Publicerat 2010-05-06 18:30SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:

Statliga myndigeter

dåliga på att betala

Betalningsmoralen bland företag och myndigheter har förbättrats det senaste året, men den offentliga sektorn har sämre betalningsdisciplin än de flesta privata företag. Det framgår av en färsk undersökning från kredit- och affärsinformationsföretaget Soliditet.

Soliditet Betalningsindex visar att 44 procent av betalarna inom den offentliga sektorn tillhör gruppen "sena betalare". För ett år sedan var andelen 47 procent.

- Trots förbättringen är det anmärkningsvärt att myndigheter och statliga bolag är sämre än det privata näringslivet på att betala sina räkningar. Den offentliga sektorn borde vara bäst i klassen, som det är nu är det offentliga näst sämst. Det innebär att staten riskerar att förlänga lågkonjunkturen, säger Soliditets vd Krister Jörlén till FL-Net.




Ny förvaltningslag:

Förbättrad rättssäkerhet

snabbare handläggning

Förvaltningslagsutredningen har i dagarna lämnat betänkandet ”En ny förvaltningslag” - SOU 2010:29 - till justitieminister Beatrice Ask. Utredningen föreslår ett utvidgat, mera pedagogiskt uppbyggt regelverk med förstärkta rättssäkerhetsgarantier och bl.a. en möjlighet att få oskäliga dröjsmål prövade i högre instans.

Förslaget har utformats med beaktande av de förpliktelser som följer av Sveriges internationella åtaganden enligt Europakonventionen och EU-rätten. Grundläggande krav på vad som på europeisk nivå brukar benämnas "god förvaltning" har beaktats. Bl.a. föreslås en spärr mot överdriven maktutövning genom att den s.k. proportionalitetsprincipen lagfästs, och en möjlighet öppnas att påskynda handläggningen genom ett enkelt domstolsförfarande.

Inte över huvudet på den enskilde

En ledstjärna har varit att förfarandet inte får bedrivas över huvudet på den enskilde. Principen att "ingen ska dömas ohörd" har fått ett klarare stöd med ökade krav på kommunikation innan ett beslut meddelas. Myndigheternas skyldighet att motivera sina beslut har skärpts med betonande av att skälen ska anges på ett för den enskilde begripligt sätt. Skyldigheten att underrätta parterna om fattade beslut utvidgas.

Flera i gällande lag förbigångna frågor regleras. Bestämmelser införs om hur ett ärende väcks. Myndigheterna ges ett uttryckligt ansvar för att ärendena blir utredda i den omfattning som krävs. Som huvudregel fastslås att beslut inte får verkställas förrän tiden för överklagande gått ut. Myndigheternas möjligheter att ompröva och ändra sina egna beslut ges en heltäckande reglering inom ramen för ett delvis nytt institut, benämnt "rättelse". Möjligheterna att överklaga beslut hos förvaltningsdomstol preciseras bl.a. genom nya bestämmelser om vilka beslut som är överklagbara och vem som har klagorätt.

Juristspråk har undvikits

Lagen görs mera överskådlig och lättillgänglig genom att bestämmelserna mera systematiskt följer gången av ett ärende från början till slut. Ett utvecklat rubriksystem gör det lätt att orientera sig i lagen. Överdriven användning av specifika juridiska termer och uttryck har undvikits. Enkelhet har betonats både vad gäller kontakterna mellan myndighet och medborgare rent generellt och beträffande hanteringen av enskilda ärenden. Bestämmelserna har anpassats till en alltmer utbyggd elektronisk förvaltning.

De grundläggande rättssäkerhetsgarantier som riksdagen i förvaltningslagen tillförsäkrat medborgarna ska inte längre kunna rubbas genom att regeringen i förordning meddelar avvikande bestämmelser. För att en föreskrift ska ha företräde framför regleringen i förvaltningslagen måste den ha intagits i en annan av riksdagen beslutad lag.

Nästan var fjärde

huvudförhandling

i brottmål ställs in

Nästan var fjärde huvudförhandling i brottmål ställs in. Den vanligaste orsaken är delgivningsproblem. Regeringen har nu beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till ny delgivningslag. Syftet med förslagen är att ge bättre förutsättningar för en effektiv och säker hantering av delgivningar. Förslagen ingår som ett led i regeringens arbete att minska andelen inställda huvudförhandlingar i brottmål.

Delgivningsproblem kan leda till att både enskilda och det allmänna lider skada. Utebliven eller felaktig delgivning kan leda till att ett brott preskriberas. Det kan också leda till att en rättegång eller annan myndighetsprövning måste göras om. Nästan var fjärde huvudförhandling i brottmål ställs in. Den vanligaste orsaken är delgivningsproblem.

Dagens lag omodern och svår att tillämpa

1970 års delgivningslag uppfattas av många som omodern och svår att tillämpa. I lagrådsremissen föreslår regeringen en ny delgivningslag och en lag om auktorisation av privata delgivningsföretag.

Syftet med förslagen är att ge bättre förutsättningar för en effektiv och säker hantering av delgivningar. Detta sker genom att regleringen görs mer överskådlig och lättillämpad, att det skapas större möjligheter att använda elektronisk kommunikation och att det läggs ett större ansvar på parterna att bevaka handlingar som domstolar och andra myndigheter sänder i pågående mål och ärenden. Genom förslaget om auktorisation av privata delgivningsföretag ges godkänd personal vid sådana företag i princip samma befogenheter som de stämningsmän som har förordnats av polismyndigheterna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.