Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2006-02-08 23:12BLÅLJUS 060208. Det är starka känslor i rörelse i ”bensinmacksärendet”. Både från vår sida som är fast övertygade om att Cattis och Micke inte överlagt och avsiktligt begått brott och från deras sida som lika trosvisst betraktar dem som förövare. Blåljus har bett Tommy Hansson, Södertörns polisförening, om en analys av kammaråklagare Niclas Englunds beslut att inte på nytt öppna en förundersökning mot Åke Djerfsten rörande bl a misstänkt våld mot tjänsteman. Tommy har följt ärendet från början och är vid sidan av de direkt inblandade den som kan det bäst. Hans slutsats är oväntad men fullt logisk!
----------------------------------------------------------------------
Poliser som vägrade jobba med homosexuella
Christina Bran Dannberg med förflutet som polis i vårt län, numera ombudsman vid Polisförbundet, hävdar att när hon jobbade här ”fanns det kollegor som inte bara vägrade duscha med homosexuella utan t o m vägrade jobba med dem.” Christina menar i ett genmäle till insändarförfattaren ”Lasse” att det är viktigt att med alla medel – inklusive ”Kakburken” – jobba mot fördomar. Läs mer längre ned!
----------------------------------------------------------------------
Anna hade behövt mörktonade rutor
Det hade väl inte skadat med mörktonade rutor på polisbilen när Anna Sjödin åkte iväg från Crazy Horse i en skur av kamerablixtar. Denna brännande aktuella fråga kom upp när Polisföreningen Birka i Västerort hade sitt årsmöte. Läs ett kort referat längre ned!
----------------------------------------------------------------------
”…mitt förtroende för vårt rättsväsende
är ordentligt naggat i kanten.”
”Jag måste säga att jag verkligen blir förundrad över åklagarens beslut i bensinmacksmålet. Han anser inte att han kan förvänta sig en fällande dom mot Åke varvid han inte tar upp förundersökningen igen. En snabb genomgång av fallet och bevisningen ger: Två poliser som säger sig ha blivit slagna av Åke. Rättsintyg på polis som tyder på att skadorna kan uppkommit på det sätt som polisen säger (Åkes slag). Mig veterligen TVÅ vittnen som säger sig ha sett slaget eller i princip slaget (Hur Åke "laddar" för slag och sedan effekt såsom polis blivit träffad av slag) Ett tredje vittne (om än lite "darrigt" sådant) som ser en polis tappa balansen och vackla bakåt( i tid sammanhängande med slaget). Åkes egen utsaga i sitt första förhör där han säger att han "slagit i nödvärn". Samt till sist en hovrättsdom där man säger att Åke slagit och att det är oförsvarligt. ÄNDÅ säger åklagaren att han inte vill åtala eftersom han inte kan förvänta sig en fällande dom. Är inte det att inkompetensförklara sig själv? Är han en så dålig åklagare att han inte tror sig kunna ro iland åtalet? Är verkligen inte detta tillräckligt för att våga åtala? Även om Åke skulle bli frikänd så kan det väl knappast ses som ett obefogat åtal? Inte med den bevisningen? Nu kan jag bara hoppas att facket försöker driva saken lite högre upp även om jag inte tror det hjälper. Kan bara säga att mitt förtroende för vårt rättsväsende är ordentligt naggat i kanten.
”Anonym””
Tommy Hansson:
Olika krav på bevisning för att fria eller fälla, lika krav för åtal…
Många frågar sig: Då kollegorna från ”bensinstationshändelsen” i Botkyrka i Svea hovrätt blev frikända för misshandel av Åke Djerfsten och osant intygande, med hänvisning till det oförsvarliga våld Åke kan ha riktat mot dem, då borde väl Åke åtalas för våld mot tjänsteman?
Enligt min mening finns en enkel förklaring till att så tyvärr inte är fallet. I hovrättsdomen skrivs tydligt ut att bevisbördan om vad som kan utläsas av bilderna, för att kunna fälla poliserna, ligger på åklagaren. Det skulle alltså för en fällande dom mot dem vara bevisat bortom varje rimligt tvivel att deras berättelse var osann, och att Åke inte riktat angivet våld mot dem. Det var det inte enligt hovrätten. Den bedömningen borde även åklagaren ha gjort innan han åtalade poliserna, enligt min mening.
Om Åke skall åtalas gäller det omvända, det skall vara ställt bortom varje rimligt tvivel att han riktat våld mot poliserna. Då detta våld ej tydligt syns på bilderna från bensinstationen kan åklagaren ha skäl att inte väcka åtal i den delen, han skall ju enligt åtalsreglerna ha en rimlig grund att räkna med en fällande dom.
