
Jag har inte siffran i huvudet men det handlar om en fem, sex elever. En slags tumregel säger att 192 börjar i en omgång och 188 går vidare ut till en myndighet. Då har några slutat av andra skäl också.
MER OROLIG FÖR HÄVDELSEBEHOV
”Jag har länge ansett att det bör göras betydligt mer djupgående undersökningar och intervjuer av de sökanden, för att minimera antalet fall, likt detta”. Så skriver en insändarskribent. ”Detta är bara ännu ett bevis på PHS misslyckande i antagningsförfarandet. Det är ju trots allt dessa personer som skall "sållas" bort, men lik förbaskat tar sig in”, skriver en annan. Hur tycker du att processen från ansökan till antagning som elev på skolan fungerar?
Jag håller inte med den skribent som menar att sådana som hon ska sållas bort. Att personer erkänner rädsla är inte ett självklart sållningskriterium. Man är nog mera orolig för människor med ett märkbart hävdelse- eller hämndbehov eller sådana som är lättkränkta för att ta några exempel. Sedan vill jag understryka att PHS inte är inblandad i uttagningen. Vi får en lista med namn från RPS personalbyrå. Innan det händer har poliser haft inverkan på urvalet i tre omgångar. Först kommer de sökande till en polismyndighet där de bland annat får göra svenskprov. Där träffar de poliser som är med och påverkar vilka namn som ska gå vidare i processen. På personalbyrån finns återigen poliser som har inflytande på vilka som ska tas ut till pliktverkets test och undersökningar. De som därefter blir kvar intervjuas igen med poliser som deltagare och slutligen bestämmer personalbyrån som sagt vilka som ska få börja på PHS. Jag tycker snarare att det inte är problemfritt med återkommande bedömningar av poliser. Jag ser en risk kåren reproducerar sig själv.
DEN SKANDINAVISKA MODELLEN
Kvinnan som skrev den inledande insändaren ställer frågan om det inte skulle kunna finnas en utbildning på skolan som syftar till att eleven ska gå direkt in på inre tjänst. Hur ser du på ett sådant förslag?
Jag tror inte på det. Jag anser inte att man ska specialisera sig tidigt. Jag tror att det är bra att man inom ett yrke har en gemensam grund som alla står på. Det är den skandinaviska modellen som gäller för en rad yrkesutbildningar.
”Jag tycker det är skrämmande att polis aspiranter har rädsla för att jobba i yttre tjänst. Man måste lägga skuld på PHS. Dom utbildar dagens poliser till en perfekt värld. Där man inte behöver höja rösten. Det räcker med verbal judo för att avväpna varje situation. Man informeras inte om vilket våld man kan mötas av på riktigt”. Det här skriver en annan insändarförfattare. ”Jag har sagt det förut och jag säger det igen: PHS är en "skyddad verkstad" där man håller eleverna separerade från verkligheten så gott det går”, skriver ytterligare en. Hur vill du kommentera de här påståendena?
Den här kritiken är nog giltig för alla yrkesutbildningar som inte är direkta lärlingsutbildningar. Vi kommer aldrig att nå fram till en utbildning som innebär att eleverna utsätts för skarpa lägen. Men jag hävdar att vi försöker utbilda så nära verkligheten som det är möjligt. I våra case har vi en betoning på att möta människor i olika situationer. Under den sista terminen möter eleverna skådespelare och enligt min mening är aktörerna känsliga för vilken respons de får från studenterna och hittar skickligt sätt att gestalta reaktioner som är nära verkligheten ute på fältet. En stor del av innehållet i färdighetsämnena utgörs också av så realistiska övningar som det är möjligt. Aspiranthalvåret är sedan den träning i ”reell miljö” som ingår i polisutbildningen. Jag vill understryka att vi tacksamt tar emot idéer hur vi ska kunna göra utbildningen ännu mera verklighetsanpassad. Det finns en debatt om en återgång till modellen där teori på PHS och praktik på fältet varvas. Jag sympatiserar med den tanken men i nuläget finns inget stöd för en sådan förändring.
