Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2007-12-06 12:00UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA
En promemoria som innehåller förslag till en ny lag om behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet, har givits ut av justitiedepartementet. Lagen ska ersätta polisdatalagen.
Det övergripande syftet med den nya lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid polisens behandling av personuppgifter. Den nya lagen skapar också förutsättningar för ett bättre samarbete mellan de brottsbekämpande myndigheterna genom ändrade bestämmelser om utlämnande av uppgifter.
Lagen reglerar, med några få undantag, all polisens behandling av personuppgifter i den brottsbekämpande verksamheten vid Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna och Ekobrottsmyndigheten.
Personuppgifter ska få behandlas om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller beivra brott, eller fullgöra de förpliktelser som följer av internationella åtaganden.
Särskilda bestämmelser föreslås för sådan behandling som sker hos Säkerhetspolisen. För behandling av personuppgifter som fler än ett fåtal personer har åtkomst till (gemensamt tillgängliga uppgifter) föreslås olika begränsande bestämmelser för att trygga den personliga integriteten.
Det föreslås också en särskild lag som reglerar polisens allmänna spaningsregister.
I promemorian övervägs också vissa frågor om Kustbevakningens behandling av personuppgifter.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.
Vill du läsa mer? Klicka HÄR!
I Tiden
IT-förfalskningsutredningen (JU 2005:05) har överlämnat sitt betänkande Urkunden I Tiden - en straffrättslig anpassning (SOU 2007:92) till justitieminister Beatrice Ask.
Pia Johansson, den särskilda utredaren, har haft i uppdrag att göra en översyn av de brott i 14 och 15 kap. brottsbalken, som berör urkunder och vissa andra handlingar, i syfte att klarlägga vilka förändringar som kan vara nödvändiga med anledning av utvecklingen och användningen av informationstekniken.
Utredningen har också haft i uppdrag att lämna förslag på eventuella lagändringar. I uppdraget har vidare ingått att göra en språklig översyn av de bestämmelser som omfattas av uppdraget för att på sätt åstadkomma en allmän språklig modernisering.
Förslagen i korthet:
1. Begreppet urkund behålls som beteckning på de handlingar och märken som kan utgöra förfalskningsobjekt.
2. Urkundsdefinitionen i brottsbalken förtydligas så att det direkt av lagtexten framgår vilka krav som ställs på handlingar och märken för att de ska få urkundsstatus.
3. Urkundsdefinitionen utvidgas till att omfatta vissa elektroniska handlingar där de särskilda förutsättningar som råder i den elektroniska miljön beaktats.
4. Elektroniska handlingar som inte uppnår urkundsstatus straffbeläggs, i vissa angelägna fall, som brukande av falsk elektronisk handling. Bestämmelsen avser att motverka att någon sanningslöst utger t.ex. ett e-postmeddelande för att härröra från angiven utställare i syfte att i en rättslig eller ekonomisk angelägenhet orättmätigt skaffa sig en förmån eller för att undgå en förpliktelse.
5. Manipulationer av tekniska uppteckningar eller andra automatiska registreringar av faktiska förhållanden, t.ex. färdskrivare och trafikövervakningskameror ska inte längre bedömas som urkundsförfalskning utan straffbeläggs särskilt som manipulation av teknisk uppteckning.
6. Straffbestämmelserna som tar sikte på att motverka att någon lämnar osanna uppgifter i urkunder eller andra handlingar anpassas till de fall där uppgifterna lämnas elektroniskt. Detta innebär att de specialstraffrättsliga bestämmelser som införts under senare år, till följd av osäkerheten kring straffbudens tillämplighet i elektronisk miljö, kan upphävas.
7. Upprättande av skenhandlingar, t.ex. fakturor och kvitton straffbeläggs i vissa fall, även om handlingarna i sig inte har urkundsstatus.
Den särskilda utredaren, Pia Johansson, träffas på 0708-57 75 69.
Faktabladet "Internationellt rättsligt samarbete - Centralmyndighetens roll" finns på engelska.
Enligt de flesta konventioner om internationellt straff- och civilrättsligt samarbete ska stater utse en så kallad centralmyndighet som ska fungera som kontaktpunkt i samarbetet. Justitiedepartementets enhet för brottsmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete (BIRS) är Sveriges centralmyndighet för detta samarbete.