Var det riktigt att väcka åtal mot poliserna?
Den stora frågan är dock fortfarande: Var det riktigt att väcka åtal mot poliserna? Det examensarbete, ”Polisens våldsanvändning” vid Juridicum i Stockholms Universitet som går igenom åtal mot poliser, väcker viktiga frågor som fortfarande är obesvarade. Samma åtalsregler gäller ju för poliser som för vanliga dödliga, den stora skillnaden på tveksamma åtal, d v s friande domar i statistiken går inte att enkelt vifta bort!
Det nedlagda åtalet mot Åke borde inte kunna ha med hans roll som huvudvittne mot poliserna att göra, vi har ju inte kronvittnessystem där den som vittnar för åklagaren får absolution (nedsatt eller uteblivet straff, red:s anm).
Tommy Hansson
Södertörnspoliserna
Tack, Tommy, för din analys! Den tog ner oss på jorden igen i just den här frågan. Att domstolen inte kan utesluta att Cattis och Micke talar sanning betyder naturligtvis inte utan vidare att det är juridiskt styrkt att de gör det. Ett korrekt och viktigt påpekande.
Samtidigt kan man tycka att vi trots allt är tillbaka på ruta ett: Det finns en händelse, det finns en anmälan av två poliser om brottsmisstanke i samband med händelsen och de kan vittna om vad som hänt. Sedan när måste det prövas om det är ställt utom allt rimligt tvivel att poliserna talar sanning för att inleda förundersökning? Skulle det kravet finnas generellt kunde ju åklagarna sätta igång och direktavskriva varenda polisiär anmälan om brott utom sådana där övertygande teknisk bevisning eller flera utomstående vittnen styrker polisernas version. Vad ska vi då med polis till?
Ärendet är slutbehandlat i domstol vad som rör polisernas agerande. De har begått tjänstefel genom att utdela för många slag. Betyder det automatiskt att den slagne är oskyldig?
Tommy har naturligtvis helt rätt i att hovrättsdomen i sig inte ger stöd för att misstankarna mot Åke Djerfsten håller. Men följer därav att beslutet att inte återuppta förundersökning mot honom är korrekt? Frågarna hopar sig fortfarande i detta ärende. Som tidigare nämnts i Blåljus kommer det också upp i PAN igen den 14 februari.
VARFÖR FÄLLS SÅ FÅ POLISER I DOMSTOL?
Det examensarbete, ”Polisens våldsanvändning, en studie av åklagarbedömningar och domstolsavgöranden i Stockholms län under åren 2002-2004”, som Tommy hänvisar till har skrivits för att bli jur kand av poliserna i Stockholms län, Åsa Besserdich och Gela Öhman, på Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Det har behandlats utförligt i Blåljus bl a den 16 januari i år. Du stegar dig lätt till artikeln i spalten ”Nyheter” här till vänster.
Kärnfrågan är: varför fälls så få poliser i domstol? Det är nämligen procentuellt betydligt färre än övriga åtalade medborgare.
Åsa och Gela kommer i stort sett fram till att många poliser åtalas på ganska svaga grunder – någon gång på gränsen till obefogat åtal. En vanlig medborgare skulle inte åtalas under liknande omständigheter. De exemplifierar utförligt.
”EN VÄRDEGEMENSKAP MELLAN POLISER OCH DOMARE”
Det finns ytterligare ett intressant examensarbete skrivet av en f d solnapolis, numera jourhavande förundersökningsledare i Nyköping, Helene Lindblad Jonsson. Det heter "Rättssäkerhet eller särbehandling i polismål?". Det är skrivet som ett examensarbete i straffrätt vid Stockholms universitet. Helene har praktiserat vid polismålsenheten i Stockholm.
- Den uppfattning jag kommit fram till går i stora drag ut på att det finns en värdegemenskap mellan domare och poliser, förklarar Helene för Blåljus. Man kan säga att domare är vana att se poliser som vittnen på lagens sida. De har i många fall utvecklat stort förtroende för poliser som ärliga och kompetenta. För dem kan det ibland vara svårt att ställa om sig till tanken att poliser också kan vara gärningsmän, kan vara kriminella.
----------------------------------------------------------------------
”Förlåt frågan: vilken planet har ni på förbundet varit på de senaste 50 åren?”
