Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2008-10-09 12:15UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
SÄK och RKP får
- Säkerhetspolisen behöver kvalificerad underrättelseverksamhet i sin uppgift att förhindra brott. Signalspaning är för det ändamålet av stor betydelse. För Rikskriminalpolisens kamp mot till exempel människohandel, narkotikasmuggling eller barnpornografi gäller samma sak.
- Därför har vi arbetat snabbt för att tillsätta denna utredning, säger justitieminister Beatrice Ask i en kommentar till att regeringen har givit Anders Eriksson, ordförande i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, i uppdrag att utreda hur Säkerhetspolisens och Rikskriminalpolisens behov av underrättelser om utländska förhållanden kan tillgodoses på ett rättssäkert och effektivt sätt.
Signalspaning har utgjort en underrättelsekälla för Säkerhetspolisens verksamhet under lång tid. Av effektivitetsskäl fördes merparten av myndighetens signalspaningsresurser över till Försvarets radioanstalt i början av 90-talet. En överenskommelse träffades samtidigt om att Säkerhetspolisen skulle få lämna uppdrag till Försvarets radioanstalt.
Den 1 januari 2009 träder nya regler i kraft för signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Från och med den 1 oktober 2009 är det möjligt att inom ramen för sådan verksamhet signalspana i tråd. Enligt den politiska överenskommelse i 15 punkter som nyligen träffades ska Försvarets radioanstalt endast få bedriva signalspaning efter inriktning av regeringen, Regeringskansliet och Försvarsmakten. Detta väcker frågan om hur Säkerhetspolisens och Rikskriminalpolisens behov av underrättelser om utländska förhållanden ska kunna tillgodoses. Enligt den politiska överenskommelsen ska därför en utredning tillsättas för att se över denna fråga.
Regeringen har därför i dag beslutat att ge Anders Eriksson uppdraget att kartlägga Säkerhetspolisens och Rikskriminalpolisens behov av underrättelseinhämtning avseende utländska förhållanden genom signalspaning. Utredaren ska, med beaktande av bland annat skyddet för den enskildes personliga integritet, föreslå hur detta behov ska kunna tillgodoses på ett rättssäkert och effektivt sätt. Till stöd för utredarens arbete ska en referensgrupp med representanter för riksdagspartierna inrättas. Utredaren ska redovisa sina förslag senast den 30 juni 2009.
Vill du ha en länk till kommittédirektiven? Klicka HÄR!
Stalkningsutredningen föreslår i sitt betänkande bl.a. en kriminalisering av stalkning och möjlighet att övervaka kontaktförbud (nuvarande besöksförbud) elektroniskt. Utredningen föreslår även ett ökat skydd för personuppgifter och andra åtgärder för att skydda hotade och förföljda.
Utredningen föreslår att ett nytt brott, olaga förföljelse, införs. Förslaget innebär en möjlighet att sammantaget beakta att kriminella gärningar begåtts inom ramen för en systematisk förföljelse. Den som gör sig skyldig till olaga förföljelse kan dömas till fängelse i högst två år. För grova fall föreslås straffet vara fängelse lägst sex månader och högst fyra år.
Vill du få länkar till SOU:en och pressträffen då utredningen presenterades? Klicka HÄR!
Vill du läsa mer om stalkning på Brå:s webbplats? Klicka HÄR!
Londons polischef
Chefen för Londonpolisen, Ian Blair, har avgått efter kritik mot hans ledarskap och hantering av stora utredningar, däribland terrorfall.
Chefen för Londonpolisen, Ian Blair, avgick på torsdagen efter kritik mot hans ledarskap och hantering av stora utredningar, däribland terrorfall.
Blair sade att han avgår som chef för Metropolitan-polisen 16 månader innan hans femårskontrakt löper ut för att han inte känner tillräckligt stöd, bland annat från den nye borgmästaren Boris Johnson.
Den 55-årige Blair har fått många negativa rubriker, bland annat för a
tt en polis sköt ihjäl en brasiliansk man i Londons tunnelbana i juli 2005, två veckor efter självmordsbomberna i den brittiska huvudstaden.