”EN TYDLIG FINGERVISNING”
Hur har den här insändaren från ”PHS – snart ute” påverkat dig och den diskussion som förs på skolan?
Händelsevis gör flera elever som just nu går i termin fyra egna arbeten om rädsla. De har kommit till mig och diskuterat varför det pratas så lite om rädsla. Här kom insändaren som ett utropstecken. Jag har tagit upp med studieledningen vad vi kan göra för att få igång det här samtalet tidigt så att inte problemet blir dubbelt för en del studenter – de börjar bli rädda för sin egen rädsla. Vi diskuterar att ta upp det här redan i basgruppsarbetet på termin ett. Det här är en uppgift för våra lärare i beteendevetenskap. Vi har dessutom en lärare i mental träning och planerar att anställa en till. Gruppen som gör egna arbeten om det här har tagit upp frågan om varför skolan inte har en kurator. Min bedömning är att en kurator kan vara bra för dem som vågar prata om sina problem. Men det räcker inte - de som inte vågar måste vi nå på något annat sätt. Jag ser det som en tydlig fingervisning att det här tas upp både av studenterna i egna arbeten och i flera insändare i Blåljus. Jag ser det som en möjlighet och uppfattar det som min skyldighet att ta itu med problemet.
PS. På minst en punkt får Birgit Hansson starkt stöd från en del av Blåljus läsare. Vi ställde frågan till läsekretsen: ”Bör det finnas möjlighet på PHS att utbilda sig till polis med enbart inre tjänst?”. Av de 242 som svarade ansåg 84 procent att det inte ska erbjudas en sådan möjlighet. 16 procent svarade ja.
----------------------------------------
"Varför tror du stämningen är hätsk på skolan?" Den frågan ställer en insändarförfattare som är ännu en i raden som vill ge "PHS - snart ute" goda råd om hur hon ska hantera sin rädsla för yttre tjänsten.
Det har redan börjat komma in synpunkter på intervjun. Bla så här skriver författaren till en ny insändare:
"Blåljus låter rektorn Birgit Hansson göra reklam för en polishögskola i förfall och en polisintagning i kris. Vi som går på skolan vet hur eländigt det står till i undervisningen. De flesta av oss är väl inte livrädda för den verklighet vi ska jobba i men vi oroar oss en hel del för hur vi ska klara oss i den. Birgit Hansson talar om casen och att vi ska lära oss att prata med människor. Det är nog bra. Men många av oss här har den åldern och arbetslivserfarenheten att vi redan kan snacka med folk. Vad däremot nästan ingen av oss har någon erfarenhet av är att stirra rätt in i en pistolmynning eller ha en stor förskärare svävande någon meter från bröstet. Jag håller med de som säger att PHS är en skyddad verkstad. Måtte man bara få en vettig handledare ute på myndigheten. Det är det vi alla går och hoppas nu. Och måtte vi slippa åka ihop med ”PHS – snart ute” för händer det något allvarligt när man är ute med henne så tvingas man ta hand både om busarna, sig själv och henne. Det kan bli lite tungt. Och allt detta för att man under en lång uttagningsprocess inte lyckas hitta dessa personer som jag tror att det finns fler av på PHS än någon anar".
Sistaterminare.
Red kan inte hålla med om att vi låter Birgit Hansson göra reklam. Vi har ställt ett antal frågor där vi bland annat fört fram läsarnas kritik mot PHS. Att Birgit Hansson bereds tillfälle att framföra sina synpunkter på den kritik som riktats mot PHS hör till god publicistisk sed. Är det inte sådan vi som poliser ofta efterlyser när det gäller andra medier?
STÅLMÄN MED DAJM
Jag har med intresse insupit den debatt som följt på den blivande kollegans insändare om de farhågor hon har inför sitt kommande yrkesliv. Jag drar mig till minnes när jag, för cirka 12 år sedan, var i samma situation som hon. Vår klass skulle till Rättsmedicin i Solna och titta på lik. Det var huvudsyftet med besöket. Vi skulle komma i kontakt med döden i dess olika former. En del av oss var oroliga för hur vi skulle reagera. Vi förstod att mötet med döden inte alltid var en angenäm situation. Vi ängslades och var och en av oss gick förmodligen långt innan och tänkte på hur det skulle bli. Vi förberedde oss helt enkelt mentalt trots att flertalet av oss inte ens hört talas om begreppet mental förberedelse.