Den frågan ställde signaturen ”Lasse” på Blåljus nyligen. Han presenterar sig som ganska nybliven polis och förstår inte vilken bäring påståendena i Polisförbundets ”kakburk” kan ha på moderna, unga poliser. Han skriver:
”I vilken drängstuga har Polisförbundets funktionärer varit och pejlat stämningarna på polisstationerna? Det måste jag fråga mig sedan min nyfikenhet på förbundets ”kakburk” väckts av insändaren undertecknad ”Anna”. Ta till exempel en ”kaka” med1 påståendet ”Inga heterosexuella vill duscha tillsammans med homosexuella”. Förbundets kommentar: ”Homosexuella beter sig inte annorlunda mot heterosexuella i ett oklädningsrum på jobbet. Ni är alla där av samma anledning: för att tvätta er”.
”Färre homofober på polisstationen än i byggfutten”
Det var värdefullt att få veta det. Förlåt frågan: vilken planet har ni på förbundet varit på de senaste 50 åren? Själv har jag ganska nyligen kommit ut från polisskolan och jag kan försäkra er att genomsnittet av mina kurskompisar har en modern, svensk inställning till homosexuella. Kort sagt – de behandlar dem som vilken kollega som helst. Visst finns det homofober men jag vågar lugnt påstå att de är betydligt färre på polisstationen än i byggfutten. Att högtidligt informera unga poliser om att de är i omklädningsrummet för att tvätta sig är inte ens humor – det är enbart pinsamt.
Eller ta frågan ”Vad är ett typiskt svenskt beteende?” och ”kakans” svar: ”Det är lätt att tycka att alla andra är konstiga medan ens eget beteende, oavsett var man kommer ifrån eller hur man lever är det ”bästa” sättet eller det mer ”normala” sättet.”
”Poliser som stått stilla intellektuellt sedan 1960-talet.”
Hur många procent av PHS-eleverna tror förbundet har tillbringat en längre eller kortare tid utomlands? Skulle de vara så hopplöst provinsiella eller befriade från utblickar att de inbillar sig att det svenska sättet att leva är det ”bästa”? En del anser väl att det är det sätt att leva som vi gillar bäst för att vi är vana vid det. Men ganska många lockas av andra livsstilar som de upplevt på plats. Jag har träffat få arbetskamrater som sätter någon ”godkänd-stämpel” på olika livsstilar. Det är det personliga valet som avgör.
Jag gissar att ”kakburken” har en målgrupp i de poliser som stått stilla intellektuellt sedan 1960-talet. Men hur många är de? Jag tycker att skapligt många av mina äldre arbetskamrater är normalt rörliga i huvudet och har hängt med både i vad som hänt och i utvecklingen. Hade nog varit betydligt bättre att investera de 103 kronorna per burk i en vetenskaplig attitydundersökning. Medierna som bara ser uniformerade neanderthalare hade garanterat blivit förvånade över resultatet. Men kanske till med någon på förbundet kommit att höja ögonbrynen.
”Lasse”
”…flytta diskussionen från insändarsidor
där endast ett fåtal kommer till tals,
till fikaborden där allas åsikter kan få komma fram.”
Lasse får nu svar från Christina Bran Dannberg, ombudsman på Polisförbundet:
Hej Lasse och ni andra som läser detta! Jag som ombudsman och ansvarig för frågor som rör jämställdhet, mångfald och diskriminering känner mig föranledd att besvara dina frågor eftersom jag varit med och tagit fram diskussionsverktyget ”Kakburken”. Dina frågor är både intressanta och relevanta och har ju verkligen nått sitt syfte. Att sätta igång en diskussion. Jag hoppas den inte stannar här på webben eftersom idén med kakburken var att flytta diskussionen från insändarsidor där endast ett fåtal kommer till tals, till fikaborden där allas åsikter kan få komma fram.
Intrycken kommer från polismyndigheter i hela landet
Du frågar i vilken "drängstuga" de förtroendevalda pejlat stämningarna. Intrycken kommer från polismyndigheter i hela landet och din fråga är både så intressant och relevant att diskutera så frågeställningen finns med på ett av de gula korten. Nämligen "Folk i storstan är mer upplysta och toleranta än på glesbygden" Påståendet kan också modifieras till att ställa yngre mot äldre, eller kvinnor mot män, är det någon skillnad i fördomar och värderingar?
