Otryggheten störst i utsatta områden särskilt för kvinnor

– Otryggheten och oron bland kvinnor i socialt utsatta områden är i vissa fall markant högre, jämfört med män i samma områden, liksom i jämförelse med både kvinnor och män i övriga urbana områden, säger Sofie Ahlin, utredare, Brå.

Särskilt stor är skillnaden vad gäller otrygghet vid utevistelse sen kväll i det egna bostadsområdet. Nästan hälften av kvinnorna (48 %) i socialt utsatta områden, uppger att de är otrygga på kvällstid i sitt eget bostadsområde, jämfört med en tredjedel (30 %) av kvinnorna i övriga urbana områden. Även bland män är det stora skillnader. I socialt utsatta områden uppger 22 procent av männen att de är otrygga när de vistas i sitt eget bostadsområde på kvällen. Motsvarande siffra för män i övriga urbana områden är 9 procent.

Fler utsätts för brott i socialt utsatta områden

Andelen utsatta för brott mot enskild person är högre bland boende i socialt utsatta områden jämfört med övriga urbana områden. Bland kvinnor i socialt utsatta områden uppger 19,9 procent att de utsatts för brott, medan 16,9 procent av kvinnorna i övriga urbana områden uppger detta. Motsvarande siffror för män är 19,4 respektive 16,1 procent. Sett till utvecklingen över tid har skillnaderna mellan områdena minskat.

Små skillnader i förtroende för rättsväsendet

Andelen med stort förtroende för rättsväsendet och dess myndigheter är generellt sett något mindre i socialt utsatta områden (52 %) än i övriga urbana områden (57 %). Dock är nivåerna och utvecklingen över tid i områdena likartade.

– I första hand är det utvecklingen över tid vad gäller utsatthet för brott, otrygghet, oro och förtroende för rättsväsendet, som vi tittar på genom den här undersökningen. Och om man jämför socialt utsatta områden och övriga urbana områden så är utvecklingen snarlik. De följs alltså åt på flera områden, säger Maria Söderström, utredare, Brå.

• Andelen utsatta för brott mot enskild person (inklusive våldsbrott) är större bland kvinnor och män i socialt utsatta områden jämfört med kvinnor och män i övriga urbana områden.
• Andelen otrygga är generellt sett större bland kvinnor och män som bor i socialt utsatta områden jämfört med kvinnor och män i övriga urbana områden. Kvinnor i socialt utsatta områden upplever otrygghet och oro i högst grad.
• Andelen med stort förtroende för rättsväsendet och dess myndigheter är generellt sett mindre i socialt utsatta områden än i övriga urbana områden. Dock är skillnaderna små, och när det gäller förtroendet för polisen, kriminalvården och synen på hur rättsväsendet hanterar utsatta är andelarna i princip på samma nivå.
• Resultaten ska tolkas med försiktighet. De som har särskilt lågt förtroende för rättsväsendet nås troligtvis i mindre utsträckning med undersökningar som NTU, och då svarsfrekvensen i de socialt utsatta områdena är lägre finns det en risk att förtroendenivåerna överskattas.