Publicerat 2019-01-30 10:50

Nästan en skjutning om dagen under 2018 ledde till 45 dödade

Mitt under partiledardebatten, där brott och straff fanns med om än inte som något huvudnummer, ger Polismyndigheten information om antalet skjutningar i Sverige. Det är ingen uppbygglig läsning, även om Polismyndigheten i sin text har ett antal åtgärder och förslag för att på sikt komma tillräta med problematiken och vända utvecklingen.

 

"Polisen har en god bild av kriminella konflikter i landet och arbetar på bred front mot den grova brottsligheten. Under 2018 utfördes 306 bekräftade skjutningar i Sverige. Antalet är därmed något lägre än 2017 men fortfarande på en för hög nivå.

 

De flesta fall av dödligt våld med skjutvapen, tre av fyra skjutningar, utfördes i storstadsregionerna och majoriteten på allmän plats i tätbebyggt område.

 

Polisens nya statistik för 2018 visar att i samband med de 306 skjutningarna förra året dödades 45 personer och 135 personer skadades, jämfört med 43 dödade 2017 och 139 skadade.

 

Polisen lagför många kriminella

– Polisen har en mycket god bild av vilka konflikter som förekommer i olika delar av landet och vi arbetar hårt med att gripa och lagföra personer. Det syns inte minst på att både häkten, fängelser och statliga ungdomshem i princip är fulla, säger Mats Löfving, chef för Noa, polisens nationella operativa avdelning, och ställföreträdande rikspolischef.

En stor andel av skjutningarna bedöms vara kopplade till kriminella konflikter och utsatta områden.

 

Utreder orsakerna bakom

– Många europeiska länder har utanförskapsområden med låg socioekonomisk status i kombination med en utbredd narkotikahandel. Ändå sticker Sverige ut i jämförelse med andra länder när det gäller dödligt våld med skjutvapen. Vi inleder nu ett arbete med att ta reda på orsakerna till varför det skjuts så mycket här så att vi kan sätta in rätt åtgärder, säger Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid Noa, polisens nationella operativa avdelning.

 

Konflikter bottnar i narkotikauppgörelser

Noas bedömning är skjutningarna bottnar i konflikter som ofta handlar om narkotikauppgörelser, rivalitet och hämndaktioner. Nya siffror från Nationellt forensiskt centrum, NFC, visar samtidigt att antalet narkotikaärenden har fördubblats på tio år, från drygt 22 000 ärenden till drygt 44 000 ärenden.

 

I flera av fallen med dödligt skjutvapenvåld är såväl misstänkta gärningsmän som offer minderåriga.

 

– Tillväxten och rekryteringen av unga till kriminella miljöer måste stoppas. Det är ett förebyggande arbete som är helt avgörande för utvecklingen framåt. Här måste fler än polisen agera, säger Mats Löfving.

 

Fler än polisen måste vidta åtgärder

Polisen har tidigare lämnat in förslag till justitiedepartementet på konkreta åtgärder som bör övervägas.

Några åtgärder som polisen anser behövs är:

• Forskning visar att den viktigaste brottsförebyggaren är en familj med engagemang och sunda värderingar. Därför behövs ett tydligare stöd till utsatta familjer.
• I utsatta områden lämnar varannan elev grundskolan utan godkända betyg och hamnar lätt i utanförskap och riskerar att fångas upp av kriminella nätverk. Skolorna utanförskapsområden måste stärkas.
• Nyligen presenterades en forskningsrapport som visade på att nära hälften av de 15 000 personer som kan kopplas till organiserad kriminalitet har en psykiatrisk diagnos. För att förhindra att de hamnar i kriminalitet krävs mer insatser från vården.
• Polisen finns på plats 24 timmar om dygnet, men är ofta ensamma. Myndigheter, socialtjänst och andra aktörer behöver arbeta kvälls- och nattetid när unga går att nå.

Bekräftade skjutningar per region 2018

Bekräftade skjutningar per region 2017

Bekräftade skjutningar per region i november och december 2016