Kolleger som vägrade jobba med homosexuella
Lasse, du föreslog vetenskapliga attitydundersökningar. Många av påståendena har sitt ursprung i sådana. Bla SCB-undersökningarna ”Hur mår poliserna” från 2004 och ”Arbetsvillkor och utsatthet” från 2003. De är hyfsat nya, är geografiskt baserade på planeten Jorden och är inte bara besvarade av poliser som stått stilla intellektuellt sedan 1960-talet. Jag kan dessutom tillägga att det var mindre än fyra år sedan jag var ute och jobbade som polis här i Stockholm och då fanns det kollegor som inte bara vägrade duscha med homosexuella utan t o m vägrade jobba med dem. Så ser det tyvärr ut på en del ställen och därför är det så viktigt att med alla medel arbeta mot fördomar.
”… aldrig varit med om att alla haft samma ståndpunkt i någon fråga.”
Påståendena fastslår absolut inte vad poliser har för värderingar och åsikter. Hur skulle de kunna göra det? Vi är ju alla olika, självständigt tänkande individer? Däremot har vi medvetet spetsat till dem för att få igång diskussioner. Jag tror inte en kakburk med drygt 100 påståenden som beskriver verkligheten, skulle göra att någon "går igång" Jag har använt ”kakburken” i flera utbildningssammanhang och låtit deltagarna placera sig i rummet efter om de "instämmer", eller "inte instämmer" eller på "kanske" Jag har aldrig varit med om att alla haft samma ståndpunkt i någon fråga. Vissa påståenden brukar oftare resultera i 3-lika. Det är bla "Unga poliser har en tuffare attityd mot allmänheten än äldre poliser" och "Poliser ska inte gå uniformerade i Pride-paraden".
Alla har rätt till en egen åsikt
De efterföljande diskussionerna brukar vara mycket givande och inte sällan händer det att någon byter plats (ståndpunkt) för att man lyssnat på andra. Jag hoppas att jag härigenom lyckats klargöra att Polisförbundet inte tror att poliser är mer fördomsfulla än andra och jag råder alla som har funderingar om ”kakburken” att läsa det medföljande häftet: "Får vi bjuda på en kaka till kaffet?" Där betonar vi att alla har rätt till en egen åsikt och att ingen har fel om man utgår från vad man själv tycker, känner och tror. Det gäller att skapa ett tillåtande diskussionsklimat. Där finns också källhänvisning till forskningsrapporter och studier som utgjort underlag till ”kakburken”.
Christina Bran Dannberg
Ombudsman
Red instämmer i att ”kakburken” är ett användbart verktyg. En hårdare redigering hade kanske inte skadat men det är lätt att vara efterklok. Det vore kul om ”kakburken” och dess kontroversiella innehåll diskuterades ännu mer!
----------------------------------------------------------------------
POLISFAKTA PÅ BETALD ANNONSPLATS
OM INGET ANNAT FUNGERAR
- Den enskilde polismannen känner sig rätt övergiven. Det framgår av en motion som vi behandlade på vårt årsmöte, berättar Andreas Strand, ordförande i Polisföreningen Birka i Västerort. Man vill att arbetsgivaren tillsätter en expertgrupp som skulle kunna föra ut korrekta fakta om polisarbetet i medierna. Konstiga och osanna beskrivningar av vårt jobb får ju ofta stå oemotsagda. Man tycker att gruppen till och med skulle ges möjlighet att föra fram fakta på betald annonsplats om inget annat fungerar.
- En annan motion tog upp kravet på att få tonade rutor bak i polisbilarna av hänsyn till människor som måste färdas där. Man tog händelsen med Anna Sjödin som ett exempel på ett tillfälle då sådana rutor behövts.
Poliserna i Västerort är av allt att döma nöjda med det lokala fackliga arbetet för de styrelseledamöter som var aktuella för omval omvaldes också och resultatet blev en oförändrad styrelse med tre kvinnor och fyra män. Ett 40-tal medlemmar hade mött upp.
----------------------------------------------------------------------
Blåljus uppdateras normalt var tredje dag. Särskilda händelser eller viktiga nyheter kan bryta den periodiciteten.
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 8 februari 2006 kl 2315. Den uppdateras igen den 11 februari.
----------------------------------------------------------------------
MINNS DU?
Den 9 februari 1953 hade Ingmar Bergmans film "Sommaren med Monika" premiär på Spegeln i Stockholm med Harriet Andersson och Lars Ekborg som huvudrollsinnehavare. Filmen bygger på romanen med samma namn av den store stockholmsförfattaren Per Anders Fogelström och tilldrar sig på Söder i Stockholm och i dess skärgård. Minns du var biografen Spegeln låg? Jo, på Birgerjarlsgatan i norra delen av dess korsning med Grev Turegatan.