Faktabladet beskriver myndighetens uppgifter samt de vanligaste formerna av internationellt rättsligt samarbete.
Vill du läsa mer? Klicka HÄR!
Svenska versionen? Klicka HÄR!
Regeringen har överlämnat ett förslag till nya regler om förverkande av brottsvinster till Lagrådet. Förslaget innebär att de brottsbekämpande myndigheterna ges ett nytt, kraftfullt redskap i kampen mot allvarlig brottslighet.
Med utbyte av brott menas både konkret egendom som någon kommit över genom brott och det uppskattade värdet av det som åtkommits. Att utbytet förverkas innebär att brottslingen berövas egendomen eller att han eller hon blir skyldig att betala ett angivet belopp till staten.
Med dagens regler är det bara möjligt att förverka utbyte av just det brott som en person döms för. Det måste dessutom vara fullt bevisat att egendomen härrör från det brottet.
Regeringens förslag innebär att det i vissa fall ska vara möjligt att förverka också utbyte som kommer från en inte närmare preciserad brottslig verksamhet, alltså även annat brottsligt handlande än det som personen döms för.
Sambandet mellan egendomen och den brottsliga verksamheten ska inte heller behöva styrkas fullt ut. I stället ska det vara tillräckligt att åklagaren uppfyller ett lägre ställt beviskrav.
Det lämnas också förslag som syftar till att förbättra möjligheterna att provisoriskt säkra tillgångar som genom ett senare beslut kan komma att förverkas.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.
Patrik Örnsved på justitiedepartementets straffrättsenhet handlägger de här frågorna och har tfn 08-405 46 89.
Vill du läsa mer? Klicka HÄR!
för mord
Straffnivåutredningen har överlämnat delbetänkandet "Straffskalan för mord (SOU 2007:90)" till justitieminister Beatrice Ask.
Straffnivåutredningen (Ju 2007:04) tillsattes våren 2007. Utredningens huvuduppgift är att överväga och föreslå förändringar i strafflagstiftningen för att åstadkomma en skärpt syn på allvarliga våldsbrott.
I oktober i år fick utredningen i uppdrag att med förtur se över straffskalan för mord.
Utredningen föreslår att straffet för mord ska vara fängelse i minst 10 år och högst 18 år eller på livstid.
Förslaget innebär att betydligt högre tidsbestämda straff än i dag ska kunna dömas ut för mord.
Syftet med utredningens förslag är att göra det möjligt att mäta ut straff som bättre svarar mot hur allvarligt brottet är i det enskilda fallet.
Avsikten är att hela straffskalan ska användas. Fängelse på livstid ska dömas ut i de allvarligaste fallen av mord, där fängelse i 18 år inte är tillräckligt.
Den nuvarande straffskalan för mord innehåller endast två alternativ, fängelse i 10 år eller på livstid. Livstids fängelse motsvarar numera fängelse i 18 år eller mer. Avståndet mellan de två stegen i straffskalan är alltså mycket stort. Detta innebär att det många gånger kan vara svårt att mäta ut straff på ett rättvist sätt.
I betänkandet föreslås också ett antal följdändringar.
Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska börja tillämpas den 1 januari 2009.
Straffnivåutredningen kommer att redovisa de återstående delarna av sitt uppdrag senast den 31 juli 2008.
Den särskilde utredaren, expeditions- och rättschefen Anders Perklev, har tfn 08-405 11 63.
Delbetänkandet kan laddas ned från www.regeringen.se.
Vill du se en webbutsändning från pressträffen där ”Straffskalan för mord” presenteras – klicka HÄR!
Brandmännens Riksförbund har efter förhandlingar med arbetsgivarna inte fått gehör för kraven och tänker därför varsla om konflikt från den 28 december. Det här berättar TT.
För oktober blev överskottet i statsbudgeten 1,2 miljarder kronor, vilket är 4,7 miljarder kronor högre än Ekonomistyrningsverkets senaste prognos. Inkomsterna blev 3,3 miljarder kronor högre och utgifterna 1,4 miljarder kronor lägre än väntat, meddelar FL-Net.
Än mer gåtfullt ter det sig då att polismyndigheten i Stockholms län ska tvingas gå hundratals miljoner i back de närmaste åren.
UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA
VECKAN
(29 nov – 5 dec):
Lag om personuppgifter
i brottsbekämpning
En promemoria som innehåller förslag till en ny lag om behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet, har givits ut av justitiedepartementet. Lagen ska ersätta polisdatalagen.
