Publicerat 2007-11-15 23:00

Kvinnligt nät på temat

igår – Idag – Imorgon

Kvinnliga poliser

50 år  1957-2007

När det kvinnliga nätverket inom polisen i Stockholms län träffades torsdagen den 15 november i Folkets hus  inleder en tillbakablick där Lina Rosén, 4 månader som polis, intervjuar Anna-Lena Barth om hennes 37 år i tjänst. Deras samtal lotsar oss fram till idag och till att vikten av att ett kvinnligt nätverk inte har blivit mindre.


Visst är det Anna-Lena på bakgrundsbilden.
Plats: troligen Plattan, tid: 1970-tal.

Carin Götblad lägger i sitt anförande tyngden på omvärldsanalys. Att vi som är poliser i en storstad måste ta till oss alla de storstadsfaktorer som ställer extra krav på oss. Kvinnliga ledare är utbildningsdagens tema och det är viktigt att vi ställer oss frågan – hur ska vi bli bättre på att skapa möjlighet att behålla kreativiteten? Hon fortsätter:
 
- Det är viktigt att vi har chefer med god mångfaldskompetens. Vi måste ha flera olika perspektiv för att klara att lösa konflikter i dagens samhälle. Nya perspektiv på gamla frågor är viktigt. Vi måste skapa tvärgrupper i myndigheten för att få helhetsperspektiv. Som chef är det bra att inte ha för stor respekt för tingens ordning.

- Man behöver humor för att få in ett nytt perspektiv. Inte känna bitterhet och visa besvikelse. Man måste träna sig på att bli mindre känslig och låta motgångar bli styrka och se alla möjligheter. Man får inte vara rädd för konflikter.

- Jag har lärt mig allra mest av mina motgångar. Belöna de som vill något och sträva efter att kväva Jantelagen.  Det ska löna sig att engagera sig.
Många skratt och flera varma applåder får Carin då hon i rask takt ger mängder av exempel på reaktioner över hennes ledarskap på Gotland i Värmland och nu i Stockholm.

Hon slutar med att uppmana poliskvinnor 45+ att söka till myndighetens nya chefsutbildningsprogram. Pilotgruppen kommer att bestå av 16 kvinnor.

Lotta Snickare belyser Sverige utifrån ett jämställdhetsperspektiv i sin upptakt. I hennes redogörelse över en stor genusforskning ger hon svar på mycket i jämställdhetsproblematiken. Det är viktigt att se ”varför” för att kunna uppnå en förändring som leder till jämställdhet.

Polisstyrelsens ordförande Kristina Alvendal presenterar sina politiska uppdrag och läser upp en motion till Stockholms Stadsfullmäktige år 1907 där frågan om anställande av kvinnor till poliser tas upp. Kristina ger sin politiska syn på hur polisen på bästa sätt ska bedriva verksamheten, Mycket kritik riktar Kristina mot att svensk polis ligger efter i många avseenden och att man bör ta del av andra europeiska länders polisverksamhet.
 
Angela Bermudez Svankvist,  VD S:t Eriks sjukhus, gör ett showartat intro och visar på en lysande jämställdhetsretorik rakt igenom hela sin föreläsning som kretsar kring tre ben:

Se utvecklingen – Tänk själv – Våga börja om.

Alla jobbiga sanningar ger massor av härliga skratt.

Beatrice Ask inleder med att säga att vi är världens mest jämställda land. Ökad jämställdhet inom polisen är nödvändig för den utveckling som krävs för att klara arbetet i dagens Sverige. Polisens kvinnliga nätverk är mycket viktigt för att uppnå jämställdhet. Det behövs ett jämställdhetsarbete och genuskunskap.
 
Thomas Bodström: Grattis! 50 år är en lång resa , men det är en lång väg kvar till 50%. Jämställdhetsarbetet är mycket viktigt.
 
- Jag håller inte med Beatrice Ask om att man som politiker inte kan göra någonting. Från politiskt håll kan man hjälpa till genom att göra polisutbildningen akademisk och man kan tillsätta kvinnor på höga polischefstjänster.

- Jämställdhet handlar mycket om attityder. Sök chefstjänsterna, tro på er själva, låt inte männen ta all plats.  Polisen är fortfarande en hierarkisk organisation och fler kvinnor behövs. Var inte rädda för att göra fel för då kan man inte ta initiativ. Ta för er, ni kvinnor behövs och LYCKA TILL!! Hoppas jag får er inbjudan fler gånger.

Annie Seel, 2005 Årets Kvinnliga Äventyrare, föreläser under rubriken ”Ingen minns en fegis”.

- Som liten ville jag bli prinsessa och blev rallyprinsessa, inleder Annie, och berättar om sin väg dit. Allt från mot – till medgångar. Det gäller att våga ta fart och släppa taget för att lyckas och att inte lyckas på andras bekostnad.
 
- Jag tog mig till öknen och gjorde mig till prinsessa. Man kan ge upp 100 gånger – men bit ihop 101 gånger.

Några av Annies meriter:

Everest Records 2003. 5305 m , högsta kvinna med MC.
2004 World Champion Rally Raid, VM guld.
2004 Första Ironwoman, 80 mil på ett dygn, Vegas to Reno.
2005 Årets kvinnliga Äventyrare

Vi önskar denna modiga och fantastiska kvinna LYCKA TILL!
 
Heléne Anderson och Lena Ericson

Foto: Tina Gustafsson