Den 10 februari 1983 blev hovrättslagman Birgitta Blom landets första kvinnliga hovrättspresident med tjänst vid Svea hovrätt.
Den 11 februari 1999 fattade regeringen det än idag omdiskuterade beslutet att Estonia inte ska bärgas.
----------------------------------------------------------------------
Poliser som vägrade jobba med homosexuella
Christina Bran Dannberg med förflutet som polis i vårt län, numera ombudsman vid Polisförbundet, hävdar att när hon jobbade här ”fanns det kollegor som inte bara vägrade duscha med homosexuella utan t o m vägrade jobba med dem.” Christina menar i ett genmäle till insändarförfattaren ”Lasse” att det är viktigt att med alla medel – inklusive ”Kakburken” – jobba mot fördomar. Läs mer längre ned!
----------------------------------------------------------------------
Anna hade behövt mörktonade rutor
Det hade väl inte skadat med mörktonade rutor på polisbilen när Anna Sjödin åkte iväg från Crazy Horse i en skur av kamerablixtar. Denna brännande aktuella fråga kom upp när Polisföreningen Birka i Västerort hade sitt årsmöte. Läs ett kort referat längre ned!
----------------------------------------------------------------------
”…mitt förtroende för vårt rättsväsende
är ordentligt naggat i kanten.”
”Jag måste säga att jag verkligen blir förundrad över åklagarens beslut i bensinmacksmålet. Han anser inte att han kan förvänta sig en fällande dom mot Åke varvid han inte tar upp förundersökningen igen. En snabb genomgång av fallet och bevisningen ger: Två poliser som säger sig ha blivit slagna av Åke. Rättsintyg på polis som tyder på att skadorna kan uppkommit på det sätt som polisen säger (Åkes slag). Mig veterligen TVÅ vittnen som säger sig ha sett slaget eller i princip slaget (Hur Åke "laddar" för slag och sedan effekt såsom polis blivit träffad av slag) Ett tredje vittne (om än lite "darrigt" sådant) som ser en polis tappa balansen och vackla bakåt( i tid sammanhängande med slaget). Åkes egen utsaga i sitt första förhör där han säger att han "slagit i nödvärn". Samt till sist en hovrättsdom där man säger att Åke slagit och att det är oförsvarligt. ÄNDÅ säger åklagaren att han inte vill åtala eftersom han inte kan förvänta sig en fällande dom. Är inte det att inkompetensförklara sig själv? Är han en så dålig åklagare att han inte tror sig kunna ro iland åtalet? Är verkligen inte detta tillräckligt för att våga åtala? Även om Åke skulle bli frikänd så kan det väl knappast ses som ett obefogat åtal? Inte med den bevisningen? Nu kan jag bara hoppas att facket försöker driva saken lite högre upp även om jag inte tror det hjälper. Kan bara säga att mitt förtroende för vårt rättsväsende är ordentligt naggat i kanten.
”Anonym””
Tommy Hansson:
Olika krav på bevisning för att fria eller fälla, lika krav för åtal…
Många frågar sig: Då kollegorna från ”bensinstationshändelsen” i Botkyrka i Svea hovrätt blev frikända för misshandel av Åke Djerfsten och osant intygande, med hänvisning till det oförsvarliga våld Åke kan ha riktat mot dem, då borde väl Åke åtalas för våld mot tjänsteman?
Enligt min mening finns en enkel förklaring till att så tyvärr inte är fallet. I hovrättsdomen skrivs tydligt ut att bevisbördan om vad som kan utläsas av bilderna, för att kunna fälla poliserna, ligger på åklagaren. Det skulle alltså för en fällande dom mot dem vara bevisat bortom varje rimligt tvivel att deras berättelse var osann, och att Åke inte riktat angivet våld mot dem. Det var det inte enligt hovrätten. Den bedömningen borde även åklagaren ha gjort innan han åtalade poliserna, enligt min mening.
Om Åke skall åtalas gäller det omvända, det skall vara ställt bortom varje rimligt tvivel att han riktat våld mot poliserna. Då detta våld ej tydligt syns på bilderna från bensinstationen kan åklagaren ha skäl att inte väcka åtal i den delen, han skall ju enligt åtalsreglerna ha en rimlig grund att räkna med en fällande dom.
Var det riktigt att väcka åtal mot poliserna?