Det övergripande syftet med den nya lagen är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid polisens behandling av personuppgifter. Den nya lagen skapar också förutsättningar för ett bättre samarbete mellan de brottsbekämpande myndigheterna genom ändrade bestämmelser om utlämnande av uppgifter.
Lagen reglerar, med några få undantag, all polisens behandling av personuppgifter i den brottsbekämpande verksamheten vid Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna och Ekobrottsmyndigheten.
Personuppgifter ska få behandlas om det behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller beivra brott, eller fullgöra de förpliktelser som följer av internationella åtaganden.
Särskilda bestämmelser föreslås för sådan behandling som sker hos Säkerhetspolisen. För behandling av personuppgifter som fler än ett fåtal personer har åtkomst till (gemensamt tillgängliga uppgifter) föreslås olika begränsande bestämmelser för att trygga den personliga integriteten.
Det föreslås också en särskild lag som reglerar polisens allmänna spaningsregister.
I promemorian övervägs också vissa frågor om Kustbevakningens behandling av personuppgifter.
Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.
Vill du läsa mer? Klicka HÄR!
Urkunden
I Tiden
IT-förfalskningsutredningen (JU 2005:05) har överlämnat sitt betänkande Urkunden I Tiden - en straffrättslig anpassning (SOU 2007:92) till justitieminister Beatrice Ask.
Pia Johansson, den särskilda utredaren, har haft i uppdrag att göra en översyn av de brott i 14 och 15 kap. brottsbalken, som berör urkunder och vissa andra handlingar, i syfte att klarlägga vilka förändringar som kan vara nödvändiga med anledning av utvecklingen och användningen av informationstekniken.
Utredningen har också haft i uppdrag att lämna förslag på eventuella lagändringar. I uppdraget har vidare ingått att göra en språklig översyn av de bestämmelser som omfattas av uppdraget för att på sätt åstadkomma en allmän språklig modernisering.
Förslagen i korthet:
1. Begreppet urkund behålls som beteckning på de handlingar och märken som kan utgöra förfalskningsobjekt.
2. Urkundsdefinitionen i brottsbalken förtydligas så att det direkt av lagtexten framgår vilka krav som ställs på handlingar och märken för att de ska få urkundsstatus.
3. Urkundsdefinitionen utvidgas till att omfatta vissa elektroniska handlingar där de särskilda förutsättningar som råder i den elektroniska miljön beaktats.
4. Elektroniska handlingar som inte uppnår urkundsstatus straffbeläggs, i vissa angelägna fall, som brukande av falsk elektronisk handling. Bestämmelsen avser att motverka att någon sanningslöst utger t.ex. ett e-postmeddelande för att härröra från angiven utställare i syfte att i en rättslig eller ekonomisk angelägenhet orättmätigt skaffa sig en förmån eller för att undgå en förpliktelse.
5. Manipulationer av tekniska uppteckningar eller andra automatiska registreringar av faktiska förhållanden, t.ex. färdskrivare och trafikövervakningskameror ska inte längre bedömas som urkundsförfalskning utan straffbeläggs särskilt som manipulation av teknisk uppteckning.
6. Straffbestämmelserna som tar sikte på att motverka att någon lämnar osanna uppgifter i urkunder eller andra handlingar anpassas till de fall där uppgifterna lämnas elektroniskt. Detta innebär att de specialstraffrättsliga bestämmelser som införts under senare år, till följd av osäkerheten kring straffbudens tillämplighet i elektronisk miljö, kan upphävas.
7. Upprättande av skenhandlingar, t.ex. fakturor och kvitton straffbeläggs i vissa fall, även om handlingarna i sig inte har urkundsstatus.
Den särskilda utredaren, Pia Johansson, träffas på 0708-57 75 69.
Centralmyndighet
för internationellt
rättssamarbete
Faktabladet "Internationellt rättsligt samarbete - Centralmyndighetens roll" finns på engelska.
Enligt de flesta konventioner om internationellt straff- och civilrättsligt samarbete ska stater utse en så kallad centralmyndighet som ska fungera som kontaktpunkt i samarbetet. Justitiedepartementets enhet för brottsmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete (BIRS) är Sveriges centralmyndighet för detta samarbete.
Faktabladet beskriver myndighetens uppgifter samt de vanligaste formerna av internationellt rättsligt samarbete.
