Publicerat 2015-12-02 18:20

Om brott mot och av EU-medborgare

Det har funnits mycket åsikter och tyckanden om gruppen EU-medborgare och de brott som hänger samman med gruppen. Vilka brott utsätts gruppen för? Vilka är gärningsmännen? Vilka brott utförs av personer i gruppen? De flesta, som brukligt, utför kanske inte fler brott än andra i samma socioekonomiska situation...

 

I den lägesbild som tagits fram av NOA, finns en del fakta som inte kommit med i sammanfattningen, och ännu mindre i Polismyndighetens pressmeddelande. Blåljus lägger upp pressmedelandet, sammanfattningen, och rekommenderar alla som är intresserade av ämnet att läsa lägesbeskrivningen. Bland annat finns där relaterat om den s k Kistamannen, som rättsväsendet haft sorgligt svårt att få att upphöra med sina attacker mot tiggande utsatta EU-medborgare.

 

Polisen presenterade under onsdagen förslag till regeringen för att motverka brottslighet som riktas mot utsatta EU-medborgare och annan brottslighet som begås i anslutning till tiggeri eller tillfälliga boplatser.

 

Förslagen är en del av ett uppdrag från regeringen och redovisades tillsammans med en nationell lägesbild.

 

Människohandel ett prioriterat område

Flera åtgärder har redan vidtagits. Människohandel är sedan i juni ett prioriterat brott inom polisen. Sedan i oktober finns det särskilda grupper i polisregionerna Stockholm, Väst och Syd som ska bekämpa alla former av människohandel.

 

Det har även tagits fram information som är riktad till de utsatta EU-medborgarna för att öka anmälningsbenägenheten inom gruppen. Poliser i yttre tjänst har fått en juridisk vägledning och det har gjorts en rättslig översyn gällande hanteringen av illegala bosättningar, för att säkerställa ett juridiskt korrekt, effektivt och enhetligt polisarbete.

 

I redovisningen till regeringen föreslås att Brottsförebyggande rådet ges ett uppdrag att undersöka utsattheten närmare och att ett nytt regelverk för att hantera olovliga bosättningar utformas för en effektivare hantering. Polisen ska därutöver se över och uppdatera sitt metodstöd för att utreda människohandel.

 

Nationell lägesbild bidrar med kunskap

Utsatta EU-medborgare som tigger finns i hela landet, både i storstäderna och på mindre orter och landsbygden. I lägesbilden uppskattas antalet utsatta EU-medborgare i tiggeri i Sverige till cirka 4 700 under 2015. Siffrorna är dock en uppskattning och bör tolkas med försiktighet.

 

Polisens bedömning är att de flesta av de utsatta EU-medborgare som kommer till och befinner sig i Sverige för att tigga gör det frivilligt, utan kriminella syften och utan koppling till organiserad brottslighet. De flesta samarbetar i mindre grupper av familjemedlemmar, släktingar eller vänner som gemensamt organiserar resan till Sverige och boendet under vistelsen här.

 

Det finns däremot en del av tiggeriet som har koppling till organiserad brottslighet. Polisens bedömning är att det finns flera grupperingar med utsatta EU-medborgare som tigger och som styrs av kriminella aktörer. Dessa kriminella aktörer utnyttjar utsatta EU-medborgare, bland annat genom utpressning och människohandel.

 

– Polisen har i uppdrag att förebygga alla former av brottslighet och hjälpa alla brottsoffer. Lägesbilden bidrar med kunskap som skapar förutsättningar för polisen att fullgöra sitt uppdrag, säger Linda Staaf, chef för underrättelseenheten vid Nationella operativa avdelningen, som tagit fram lägesbilden.

 

Antal polisanmälningar gällande människohandel för tiggeriändamål har ökat från 9 under år 2013 till 55 fram till och med oktober 2015. Ökningen bedöms delvis bero på en faktisk ökning av brottsligheten.