Den stora frågan är dock fortfarande: Var det riktigt att väcka åtal mot poliserna? Det examensarbete, ”Polisens våldsanvändning” vid Juridicum i Stockholms Universitet som går igenom åtal mot poliser, väcker viktiga frågor som fortfarande är obesvarade. Samma åtalsregler gäller ju för poliser som för vanliga dödliga, den stora skillnaden på tveksamma åtal, d v s friande domar i statistiken går inte att enkelt vifta bort!
Det nedlagda åtalet mot Åke borde inte kunna ha med hans roll som huvudvittne mot poliserna att göra, vi har ju inte kronvittnessystem där den som vittnar för åklagaren får absolution (nedsatt eller uteblivet straff, red:s anm).
Tommy Hansson
Södertörnspoliserna
Tack, Tommy, för din analys! Den tog ner oss på jorden igen i just den här frågan. Att domstolen inte kan utesluta att Cattis och Micke talar sanning betyder naturligtvis inte utan vidare att det är juridiskt styrkt att de gör det. Ett korrekt och viktigt påpekande.
Samtidigt kan man tycka att vi trots allt är tillbaka på ruta ett: Det finns en händelse, det finns en anmälan av två poliser om brottsmisstanke i samband med händelsen och de kan vittna om vad som hänt. Sedan när måste det prövas om det är ställt utom allt rimligt tvivel att poliserna talar sanning för att inleda förundersökning? Skulle det kravet finnas generellt kunde ju åklagarna sätta igång och direktavskriva varenda polisiär anmälan om brott utom sådana där övertygande teknisk bevisning eller flera utomstående vittnen styrker polisernas version. Vad ska vi då med polis till?
Ärendet är slutbehandlat i domstol vad som rör polisernas agerande. De har begått tjänstefel genom att utdela för många slag. Betyder det automatiskt att den slagne är oskyldig?
Tommy har naturligtvis helt rätt i att hovrättsdomen i sig inte ger stöd för att misstankarna mot Åke Djerfsten håller. Men följer därav att beslutet att inte återuppta förundersökning mot honom är korrekt? Frågarna hopar sig fortfarande i detta ärende. Som tidigare nämnts i Blåljus kommer det också upp i PAN igen den 14 februari.
VARFÖR FÄLLS SÅ FÅ POLISER I DOMSTOL?
Det examensarbete, ”Polisens våldsanvändning, en studie av åklagarbedömningar och domstolsavgöranden i Stockholms län under åren 2002-2004”, som Tommy hänvisar till har skrivits för att bli jur kand av poliserna i Stockholms län, Åsa Besserdich och Gela Öhman, på Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Det har behandlats utförligt i Blåljus bl a den 16 januari i år. Du stegar dig lätt till artikeln i spalten ”Nyheter” här till vänster.
Kärnfrågan är: varför fälls så få poliser i domstol? Det är nämligen procentuellt betydligt färre än övriga åtalade medborgare.
Åsa och Gela kommer i stort sett fram till att många poliser åtalas på ganska svaga grunder – någon gång på gränsen till obefogat åtal. En vanlig medborgare skulle inte åtalas under liknande omständigheter. De exemplifierar utförligt.
”EN VÄRDEGEMENSKAP MELLAN POLISER OCH DOMARE”
Det finns ytterligare ett intressant examensarbete skrivet av en f d solnapolis, numera jourhavande förundersökningsledare i Nyköping, Helene Lindblad Jonsson. Det heter "Rättssäkerhet eller särbehandling i polismål?". Det är skrivet som ett examensarbete i straffrätt vid Stockholms universitet. Helene har praktiserat vid polismålsenheten i Stockholm.
- Den uppfattning jag kommit fram till går i stora drag ut på att det finns en värdegemenskap mellan domare och poliser, förklarar Helene för Blåljus. Man kan säga att domare är vana att se poliser som vittnen på lagens sida. De har i många fall utvecklat stort förtroende för poliser som ärliga och kompetenta. För dem kan det ibland vara svårt att ställa om sig till tanken att poliser också kan vara gärningsmän, kan vara kriminella.
----------------------------------------------------------------------
”Förlåt frågan: vilken planet har ni på förbundet varit på de senaste 50 åren?”
Den frågan ställde signaturen ”Lasse” på Blåljus nyligen. Han presenterar sig som ganska nybliven polis och förstår inte vilken bäring påståendena i Polisförbundets ”kakburk” kan ha på moderna, unga poliser. Han skriver:
”I vilken drängstuga har Polisförbundets funktionärer varit och pejlat stämningarna på polisstationerna? Det måste jag fråga mig sedan min nyfikenhet på förbundets ”kakburk” väckts av insändaren undertecknad ”Anna”. Ta till exempel en ”kaka” med1 påståendet ”Inga heterosexuella vill duscha tillsammans med homosexuella”. Förbundets kommentar: ”Homosexuella beter sig inte annorlunda mot heterosexuella i ett oklädningsrum på jobbet. Ni är alla där av samma anledning: för att tvätta er”.