Vill du läsa mer? Klicka HÄR!
Svenska versionen? Klicka HÄR!
Större möjligheter
förverka brottsvinster
Regeringen har överlämnat ett förslag till nya regler om förverkande av brottsvinster till Lagrådet. Förslaget innebär att de brottsbekämpande myndigheterna ges ett nytt, kraftfullt redskap i kampen mot allvarlig brottslighet.
Med utbyte av brott menas både konkret egendom som någon kommit över genom brott och det uppskattade värdet av det som åtkommits. Att utbytet förverkas innebär att brottslingen berövas egendomen eller att han eller hon blir skyldig att betala ett angivet belopp till staten.
Med dagens regler är det bara möjligt att förverka utbyte av just det brott som en person döms för. Det måste dessutom vara fullt bevisat att egendomen härrör från det brottet.
Regeringens förslag innebär att det i vissa fall ska vara möjligt att förverka också utbyte som kommer från en inte närmare preciserad brottslig verksamhet, alltså även annat brottsligt handlande än det som personen döms för.
Sambandet mellan egendomen och den brottsliga verksamheten ska inte heller behöva styrkas fullt ut. I stället ska det vara tillräckligt att åklagaren uppfyller ett lägre ställt beviskrav.
Det lämnas också förslag som syftar till att förbättra möjligheterna att provisoriskt säkra tillgångar som genom ett senare beslut kan komma att förverkas.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.
Patrik Örnsved på justitiedepartementets straffrättsenhet handlägger de här frågorna och har tfn 08-405 46 89.
Vill du läsa mer? Klicka HÄR!
Straffskalan
för mord
föreslås ändrad
Straffnivåutredningen har överlämnat delbetänkandet "Straffskalan för mord (SOU 2007:90)" till justitieminister Beatrice Ask.
Straffnivåutredningen (Ju 2007:04) tillsattes våren 2007. Utredningens huvuduppgift är att överväga och föreslå förändringar i strafflagstiftningen för att åstadkomma en skärpt syn på allvarliga våldsbrott.
I oktober i år fick utredningen i uppdrag att med förtur se över straffskalan för mord.
Utredningen föreslår att straffet för mord ska vara fängelse i minst 10 år och högst 18 år eller på livstid.
Förslaget innebär att betydligt högre tidsbestämda straff än i dag ska kunna dömas ut för mord.
Syftet med utredningens förslag är att göra det möjligt att mäta ut straff som bättre svarar mot hur allvarligt brottet är i det enskilda fallet.
Avsikten är att hela straffskalan ska användas. Fängelse på livstid ska dömas ut i de allvarligaste fallen av mord, där fängelse i 18 år inte är tillräckligt.
Den nuvarande straffskalan för mord innehåller endast två alternativ, fängelse i 10 år eller på livstid. Livstids fängelse motsvarar numera fängelse i 18 år eller mer. Avståndet mellan de två stegen i straffskalan är alltså mycket stort. Detta innebär att det många gånger kan vara svårt att mäta ut straff på ett rättvist sätt.
I betänkandet föreslås också ett antal följdändringar.
Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska börja tillämpas den 1 januari 2009.
Straffnivåutredningen kommer att redovisa de återstående delarna av sitt uppdrag senast den 31 juli 2008.
Den särskilde utredaren, expeditions- och rättschefen Anders Perklev, har tfn 08-405 11 63.
Delbetänkandet kan laddas ned från www.regeringen.se.
Vill du se en webbutsändning från pressträffen där ”Straffskalan för mord” presenteras – klicka HÄR!
Brandmän
på krigsstigen
Brandmännens Riksförbund har efter förhandlingar med arbetsgivarna inte fått gehör för kraven och tänker därför varsla om konflikt från den 28 december. Det här berättar TT.
Staten går med rejäl vinst
Dock inte stockholmspolisen
För oktober blev överskottet i statsbudgeten 1,2 miljarder kronor, vilket är 4,7 miljarder kronor högre än Ekonomistyrningsverkets senaste prognos. Inkomsterna blev 3,3 miljarder kronor högre och utgifterna 1,4 miljarder kronor lägre än väntat, meddelar FL-Net.
Än mer gåtfullt ter det sig då att polismyndigheten i Stockholms län ska tvingas gå hundratals miljoner i back de närmaste åren.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september