Publicerat 2009-11-26 20:00Överraskande
förklaring till
få kvinnor
i insatsstyrkor
- Jag är övertygad om att män och kvinnor ska
finnas på alla arbetsplatser. Könen har olika förmågor och ju fler förmågor som får utrymme på en enhet desto bättre, förklarar Marie Jarnerus, kommissarie i Skåne län, chef för Piketen där och blivande chef för Nationella insatsstyrkan, NI.
- Ibland är idealet 50-50, ibland någon annan blandning. Men det här är inte helt lätt, fortsätter hon och hennes förklaring är lite överraskande. Det handlar inte om att kunna. Troligen mer om att vilja.
- När jag pratar om det här, säger Marie, vill jag understryka att utgångspunkten är Piketen i Skåne som jag känner till. För Nationella insatsstyrkan dit jag är på väg gäller förstås samma principiella resonemang. Men ännu vet jag inte tillräckligt för att kommentera NI i några detaljer.
Kvinnor fungerade bra
- Vi har arbetat hårt för att få kvinnliga poliser till Piketen i Skåne. Det har man även gjort i Stockholm och Västra Götaland. Just nu har vi en nationell grupp som arbetar med ensning av rekryteringen till piketverksamheten i landet och där kommer även den här frågan upp. I Skåne har vi haft en tre månaders utbildning för kvinnliga poliser och efter tre veckor var de med i grupperna och det fungerade bra.
- I vissa lägen som till exempel offensivt sök, terrängsök samt offensiva fordonstopp deltog de inte utan tjänstgjorde som ledningsstöd eftersom sådana insatser kräver en mycket lång utbildning av operatörerna. Men som sagt – på det hela taget gick det mycket bra. Jag hoppas att isen brister snart. Men jag är säker på att vi måste sälja in insatsstyrkornas verksamhet ännu bättre.
Få har brinnande intresse
- Utgångspunkten är att alla i piketgrupperna ska leva upp till kraven som verksamheten ställer. Det är bland annat därför vi har årliga tester. Säkerheten förutsätter att alla kan utföra det som krävs av en piketpolis. Så länge det inte finns differentierade arbetsuppgifter måste samma krav gälla.
- Kvinnor kan klara det här, understryker Marie. Vi har haft en kvinna placerad på piketen i Skåne och det gick mycket bra. Numera jobbar hon i ett annat län och nu har vi ingen. Det är med andra ord helt möjligt ur fysisk synpunkt för en kvinna att jobba vid piketen. Problemet är snarare att kanske inte finns särskilt många kvinnor som både är lämpliga och dessutom har det brinnande intresset att träna så mycket att de håller en godtagbar form.
Nästan en livsstil
- Det räcker inte med träning på arbetstid. Det krävs nästan att det är en livsstil om man ska hänga med. Vi talar oftast om åldersgruppen 25 - 35 år eftersom den som söker måste ha polisiär erfarenhet också. Där finns inte många som är beredda att offra mycket tid för att nå bästa möjliga fysiska trim. I den här åldersgruppen skaffar dessutom många barn.Vi talar om vad som ställer särskilda krav och Marie berättar att det oftast handlar om förmågan att få med sig sin egen kropp med full skyddsutrustning påhängd. Hon nämner fackuttryck som ”chins” som innebär att häva sig uppåt och ”dips” där man håller i två stänger, sänker kroppen till ett nedersta läge och sedan häver den rätt upp igen till det övre utgångsläget – allt med full skyddsutrustning. Marie menar att det möjligen finns andra sätt att mäta den styrkan men lämnar det åt gruppen som tittar på rekryteringen att utröna. Varje läsare må fundera över sin egen kapacitet i det sammanhanget.
Krävs en väldig vilja
Män har generellt mer muskelmassa än kvinnor vilket bland annat generellt betyder att om en man och kvinna börjar träna samtidigt har mannen oftast ett betydande försprång vilket det kan krävas en väldig vilja att ta in på.
- Jag ser fram emot jobbet på NI, slutar Marie. Det är kompetenta och motiverade arbetskamrater där också och förutsättningarna är goda för att göra en bra insats i linje med det jag tror på.
Intervju:
Claes CasselOm Marie:
Har tjänstgjort i uniformerad polistjänst under större delen av sin tid inom Polisen. Kan uppvisa en respektingivande rad av utbildningar, uppdrag och befattningar med en tydlig inriktning på ledarskap. Många av hennes uppdrag har också rört insatser vid särskilda händelser. Har också ägnat egen tid åt utbildning bl a på ledarskapssidan. Det här är en kraftigt koncentrerad redovisning av hennes långa CV. Marie är gift med Conny, särskild undersökningsledare vid Polismyndigheten i Skåne, Polisområde Nordväst. De har en son, Sebastian, som är 26 och har flyttat hemifrån. Hennes privata intressen är italienska tryffelhunden Lagotto, golf och hästar.