Publicerat 2009-01-29 09:30Smått och gott ur Blåljus notisblock från den
gångna veckan:
Man behöver
inget kunna
som polis
- De är opålitliga, de flesta av dem är tonåringar och går vanligtvis på droger, oftast heroin. De saknar sammanhang i sitt jobb och är djupt korrumperade. Deras sätt att hantera vapen är inkompetent och skrämmande och det enda skälet till att de sätter upp vägspärrar är att de ska kunna pressa de
förbipasserande på pengar. Befolkningen (bilden th) hatar och föraktar dem. Det är omöjligt att lära dem något över huvud taget. Hur länge du än putsar på skit kan du inte få den att glänsa. Du får gärna citera mig".
Vilka berättar personen om? Tro det eller ej – poliser.
De är poliser i Afghanistan. Berättaren är Greg Oakley, brittisk officer, som tjänstgör i landet och har täta kontakter med den lokala polisen. Den afghanske generalen Muhyaddin Gouri fyller i:- Skälet till att de flesta unga afghaner hellre vill in vid polisen än i armén är att de inte behöver lära sig något för att bli poliser. Man kan inte bli soldat utan träning men i Afghanistan kan man mycket väl bli polis.
Citaten är hämtade ur ett högintressant reportage i DN 27 januari av den danske journalisten Carsten Jensen som följt danska NATO-soldater på uppdrag i Afghanistan.
Vill du läsa hela DN-artikeln? Klicka
HÄR! Ger även länkar till övriga delar i serien.
Taxi i Stockholm
lika skum som förut
En kontroll av taxi som Citypolisen genomförde nyligen gav skrämmande resultat. Ett antal förare var förtidspensionerade eller sjukskrivna. En saknade körkort.
Vill du läsa mer i DN om detta? Klicka
HÄR!Rättssäker,
elektronisk
kamp mot brott
Polismetodutredningen har den gångna veckan överlämnat delbetänkandet ”En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen (SOU 2009:1)” till justitieminister Beatrice Ask. Utredaren, chefsrådmannen Stefan Reimer, har gjort en översyn av reglerna om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation inom polisens och tullens förundersöknings- och underrättelseverksamhet. Utgångspunkter för förslagenUtgångspunkten för utredningens arbete har varit att dels upprätthålla en effektiv brottsbekämpande verksamhet, dels förstärka och bygga ut rättssäkerheten och integritetsskyddet. En annan utgångspunkt har varit att skilja mellan förundersökningar och underrättelseverksamhet.
Nuvarande ordning
De brottsbekämpande myndigheterna har i dag möjlighet att få tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation enligt två regelverk, bestämmelserna om hemlig teleövervakning i rättegångsbalken och utlämnande av uppgifter från operatörerna enligt lagen om elektronisk kommunikation. Det rör sig främst om uppgifter som svarar på frågorna vilka teleadresser kommunicerade med varandra, när skedde det, var befann sig de som kommunicerade och vilken typ av kommunikation användes; ofta benämnt som trafikuppgifter.
Nytt regelverk föreslåsUtredningen föreslår att möjligheten att hämta in uppgifterna enligt lagen om elektronisk kommunikation ska avskaffas. All inhämtning under förundersökning ska i fortsättningen göras enligt regelverket för hemlig teleövervakning i rättegångsbalken. I underrättelseverksamheten ska uppgifterna kunna hämtas in enligt en ny särskild lag.
Förstärkning av rättssäkerheten och integritetsskyddetGenom förslagen kommer rättssäkerheten och integritetsskyddet för den enskilde att stärkas. Bland annat skärps kraven för när inhämtning får ske och vem som får fatta besluten. Underrättelse till enskild i efterhand ska genomföras i större omfattning och bestämmelser ska finnas om hur uppgifterna får användas i utredningarna. Dessutom kommer Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden att utöva tillsyn över inhämtningen.
En ny beslutsordningBeslut om hemlig teleövervakning fattas i dag av domstol när det finns en skäligen misstänkt. Utredningen föreslår att åklagaren i brådskande fall ska få fatta interimistiska beslut som genast ska överlämnas till domstol för en slutlig prövning. När det i en förundersökning inte finns någon skäligen misstänkt ska beslut om hemlig teleövervakning få beslutas, förutom av domstol, av åklagaren eller undersökningsledaren. Domstol ska dock alltid fatta beslutet om inhämtningen är av stor omfattning eller av särskilt ingripande slag, till exempel när inhämtningen kan avse personer som arbetar i media med källskyddat material. I underrättelseverksamheten ska inhämtningen få beslutas på ledningsnivå inom den brottsbekämpande myndigheten, men bli föremål för en kontinuerlig och löpande tillsyn av särskilda granskningsombud utsedda av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.
Lokaliseringsuppgifter och uppgifter om abonnemangUtredningen föreslår att inhämtning av lokaliseringsuppgifter rörande mobiltelefoner ska få ske på motsvarande sätt som inhämtning av trafikuppgifter, oberoende av om uppgiften har samband med ett telemeddelande eller inte. Utredningen föreslår också att uppgifter om vem som innehar ett visst telefon- eller IP-nummer (abonnemangsuppgifter) ska lämnas ut av operatörerna till de brottsbekämpande myndigheterna även när det misstänkta brottet enbart kan leda till ett bötesstraff.
En länk till bl a webbutsändning från pressträffen och till SOU 2009:1. Klicka
HÄR!Farlig brist
på kunskap
vid handräckning
Nästan varannan polis har någon gång under de senaste tolv månaderna känt obehag i samband med en handräckning . 3 av 4 poliser upplever att de inte har varit tillräckligt förberedda på grund av informationsbrist om den person som de ska göra handräckning på. Det visar en färsk rapport som Polisförbundet tagit fram.Vill du läsa undersökningen? Klicka
HÄR! Läs även insändare 29 januari om den aktuella skjutningen i Skåne län.
Polisekonomi
går inte ihop
Polisens underskott för år 2009 beräknas bli över en miljard kronor, berättar EKOT. Även 2010, 2011 och 2012 beräknas underskotten till över en miljard årligen.
Vill du läsa artikeln på EKOT:s hemsida? Klicka
HÄR!Polis blev INTE
länspolismästare
i Västra Götaland
Blåljus gjorde nyligen rubrik på att Mats Löfving, som börjat som polis, skulle bli länspolismästare i Västra Götaland. Nu blir det inte så. Hänsyn till familjen ligger bakom en begäran om entledigande.
Vill du läsa mer? Klicka
HÄR!