"Nu räcker det!"

Daniel Backlund är insatspolis i Region Nord. Han har varit polis i 13 år, och ser som andra poliser vissa problem i yrket. Själv är han inte allra mest missnöjd över lön, arbetstidsavtal och OB-ersättning, utan hur rättssamhället väljer att ge påföljder som knappast kan stämma med den allmänna rättsuppfattningen...

Daniel har fått nedanstående text publicerad på DN-Debatt!

"”Nu räcker det.” Det är Polisförbundets slogan när det gäller polisens löner. Nu räcker det har för mig aldrig primärt handlat om lönerna. För mig har det handlat om det synnerligen grovmaskiga nätet som kallas rättssystem.

Jag har jobbat som polis i 13 år.  All av denna tid har jag varit i yttre tjänst. Under dessa år har jag mer och mer tappat tron på rättssystemet. Detta märker man när man, på riktigt, blir överraskad om en person faktiskt får ett straff. ”Hörde ni? N.N fick 3 månader för det 15 åtalspunkter han dömdes för. Shit, va bra.” Siffran 15 och tre månader är för övrigt på inga sätt taget ur luften.

Eller när någon skjuter en annan människa med pistol. Domen innefattar grov misshandel, grovt vapenbrott, narkotikabrott. Påföljden blir ett halvår i fängelse. Där den dömde släpps ut efter 2/3-delar av tiden, trots att han misskött sig under tiden han avtjänat sitt straff.

Listan med exempel där misstänkta gång på gång helt eller delvis slipper straff kan göras i princip hur lång som helst. Tror de flesta poliser har gott om egna exempel där det är just på det här sättet. Hur kriminella människor bara år ut och år in tillåts fortsätta med sin kriminella verksamhet. En viktig aspekt är också att samhället skall skyddas från dessa individer. Både målsägande i det aktuella fallet, men också samhället i sin helhet.

De kriminella får åtalsunderlåtelse, villkorligt, skyddstillsyn och straffrabatt istället för ett kännbart straff. Straffrabatt, för er som inte vet vad det är, betyder att ju fler brott du begår av en viss sort desto mer rabatt får du i straffpåföljd. All rim och reson torde peka på det motsatta. Men inte i Sverige.

Jag kan med visshet säga att den yrkesgrupp med lägst förtroende för rättsväsendet är polisen. Ja, ni läste rätt. LÄGST förtroende. Då är vi ändå en av huvudrepresentanterna för rättsväsendet.

Löner, arbetstidsavtal, O.B-ersättningar är ytterligare saker som förstör lusten att arbeta. Men för mig är det sekundärt. Trodde att polisyrket handlade om att brott inte skall löna sig. Har märkt att jag hade fel. Riktigt fel.