BILDER TH: Ian Blair - avgår. Boris Johnson - hans ord väger tungt!?
Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av sådan behandling av personuppgifter som sker inom åklagarväsendets brottsbekämpande verksamhet. Utgångspunkten för uppdraget var att åklagarväsendets brottsbekämpande verksamhet ska kunna bedrivas så effektivt som möjligt med bl.a. användning av moderna och ändamålsenliga IT-system samtidigt som enskilda personers integritetsintressen tillvaratas.
Utredningen föreslår bland annat att de grundläggande principerna för behandling av uppgifter i åklagarväsendets brottsbekämpande verksamhet ska regleras särskilt i lag, medan kompletterande bestämmelser ska meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Vill du ha länkar till bakgrunden? Klicka HÄR!
Inom Europeiska unionen har det utarbetats ett utkast till rambeslut om verkställighet av utevarodomar. Förslaget omfattar regeländringar i fem andra rambeslut som reglerar det straffrättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna och som bygger på principen om ömsesidigt erkännande: rambeslutet om en europeisk arresteringsorder, rambeslutet om verkställighet av bötesstraff, rambeslutet om verkställighet av beslut om förverkande, utkast till rambeslut om överförande av frihetsberövande påföljder och utkast till rambeslut om övervakning av vissa icke frihetsberövande påföljder. Alla dessa rambeslut innehåller regler om under vilka förutsättningar en medlemsstat ska verkställa en annan stats dom eller beslut, bl.a. när en framställan kan avslås i de fall en dom eller ett beslut fattats i en persons utevaro från de förhandlingar som föregick domen eller beslutet. För närvarande ser avslagsmöjligheterna olika ut i dessa rambeslut och avsikten med det nu aktuella förslaget till rambeslut om verkställighet av utevarodomar är att åstadkomma en så likartad reglering som möjligt. Förslaget syftar både till att stärka rättssäkerheten för den enskilde och till att förenkla det rättsliga samarbetet inom unionen.
I propositionen föreslås att Sverige ska anta rambeslutet. Vidare redovisas en bedömning av vilken lagstiftning som behövs för att genomföra rambeslutet.
Vill du läsa propositionen? Klicka HÄR!
Inom Europeiska unionen har det utarbetats ett utkast till rambeslut om erkännande och övervakning av vissa icke frihetsberövande påföljder. Rambeslutet uppställer regler för att överflytta verkställigheten av icke frihetsberövande påföljder utdömda i en medlemsstat till den medlemsstat där den dömde har sin hemvist. I propositionen föreslås att utkastet till rambeslut ska godkännas av riksdagen.
Syftet med rambeslutet är att öka den dömdes möjlighet till social återanpassning genom att vederbörande får verkställa påföljden där han eller hon har sin hemvist. Enligt förslaget ska den stat där personen har sin hemvist vara skyldig att överta verkställigheten av den uppskjutna, alternativa eller villkorliga påföljden förutsatt att inga av de vägransgrunder som listas i förslaget åberopas. De påföljder som omfattas av förslaget är icke frihetsberövande påföljder där den dömde förutsätts att leva upp till vissa uppställda villkor under viss tid, t.ex. skyddstillsyn. Rambeslutet gäller även vid villkorlig frigivning.
Vill du läsa propositionen? Klicka HÄR!
Luleå kommun har landets billigaste kostnader för vatten, sophämtning, avlopp, el och uppvärmning. Det står at läsa i årets "Nils Holgersson-rapport" som mäter kostnaderna för kommuninvånarna för värme, vatten, VA, el och renhållning.
- Det känns mycket glädjande att vi i Luleå behållit vår topplacering i dessa mätningar och nu är billigast av landets kommuner, säger Karl Petersen, kommunalråd. Tanum är den dyraste kommunen med en kostnad på 351 kronor per år och kvadratmeter för ett hushåll. I Luleå kostar det 205 kronor, allt enligt FL-Net.
Vill du komma in på hemsidan med kostnadsmätningarna? Klicka HÄR!
UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN SENASTE TIDEN:
SÄK och RKP får
inte komma efter
- Säkerhetspolisen behöver kvalificerad underrättelseverksamhet i sin uppgift att förhindra brott. Signalspaning är för det ändamålet av stor betydelse. För Rikskriminalpolisens kamp mot till exempel människohandel, narkotikasmuggling eller barnpornografi gäller samma sak.
- Därför har vi arbetat snabbt för att tillsätta denna utredning, säger justitieminister Beatrice Ask i en kommentar till att regeringen har givit Anders Eriksson, ordförande i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, i uppdrag att utreda hur Säkerhetspolisens och Rikskriminalpolisens behov av underrättelser om utländska förhållanden kan tillgodoses på ett rättssäkert och effektivt sätt.
Signalspaning har utgjort en underrättelsekälla för Säkerhetspolisens verksamhet under lång tid. Av effektivitetsskäl fördes merparten av myndighetens signalspaningsresurser över till Försvarets radioanstalt i början av 90-talet. En överenskommelse träffades samtidigt om att Säkerhetspolisen skulle få lämna uppdrag till Försvarets radioanstalt.
Den 1 januari 2009 träder nya regler i kraft för signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Från och med den 1 oktober 2009 är det möjligt att inom ramen för sådan verksamhet signalspana i tråd. Enligt den politiska överenskommelse i 15 punkter som nyligen träffades ska Försvarets radioanstalt endast få bedriva signalspaning efter inriktning av regeringen, Regeringskansliet och Försvarsmakten. Detta väcker frågan om hur Säkerhetspolisens och Rikskriminalpolisens behov av underrättelser om utländska förhållanden ska kunna tillgodoses. Enligt den politiska överenskommelsen ska därför en utredning tillsättas för att se över denna fråga.
Regeringen har därför i dag beslutat att ge Anders Eriksson uppdraget att kartlägga Säkerhetspolisens och Rikskriminalpolisens behov av underrättelseinhämtning avseende utländska förhållanden genom signalspaning. Utredaren ska, med beaktande av bland annat skyddet för den enskildes personliga integritet, föreslå hur detta behov ska kunna tillgodoses på ett rättssäkert och effektivt sätt. Till stöd för utredarens arbete ska en referensgrupp med representanter för riksdagspartierna inrättas. Utredaren ska redovisa sina förslag senast den 30 juni 2009.
Vill du ha en länk till kommittédirektiven? Klicka HÄR!
Olaga förföljelse
blir nytt brott
Stalkningsutredningen föreslår i sitt betänkande bl.a. en kriminalisering av stalkning och möjlighet att övervaka kontaktförbud (nuvarande besöksförbud) elektroniskt. Utredningen föreslår även ett ökat skydd för personuppgifter och andra åtgärder för att skydda hotade och förföljda.
Utredningen föreslår att ett nytt brott, olaga förföljelse, införs. Förslaget innebär en möjlighet att sammantaget beakta att kriminella gärningar begåtts inom ramen för en systematisk förföljelse. Den som gör sig skyldig till olaga förföljelse kan dömas till fängelse i högst två år. För grova fall föreslås straffet vara fängelse lägst sex månader och högst fyra år.
Vill du få länkar till SOU:en och pressträffen då utredningen presenterades? Klicka HÄR!
Vill du läsa mer om stalkning på Brå:s webbplats? Klicka HÄR!
Londons polischef
avgår efter kritik
Chefen för Londonpolisen, Ian Blair, har avgått efter kritik mot hans ledarskap och hantering av stora utredningar, däribland terrorfall.
Chefen för Londonpolisen, Ian Blair, avgick på torsdagen efter kritik mot hans ledarskap och hantering av stora utredningar, däribland terrorfall.
Blair sade att han avgår som chef för Metropolitan-polisen 16 månader innan hans femårskontrakt löper ut för att han inte känner tillräckligt stöd, bland annat från den nye borgmästaren Boris Johnson.
Den 55-årige Blair har fått många negativa rubriker, bland annat för a
tt en polis sköt ihjäl en brasiliansk man i Londons tunnelbana i juli 2005, två veckor efter självmordsbomberna i den brittiska huvudstaden.BILDER TH: Ian Blair - avgår. Boris Johnson - hans ord väger tungt!?