”Färre homofober på polisstationen än i byggfutten”
Det var värdefullt att få veta det. Förlåt frågan: vilken planet har ni på förbundet varit på de senaste 50 åren? Själv har jag ganska nyligen kommit ut från polisskolan och jag kan försäkra er att genomsnittet av mina kurskompisar har en modern, svensk inställning till homosexuella. Kort sagt – de behandlar dem som vilken kollega som helst. Visst finns det homofober men jag vågar lugnt påstå att de är betydligt färre på polisstationen än i byggfutten. Att högtidligt informera unga poliser om att de är i omklädningsrummet för att tvätta sig är inte ens humor – det är enbart pinsamt.
Eller ta frågan ”Vad är ett typiskt svenskt beteende?” och ”kakans” svar: ”Det är lätt att tycka att alla andra är konstiga medan ens eget beteende, oavsett var man kommer ifrån eller hur man lever är det ”bästa” sättet eller det mer ”normala” sättet.”
”Poliser som stått stilla intellektuellt sedan 1960-talet.”
Hur många procent av PHS-eleverna tror förbundet har tillbringat en längre eller kortare tid utomlands? Skulle de vara så hopplöst provinsiella eller befriade från utblickar att de inbillar sig att det svenska sättet att leva är det ”bästa”? En del anser väl att det är det sätt att leva som vi gillar bäst för att vi är vana vid det. Men ganska många lockas av andra livsstilar som de upplevt på plats. Jag har träffat få arbetskamrater som sätter någon ”godkänd-stämpel” på olika livsstilar. Det är det personliga valet som avgör.
Jag gissar att ”kakburken” har en målgrupp i de poliser som stått stilla intellektuellt sedan 1960-talet. Men hur många är de? Jag tycker att skapligt många av mina äldre arbetskamrater är normalt rörliga i huvudet och har hängt med både i vad som hänt och i utvecklingen. Hade nog varit betydligt bättre att investera de 103 kronorna per burk i en vetenskaplig attitydundersökning. Medierna som bara ser uniformerade neanderthalare hade garanterat blivit förvånade över resultatet. Men kanske till med någon på förbundet kommit att höja ögonbrynen.
”Lasse”
”…flytta diskussionen från insändarsidor
där endast ett fåtal kommer till tals,
till fikaborden där allas åsikter kan få komma fram.”
Lasse får nu svar från Christina Bran Dannberg, ombudsman på Polisförbundet:
Hej Lasse och ni andra som läser detta! Jag som ombudsman och ansvarig för frågor som rör jämställdhet, mångfald och diskriminering känner mig föranledd att besvara dina frågor eftersom jag varit med och tagit fram diskussionsverktyget ”Kakburken”. Dina frågor är både intressanta och relevanta och har ju verkligen nått sitt syfte. Att sätta igång en diskussion. Jag hoppas den inte stannar här på webben eftersom idén med kakburken var att flytta diskussionen från insändarsidor där endast ett fåtal kommer till tals, till fikaborden där allas åsikter kan få komma fram.
Intrycken kommer från polismyndigheter i hela landet
Du frågar i vilken "drängstuga" de förtroendevalda pejlat stämningarna. Intrycken kommer från polismyndigheter i hela landet och din fråga är både så intressant och relevant att diskutera så frågeställningen finns med på ett av de gula korten. Nämligen "Folk i storstan är mer upplysta och toleranta än på glesbygden" Påståendet kan också modifieras till att ställa yngre mot äldre, eller kvinnor mot män, är det någon skillnad i fördomar och värderingar?
Kolleger som vägrade jobba med homosexuella
Lasse, du föreslog vetenskapliga attitydundersökningar. Många av påståendena har sitt ursprung i sådana. Bla SCB-undersökningarna ”Hur mår poliserna” från 2004 och ”Arbetsvillkor och utsatthet” från 2003. De är hyfsat nya, är geografiskt baserade på planeten Jorden och är inte bara besvarade av poliser som stått stilla intellektuellt sedan 1960-talet. Jag kan dessutom tillägga att det var mindre än fyra år sedan jag var ute och jobbade som polis här i Stockholm och då fanns det kollegor som inte bara vägrade duscha med homosexuella utan t o m vägrade jobba med dem. Så ser det tyvärr ut på en del ställen och därför är det så viktigt att med alla medel arbeta mot fördomar.