En del köpte påsar med dajm för att kunna stoppa i munnen samtidigt som de gick in i "ruttenrummet". Detta för att visa för både oss och omvärlden vilka stålmän de var.Ni förstår säkert att de som ängslats klarade mötet med döden kanska väl, samtidigt som de som stoppat munnen full med dajm ganska snart insåg hur stor en tugga med dajm kan bli när man står inför en människa som börjar vara stadd i förruttnelse.
Vad jag vill säga är att den kvinna som skrivit om sin ängslan, sin rädsla, kanske är bättre rustad för ett polisliv än en del av er som med ganska hårda ordalag manar henne att sluta sin utbildning.
Den kvinnan är en kollega som sannolikt inte ger sig in i situationer som kan kosta både henne och mig livet. Inget av det hon berättat antyder att hon inte skulle göra vad hon kan för att skydda sin kollega, även om det skulle ske med viss rädsla.
Jag har inget intresse av att patrullera med en nybakad kollega som tror sig kunna förändra världen med sitt självsäkra beteende. Då åker jag hellre med en kollega som är förberedd på sin uppgift, som mentalt har gått igenom alla de hemskheter man faktiskt kan råka ut för och utifrån denna mentala förberedelse agerar på ett sunt och moget sätt.
Till den kvinnliga polisskoleeleven vill jag bara säga att jag lämnar LKC Stockholm och börjar på Värmdö Näpo 1/6. Det blir en hel del utryckningspass och du är välkommen att patrullera med mig när som helst.
Tommy Vestergren
Tommy är avgående facklig ordförande på LKC, länskommunikationscentralen, och känd för Blåljus läsare för sina synpunkter på arbetet där.
----------------------------------------
MISSA INTE NYA NUMRET AV POLISEN SOM ÄR I DIN BREVLÅDA I DAGARNA OM DU TILLHÖR FÖRBUNDSOMRÅDET I STOCKHOLMS LÄN!
----------------------------------------
PENGAR ATT TJÄNA! KOLLA FÖRBUNDETS HEMFÖRSÄKRING!
Du som läser detta och är medlem i Polisförbundet - gå snarast in på förbundets hemsida www.polisforbundet.se och kolla den nya hemförsäkringen. Genomsnittspolisen anses ha både vett och förmåga att se om sitt hus. Vi har en bra riskprofil så att säga och när man försäkrar oss som grupp slår det igenom på priset. Du kan ha en bra slant att tjäna via Polisförbundet. Gå in på ”Länkar” ovan, välj ”Polislänkar” och dubbelklicka på ”Förbundets frivilliga försäkringar” så kommer du spikrakt till den aktuella sidan.
-----------------------------------------
Vad finns i medierna av särskilt intresse för poliser utöver den vardagliga brottsrapporteringen? Du behöver inte surfa runt bland en lång rad sajter för att ta reda på det. Blåljus.nu gör jobbet åt dig på avdelningen ”Aktuella artiklar av intresse” under rubriken ”Länkar” på den grå linjen ovan. Använd Blåljus.nu för att kolla vad som är på gång!
-----------------------------------------
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 28 april 2004 kl 2340
I dag – 28 april – går vi till sjöss! I närheten av Tongaöarna gjorde fartygssekonden på HMS Bounty, Fletcher Christian, 28 april 1789 myteri med stöd av 24 underofficerare och matroser. Kaptenen Bligh och 18 lojala besättningsmän sattes ut i en öppen skeppsbåt. De nådde 14 juni samma år ön Timor - en färd på 5 800 km. Avfärden med Thor Heyerdahls berömda balsaflotte Kon-Tiki ägde rum 28 april 1947 från Limas hamnstad Callao. Ombord fanns fem norrmän och en svensk, Bengt Danielsson. Pådriven av passadvindar och havsströmmar nådde flotten fram till den lilla atollen Raroia i Tuamotugruppen 7 augusti samma år.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september