Åklagarväsendets
brottsbekämpning
Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av sådan behandling av personuppgifter som sker inom åklagarväsendets brottsbekämpande verksamhet. Utgångspunkten för uppdraget var att åklagarväsendets brottsbekämpande verksamhet ska kunna bedrivas så effektivt som möjligt med bl.a. användning av moderna och ändamålsenliga IT-system samtidigt som enskilda personers integritetsintressen tillvaratas.
Utredningen föreslår bland annat att de grundläggande principerna för behandling av uppgifter i åklagarväsendets brottsbekämpande verksamhet ska regleras särskilt i lag, medan kompletterande bestämmelser ska meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Vill du ha länkar till bakgrunden? Klicka HÄR!
Sverige antar
rambeslut om
utevarodomar
Inom Europeiska unionen har det utarbetats ett utkast till rambeslut om verkställighet av utevarodomar. Förslaget omfattar regeländringar i fem andra rambeslut som reglerar det straffrättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna och som bygger på principen om ömsesidigt erkännande: rambeslutet om en europeisk arresteringsorder, rambeslutet om verkställighet av bötesstraff, rambeslutet om verkställighet av beslut om förverkande, utkast till rambeslut om överförande av frihetsberövande påföljder och utkast till rambeslut om övervakning av vissa icke frihetsberövande påföljder. Alla dessa rambeslut innehåller regler om under vilka förutsättningar en medlemsstat ska verkställa en annan stats dom eller beslut, bl.a. när en framställan kan avslås i de fall en dom eller ett beslut fattats i en persons utevaro från de förhandlingar som föregick domen eller beslutet. För närvarande ser avslagsmöjligheterna olika ut i dessa rambeslut och avsikten med det nu aktuella förslaget till rambeslut om verkställighet av utevarodomar är att åstadkomma en så likartad reglering som möjligt. Förslaget syftar både till att stärka rättssäkerheten för den enskilde och till att förenkla det rättsliga samarbetet inom unionen.
I propositionen föreslås att Sverige ska anta rambeslutet. Vidare redovisas en bedömning av vilken lagstiftning som behövs för att genomföra rambeslutet.
Vill du läsa propositionen? Klicka HÄR!
Övervakning av vissa
icke frihetsberövande påföljder
Inom Europeiska unionen har det utarbetats ett utkast till rambeslut om erkännande och övervakning av vissa icke frihetsberövande påföljder. Rambeslutet uppställer regler för att överflytta verkställigheten av icke frihetsberövande påföljder utdömda i en medlemsstat till den medlemsstat där den dömde har sin hemvist. I propositionen föreslås att utkastet till rambeslut ska godkännas av riksdagen.
Syftet med rambeslutet är att öka den dömdes möjlighet till social återanpassning genom att vederbörande får verkställa påföljden där han eller hon har sin hemvist. Enligt förslaget ska den stat där personen har sin hemvist vara skyldig att överta verkställigheten av den uppskjutna, alternativa eller villkorliga påföljden förutsatt att inga av de vägransgrunder som listas i förslaget åberopas. De påföljder som omfattas av förslaget är icke frihetsberövande påföljder där den dömde förutsätts att leva upp till vissa uppställda villkor under viss tid, t.ex. skyddstillsyn. Rambeslutet gäller även vid villkorlig frigivning.
Vill du läsa propositionen? Klicka HÄR!
Billigast
bo i Luleå
Luleå kommun har landets billigaste kostnader för vatten, sophämtning, avlopp, el och uppvärmning. Det står at läsa i årets "Nils Holgersson-rapport" som mäter kostnaderna för kommuninvånarna för värme, vatten, VA, el och renhållning.
- Det känns mycket glädjande att vi i Luleå behållit vår topplacering i dessa mätningar och nu är billigast av landets kommuner, säger Karl Petersen, kommunalråd. Tanum är den dyraste kommunen med en kostnad på 351 kronor per år och kvadratmeter för ett hushåll. I Luleå kostar det 205 kronor, allt enligt FL-Net.
Vill du komma in på hemsidan med kostnadsmätningarna? Klicka HÄR!
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september