Publicerat 2008-10-23 09:45Ur Blåljus notisblock från den gångna veckan:
Polis kan få åklagarbeslut
på tillträdesförbud direkt
I en lagrådsremiss den 23 oktober föreslås åtgärder i syfte att öka skyddet mot ordningsstörningar vid idrottsarrangemang. Det föreslås ändringar i lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang och i ordningslagen (1993:1617). Förslagen innebär i huvudsak följande:
En fråga om tillträdesförbud enligt lagen om tillträdesförbud ska även få tas upp på anmälan av polismyndighet. Härigenom kompletteras den initiativrätt som tillkommer dels den idrottsorganisation som anordnar det eller de arrangemang som förbudet avser skydda, dels berört specialidrottsförbund inom Sveriges Riksidrottsförbund.
Åklagaren ges möjlighet att meddela interimistiskt beslut om tillträdesförbud, om ett slutligt avgörande av frågan om tillträdesförbud av särskilda skäl inte kan avvaktas. Det införs en bestämmelse om att den som stör ordningen eller äventyrar säkerheten vid ett idrottsarrangemang är, om det kan antas att förutsättningar för interimistiskt tillträdesförbud föreligger, skyldig att på tillsägelse av polisman följa med till förhör. Vägrar han eller hon utan giltig orsak får polismannen ta med honom eller henne till förhöret.
I ordningslagen införs ett nytt kapitel med särskilda bestämmelser vid vissa idrottsarrangemang. Där införs straffsanktionerade förbud mot att på idrottsanläggning, och under pågående idrottsarrangemang, inneha eller använda pyrotekniska varor och mot att obehörigen beträda spelplanen eller att kasta in föremål på denna. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall ska inte dömas till ansvar.
I lagen (1998:620) om belastningsregister föreslås en ändring med innebörd att ett interimistiskt beslut om tillträdesförbud inte ska registreras i belastningsregistret.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2009.
Vill du ha länkar till bl a lagrådsremissen? Klicka
HÄR!
Myndighetssamverkan
i barnahus för brottsoffer
medför ökad lagföring
Den 23 oktober har Regeringen gett Rikspolisstyrelsen, i samverkan med Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen, i uppdrag att ta fram gemensamma nationella riktlinjer för samverkan vid utredningar där barn misstänks vara utsatta för brott. I uppdraget ingår även att utvärdera s.k. barnahus, d.v.s. verksamheten där myndigheter samverkar i gemensamma lokaler vid utredningar med barn som brottsoffer.
Regeringen har avsatt 5,3 miljoner kronor för uppdragets genomförande.
- Det är viktigt med samverkan mellan myndigheter i brottsutredningar där barn är brottsoffer. Utredningarna ska ske på ett rättssäkert sätt samtidigt som barnets bästa sätts i fokus. Samverkan mellan myndigheter kan bidra till högre kvalitet i brottsutredningarna och därmed ökad lagföring av förövarna, säger justitieminister Beatrice Ask.
- Sammanhållna utredningar är inte minst viktigt för barn som utsatts för trafficking, de barnen saknar ofta helt sociala nätverk i Sverige. Därför är jag glad att vi kan göra denna satsning inom ramen för regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål, säger integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.Vill du läsa vad BRIS skriver om barnahus-idén? Klicka
HÄR! Forskningen har också börjat titta på barnahus. Vill du kolla – klicka
HÄR! Taxifusket
minskar
Efter tre års arbete med taxinäringen kan Skatteverket nu se att det gett resultat och att fusket minskar.
- Det är mycket glädjande att kunna konstatera att åkerierna påverkats av Skatteverkets information. Vårt förebyggande arbete och goda samarbete med branschen har visat sig effektivt, säger Håkan Asplund, kontrollsamordnare på Skatteverket. Skattefusket hos de stora beställningscentralerna har halverats jämfört med åren 2005 och 2007. Av de åkare som granskats det senaste halvåret har Skatteverket inte hittat några större fel. Därför kommer man nu i fortsättningen att titta mer på enskilda chaufförer.- Arbetat med att granska chaufförer kommer att pågå även under nästa år, uppger FL-Net.
Offentlig sektor
får dåligt betyg
Skattebetalarnas Förening har tittat på hur medborgare i 21 EU-länder ser på kvaliteten i olika skattefinansierade verksamheter. Totalt kommer Sverige på plats 13, alltså på den nedre halvan. Övriga länder med samma skattetryck som Sverige (Belgien, Frankrike och Danmark) placerar sig bland de fyra länder där medborgarna är mest nöjda med den offentliga servicen. De områden där Sverige klarar sig allra sämst tillhör de mest prioriterade i den svenska välfärdsstaten. Äldreomsorg (plats 17 av 21), trygghetssystem (plats 11 av 21), barnomsorg (plats 17 av 21) och skola (plats 21 av 21). Dessutom rankas tågförbindelserna nästan sämst i hela Europa (plats 19 av 21). Bäst klarar sig sjukvården (3 av 21) men då handlar frågan om erfarenheterna hos dem som faktiskt fått vård. Tillgängligheten har inte mätts, berättar FL-Net.
Statistik
om migration
och asyl
I en skrivelse redovisas den svenska migrations- och asylpolitiken och statistiska uppgifter för perioden 1 januari 2007 - 30 juni 2008.
En del statistik har intresse för polisen. Klicka
HÄR för länk till skrivelsen!