När den "svenska modellen" blir den "danska modellen" - blir vi mer danska då?

Sverige strävar efter den mer flexibla danska arbetsmarknadsmodellen. Den nämns i  Januariavtalet och innebär uppluckrade regler för uppsägning och anställning men också fler "emellan jobb" och fler i utbildning. Sedan överenskommelsen har svenska politiker, journalister, fackförbund m fl rest "över bron" för att lära. Samtidigt leder danskarna överlägset den nordiska ligan över konflikt(strejk)dagar - där svenskarna har en bottenplacering. Men om det nya svenska är att bli mer danska måhända den statistiken ändras framgent... - när den "svenska modellen" blir den "danska modellen". 

I Danmark har modellen "flexicurity" använts sedan 1960-talet. 
I Sverige har arbetsmarknadens parter agerat baserat på "den svenska modellen" - Saltsjöboavtalet 1938, dvs kompromissat och nått samförstånd genom kollektivavtal.

Den flerpartipolitiska överenskommelsen - Januariavtalet (punkt 19) - innebär omfattande förändringar  av den svenska modellen och får effekter på svensk anställningstrygghet/svensk arbetsmarknad. Ändå förs tämligen lågmälda diskussionerna om flexicuritymodellen inverkan.

För att lära mer om flexicurity och ta del av danskars erfarenheter i vardagen förlade TCO Stockholm sitt årliga planeringsinternat till Köpenhamn, Danmark, november 2019. Under två dagar gjordes flera studiebesök: till den svenska ambassadens resident, den opolitiska tankesmedjan Arbejderbevaegelsen Ehrversråd, den Fackliga Huvudorganisationen (FH), Herstedsvester fängelset och Lärarförbundet (se reseberättelse för utförligare information).


Besök vid det svenska ambassadresidenset i Köpenhamn; fr v Tommy Mäntynen, Kristina Hovlid, Kjell Ahlin, ambassadråd Cecilia Leveaux och ambassadör Fredrik Jörgensen. 

Det danska budskapet kan sammanfattas såhär: "Ska modellen flexicurity fungera i Sverige måste den införas i sin helhet – dvs garantera rätt balans mellan arbetsgivarnas flexibilitet med förenklade former för anställning/uppsägning och säkerhet för arbetstagarna genom en rimlig nivå på arbetslöshetsförsäkringen/a-kassa samt en aktiv arbetsmarknadspolitik (utbildningssystem)."

Men trots förenklade regler kring uppsägning kvarstår kraven om "saklig grund" och uppsägningstider.

Neddragning i välfärdssystemet
Direktör Lars Andersen, vid Arbetarbevagelsens Erhvervsråd, fackförbundens opolitiska tankesmedja, visade bl a på en sjunkande utgiftskurva inom välfärdssektorn (skattefinansierade samhällstjänster) som inom ett par år beräknas vara tillbaka på 1980-talets nivå, dvs färre anställda som utför samhällsservice. I Sverige kan liknande neddragningar av offentliga kostnader just nu spåras i nedskärningar vid ex sjukhus, indragning av arbetsförmedlingar ... liksom pågående förändringar inom arbetsrätten (ex LAS, lagen om anställningsskydd).

Fungerar "copy & paste"?

Är det möjligt att "kopiera" ett system från ett land och "klistras in" i ett annat?

Det kan hävdas att "vi nordbor är alla likadana". Men, som den svenska ambassadören Fredrik Jörgensen, sa: "...på många områden är svenskar och danskar varandras motsatser, danskar ser det som en självklarhet att uttrycka sin åsikt och när något går fel kräver danskar att någon tar ansvaret. Det danska "kynnet" är olikt det svenska." 

Danskar strejkar mest i norden

Om skillnader i danskt-svenskt "kynne" har någon betydelse för Medlingsinstitutets statistik över antalet konfliktdagar i norden (2007-2018) är oklart (Danmark: 253 300 i snitt/år, Sverige: 17 671 i snitt/år/lågt räknat) men när nu svenskar ska bli mer lika sina danska grannar kan möjligen den svenska bottenplacering i den nordiska statistiken förändras i framtiden…

Tina Gustafsson


Flexicurity är en sammansättning av engelskans: Flexicurity och Security.