”… aldrig varit med om att alla haft samma ståndpunkt i någon fråga.”
Påståendena fastslår absolut inte vad poliser har för värderingar och åsikter. Hur skulle de kunna göra det? Vi är ju alla olika, självständigt tänkande individer? Däremot har vi medvetet spetsat till dem för att få igång diskussioner. Jag tror inte en kakburk med drygt 100 påståenden som beskriver verkligheten, skulle göra att någon "går igång" Jag har använt ”kakburken” i flera utbildningssammanhang och låtit deltagarna placera sig i rummet efter om de "instämmer", eller "inte instämmer" eller på "kanske" Jag har aldrig varit med om att alla haft samma ståndpunkt i någon fråga. Vissa påståenden brukar oftare resultera i 3-lika. Det är bla "Unga poliser har en tuffare attityd mot allmänheten än äldre poliser" och "Poliser ska inte gå uniformerade i Pride-paraden".
Alla har rätt till en egen åsikt
De efterföljande diskussionerna brukar vara mycket givande och inte sällan händer det att någon byter plats (ståndpunkt) för att man lyssnat på andra. Jag hoppas att jag härigenom lyckats klargöra att Polisförbundet inte tror att poliser är mer fördomsfulla än andra och jag råder alla som har funderingar om ”kakburken” att läsa det medföljande häftet: "Får vi bjuda på en kaka till kaffet?" Där betonar vi att alla har rätt till en egen åsikt och att ingen har fel om man utgår från vad man själv tycker, känner och tror. Det gäller att skapa ett tillåtande diskussionsklimat. Där finns också källhänvisning till forskningsrapporter och studier som utgjort underlag till ”kakburken”.
Christina Bran Dannberg
Ombudsman
Red instämmer i att ”kakburken” är ett användbart verktyg. En hårdare redigering hade kanske inte skadat men det är lätt att vara efterklok. Det vore kul om ”kakburken” och dess kontroversiella innehåll diskuterades ännu mer!
----------------------------------------------------------------------
POLISFAKTA PÅ BETALD ANNONSPLATS
OM INGET ANNAT FUNGERAR
- Den enskilde polismannen känner sig rätt övergiven. Det framgår av en motion som vi behandlade på vårt årsmöte, berättar Andreas Strand, ordförande i Polisföreningen Birka i Västerort. Man vill att arbetsgivaren tillsätter en expertgrupp som skulle kunna föra ut korrekta fakta om polisarbetet i medierna. Konstiga och osanna beskrivningar av vårt jobb får ju ofta stå oemotsagda. Man tycker att gruppen till och med skulle ges möjlighet att föra fram fakta på betald annonsplats om inget annat fungerar.
- En annan motion tog upp kravet på att få tonade rutor bak i polisbilarna av hänsyn till människor som måste färdas där. Man tog händelsen med Anna Sjödin som ett exempel på ett tillfälle då sådana rutor behövts.
Poliserna i Västerort är av allt att döma nöjda med det lokala fackliga arbetet för de styrelseledamöter som var aktuella för omval omvaldes också och resultatet blev en oförändrad styrelse med tre kvinnor och fyra män. Ett 40-tal medlemmar hade mött upp.
----------------------------------------------------------------------
Blåljus uppdateras normalt var tredje dag. Särskilda händelser eller viktiga nyheter kan bryta den periodiciteten.
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 8 februari 2006 kl 2315. Den uppdateras igen den 11 februari.
----------------------------------------------------------------------
MINNS DU?
Den 9 februari 1953 hade Ingmar Bergmans film "Sommaren med Monika" premiär på Spegeln i Stockholm med Harriet Andersson och Lars Ekborg som huvudrollsinnehavare. Filmen bygger på romanen med samma namn av den store stockholmsförfattaren Per Anders Fogelström och tilldrar sig på Söder i Stockholm och i dess skärgård. Minns du var biografen Spegeln låg? Jo, på Birgerjarlsgatan i norra delen av dess korsning med Grev Turegatan.
Den 10 februari 1983 blev hovrättslagman Birgitta Blom landets första kvinnliga hovrättspresident med tjänst vid Svea hovrätt.
Den 11 februari 1999 fattade regeringen det än idag omdiskuterade beslutet att Estonia inte ska bärgas.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september