 

Nationell lägesbild: Brottslighet med koppling till tiggeri och utsatta EU-medborgare

 

Sammanfattningen av lägesbilden lyder:


Utsatta EU-medborgare som tigger finns i hela landet, både i storstäderna och på mindre orter och landsbygden. Uppskattningsvis uppgår antalet utsatta EU-medborgare i tiggeri i Sverige till cirka 4 700 under 2015. Siffrorna bör emellertid tolkas med försiktighet.


Polisens bedömning är att de flesta av de utsatta EU-medborgare som kommer till och befinner sig i Sverige för att tigga gör det frivilligt, utan kriminella syften och utan koppling till organiserad brottslighet. De flesta samarbetar i mindre grupper av familjemedlemmar, släktingar eller vänner som gemensamt organiserar resan till Sverige och boendet under vistelsen här. Utsatta EU-medborgare i Sverige kommer nästan uteslutande från Rumänien och Bulgarien. De flesta reser till Sverige tillsammans med familjemedlemmar, släkt eller vänner, som kommer från samma ort.

 

Det finns dock en del av tiggeriet som har koppling till organiserad brottslighet. Polisens bedömning är att det finns flera grupperingar med utsatta Eu-medborgare som tigger och som styrs av kriminella aktörer. Dessa kriminella aktörer utnyttjar utsatta EU-medborgare, bland annat genom utpressning och människohandel.

De kriminella aktörerna är ofta själva utsatta EU-medborgare och av samma nationalitet som deras brottsoffer. Det finns inte sällan släktband mellan kriminella aktörer och brottsoffer.

 

Antal polisanmälningar gällande människohandel för tiggeriändamål har ökat från 9 år 2013 till 55 fram till och med oktober 2015. Ökningen bedöms delvis bero på en faktisk ökning av brottsligheten. Mörkertalet är dock sannolikt stort gällande människohandel för tiggeriändamål, liksom för andra former av människohandel. Inledda förundersökningar leder sällan till åtal. Att utreda denna typ av brottslighet är behäftat med flera svårigheter.

 

Polisen bedömer även att det förekommer multi-exploatering av utsatta EU-medborgare, det vill säga att personer är brottsoffer i människohandel och exploateras på flera sätt, till exempel att de utöver tiggeri även utnyttjas för prostitution eller bärplockning.

 

Vissa kriminella aktörer bedriver människohandel med barn för tiggeriändamål, men även för stöld och prostitution. Under 2014 upprättades 5 anmälningar som rörde människohandel för tiggeriändamål med barn under 18 år.

 

På flera orter finns kriminella aktörer som gör anspråk på att kontrollera ett flertal eller samtliga av ortens inkomstbringande platser för tiggeri. Det finns exempel där vissa kriminella aktörer har inriktat sin verksamhet på att göra anspråk på offentliga platser i syfte att hyra ut dem till utsatta EU-medborgare som avser sitta på en specifik plats för att tigga.

 

Brott som begås mot eller av utsatta EU-medborgare, utan koppling till organiserad brottslighet, utgörs främst av så kallade mängdbrott. Anmälningsbenägenheten bland utsatta EU-medborgare bedöms vara låg. Brott mot och inom gruppen är sannolikt vanligare än vad som framgår i anmälningsstatistiken.

 

Våldsbrotten tycks i de allra flesta fall sakna koppling till extremistmiljöer. Anmälningsstatistiken indikerar att risken är störst för utsatta EU-medborgare att drabbas av brott från andra utsatta EU-medborgare.

 

Anmälningsstatistiken indikerar att stöldbrott är ett vanligt förekommande brott bland gruppen utsatta EU-medborgare. Det är i linje med vad som kan förväntas utifrån kriminologisk forskning. Social utsatthet och bristande ekonomiska resurser är riskfaktorer för brottslighet. I övrigt kan det med tillämpad metod inte med säkerhet konstateras några över- eller underrisker. Utsatta EU-medborgares marginaliserade situation gör dock att det kan antas att gruppen är mer utsatt för brott än genomsnittet av Sveriges befolkning. 

 

 

Läs mer i lägesbilden, 24 intressanta sidor...

 

Gilla sidan:
TIPSA FRAGA















wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Krimkassan


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994